svenska 3 pm

Hej! Skulle någon vilja ge feedback/skriva vilken ungefärlig betygsnivå pm:et ligger på?

Multietniska ungdomsspråk uppstår ofta i storstäder och får sedan stor spridning, inte bara bland ungdomar. Det betyder dock inte att dessa ungdomsspråk är allmänt accepterade i samhället. Vissa människor är nämligen kritiska till de nya språkbruken och för fram argument mot dem. Varför är multietniska ungdomsspråk så populära och samtidigt så kritiserade?Presentera frågeställningen. Beskriv utifrån texthäftet olika perspektiv på multietniska ungdomsspråk. Dra slutsatser om varför multietniska ungdomsspråk är så populära och samtidigt så kritiserade. Slutsatserna ska vara baserade på din beskrivning.Rubrik: Multietniska ungdomsspråk – populära och kritiserade

Multietniska ungdomsspråk- populära och kritiserade

Multietniska ungdomsspråk uppstår ofta i storstäder och får sedan stor spridning, inte bara bland ungdomar. Det betyder dock inte att dessa ungdomsspråk är allmänt accepterade i samhället. Vissa människor är nämligen kritiska till de nya språkbruken och för fram argument mot dem. Varför är multietniska ungdomsspråk så populära och samtidigt så kritiserade.

Det finns både positivt och negativt med multietniska ungdomsspråk. I artikeln ”Sheng förenar och delar Kenya” (Språktidningen 2011:2) lyfter Louisa Nyström och Peter Hammarbäck fram språket Sheng, vilket är ett multietniskt ungdomsspråk i Kenya. Nyström och Hammarbäck framhåller att språket har flera viktiga funktioner. Sheng fungerar till exempel som en blandning av flera olika språk. På så sätt är det ett simpelt språk som alla kan tala, oavsett bakgrund. I artikeln refererar skribenterna till en magisteruppsats skriven av Dickson Mwaneki, ung lingvist från Eldoret i Kenya. I uppsatsen menar han att språket har en enande effekt eftersom det just är ett enkelt språk. Dock lyfter Hammarbäck och Nyström även fram att många ser utvecklingen av Sheng som en fara. För att göra detta hänvisar de till uttalanden från Clara Momayani, doktor i swahililitteratur vid Kenyatta University i Nairobi. Enligt henne har Sheng en negativ påverkan på Swahilin, som är ett standardspråk i Kenya. Hon menar att Sheng har en negativ påverkan på swahilins morfologi, ordförråd och grammatik. För att exemplifiera detta lyfter hon fram att studenter ofta har svårt att tala flytande Swahili och omedvetet blandar de två språken.

Olle Josephson vidgar perspektivet på multietniska ungdomsspråk i boken Språkpolitik (2018) eftersom han menar att det finns tre tydliga förklaringar till varför vissa kritiserar de multietniska ungdomsspråken. Enligt honom enar ungdomsspråken de som står utanför samhället. På så sätt riktar de som står utanför denna samhörighet kritik mot språken. Vidare uttrycker Josephson att språken också har en koppling till flera olika etniciteter. Det faktum att vissa är emot vissa etniska grupper resulterar i att de därigenom riktar kritik mot de ungdomsspråk som är kopplade till denna specifika etnicitet. Till sist uttrycker Josephson att det inte är lätt att förstå sig på ungdomsspråken. Följaktligen är det lätt att dra felaktiga slutsatser om ungdomsspråken, vilket resulterar i att många riktar kritik mot språken.

Någon som lyfter fram ännu fler fördelar med de multietniska ungdomsspråken är Henrik Sahl Johansson i artikeln ”Nu omfamnar vi förortsslang” (Svenska Dagbladet 2017-02-10). I artikeln refererar han till forskning från Rickard Jonsson. I sitt forskningsprojekt har Jonsson studerat kopplingen mellan språkanvändning och identitet genom att följa en grupp högpresterande elever vid en gymnasieskola. Utifrån undersökningen kunde han dra slutsatsen att eleverna tenderade att växla mellan de olika språkbruken, beroende på den situation de befann sig i. Utöver detta finns det enligt Jonsson även en positiv inställning till ungdomsspråken hos de som inte behärskar ungdomsspråken. De exotifierar ungdomarna och anser att ungdomsspråken är något spännande och intressant. Språken fungerar som en slags underhållning, vilket gör att många accepterar språkens spridning.

Avslutningsvis, finns det mycket som gör ungdomsspråken populära och kritiserade. Både Hammarbäck, Nyström och Johansson skriver att det finns flera fördelar med ungdomsspråken. Hammarbäck och Nyström betonar genom exemplet Sheng att språken har en enande effekt, bland annat då språken är enklare än standardspråken och därav når ut till en bredare grupp av människor. Johansson framhäver i stället hur språken ger en möjlighet att anpassa sitt språk utifrån situationen. Samtidigt finns det många inom oppositionen som ser ungdomarna som talar ungdomsspråken som exotiska och intressanta. Josephson uttrycker i likhet med Hammarbäck och Nyström att det finns många som riktar kritik mot de multietniska ungdomsspråken. Josephson menar att oppositionen ofta riktar kritik eftersom de inte inkluderas i den gemenskap som de som talar ungdomsspråken har. Vidare menar han att denna kritik ofta grundar sig i språkens koppling till etnicitet. Dessutom påpekar han att det faktum att många har svårigheter att förstå ungdomsspråken resulterar i att de blir kritiserade. Hammarbäck och Nyström framhäver kritiken genom att i stället visa på att det kan finnas en risk för att ungdomsspråken påverkar standardspråken negativt, i form av standardspråkets grammatik, morfologi och ordförråd.

Mot bakgrund av de tre källorna kan flera slutsatser dras. Det som gör att de multietniska språken är så populära är det faktum att de enar en grupp människor som annars står utanför den majoritet av människor som inte behärskar ungdomsspråken. Detta gör att de inuti gruppen får ett nytt språkbruk att använda sig av, samtidigt som de inkluderas i en gemenskap. Dessutom gör det att vissa som inte tillhör gemenskapen har möjlighet att exotifera de som talar ungdomsspråken. Kritiken grundar sig också på språkets enande förmåga. De som hamnar utanför kan samtidigt uppleva ett hot av gemenskapen. Det finns en risk för att vissa å ena sidan upplever ett hot mot standardspråken och å andra sidan ett hot av de olika etniciteter som är förknippade med språken. Svaret på frågan blir således att det beror på att olika människor har olika inställning till de multietniska ungdomsspråken beroende på vilka perspektiv och värderingar man utgår från.