Syror och baser
Hejsan!
Det är nämligen så att jag har prov snart på syror och baser och jag vet fortfarande inte vad man behöver kunna för att få ett bra resultat som möjligt. Jag har pratat med min kemilärare men han var ganska otydlig med att förklara vad jag behöver kunna så jag undrar om det är någon som vet någon allmänn hemsida, tips osv. Skulle verkligen uppskattas :)
Hej! Har du en kursbok? Det brukar stå innan ett nytt kapitel vad det kapitlet kommer gå igenom. Jag skulle ordna de viktiga begreppen i en lista och skriva ut definitionerna på dessa, så att jag har kondenserat kapitlet till en lista av viktiga begrepp innan jag börjar ge mig in på att förstå hur allt hänger ihop.
Om du läser kursen på en gymnasieskola så måste skolan alltid tydliggöra vad kursmålen är, och vad betygskriterierna är för respektive betygsnivå.
Bästa möjliga är ju A, så ta reda på kriterierna för att uppnå ett A när det kommer till just syror och baser.
Hejsan! Jag har ”kemi 1 boken upplagd 4” alltså grejen är att jag har läst boken de sidorna som behövs men de använder svåra ord och det fastnar inte i mitt huvud.
Vilka ord är det du tycker är svåra? Vi kanske kan förklara orden på ett begripligt sätt. Att lära sig ett antal svåra ord ingår i Ke1.
Några av begreppen är buffertlösning, syra-bas par, autoprotolys, amfolyt osv.
En buffertlösning är en lösning som gör att pH inte ändras så mycket om man tillsätter lite syra eller bas. (Ordet buffert betyder ungefär stötdämpare.) En buffertlösning består av en svag syra och dess korresponderande bas - om man tillsätter bas så reagerar den med syran, och om man tillsätter syra så reagerar den med basen, så pH-ändrongen blir inte så stor som den hade blivit utan bufferten.
Ett syra-baspar är en syra och dess korresponderande bas, t ex salpetersyra och nitratjon eller ammoniumjon och ammoniak.
Autoprotolys är när samma ämne är både syra och bas samtidigt, det viktigaste exemplet är vatten: 2 H2O <=> H3O+ + OH-.
En amfolyt är ett ämne som kan fungera både som syra och som bas, men det behöver inte reagera med en likadan molekyl. Ett exempel är vätekarbonatjonen - den kan både fungera som en syra och ge ifrån sig en vätejon så att den blir till en karbonatjon, eller som en bas så att den tar upp en vätejon och bli till kolsyra.
Är förklaringarna begripliga? Fråga mer annars!
Förklaringarna är mycket mer begripliga nu, tack Smaragdalena.
Jag har haft prov i kemi nyligen och jag rekommenderar The Organic Chemistry Tutor på Youtube. Filmerna gjorde att jag kunde hela matte delen i kemin.
https://youtu.be/7Cfq0ilw7ps?si=dSbp7ONlRzTlpDt1
Jag antar att du prov i syror och baser, för oss så var det 50% beräkningar och 50% memorering som ex kemiska formler.
Btw, jag tycker att er lärare borde göra en tydlig och detaljerad planering för er så att allt blir enklare.
Tack för tipset, ska kika på det btw hur gick det för dig?
Det gick jätte bra, jag var bekant med alla frågor.
