Svenska 2 utredande text
Hej, just nu skriver jag en utredande text som är väldigt viktig för mitt slutbetyg. Jag har redan fått inledningen av uppgiften och fick en frågeställning som handlar om läsning och ett häfte med flera källor om ämnet (jag valde 3 av 5). Det skulle uppskattas om någon kan läsa snabbt igenom den. Jag brukar ha problem med språket så jag hoppas någon kan hjälpa mig med detta!
Varför läser vi?
Genom historien har skönlitteraturen fyllt många syften. Den har bland annat spridit kunskap om okända platser, utmanat tankesätt, agerat som dold propaganda eller kritik samt hjälpt läsare att se in i andras liv och tankar. Skönlitteraturens funktion förändras i takt med att samhället förändras. Vilken funktion fyller skönlitteratur idag?
“Det var och är kris i litteraturfrågan.” skriver Pelle Andersson i sin debattartikel “ Snart vet vi inte om vi lyssnar på Storytel eller råkat få in Netflix i lurarna” (Dagens Nyheter, 2021-03-19). Han menar att litteraturens och läsningens ställning i samhället ifrågasatts med uppkomsten av internetbokhandel och mer nyligen ljudboken. Andersson skriver att ljudboken är en underbar uppfinning, men tillkommer med sina nackdelar. Trots att ljudboken kan erbjuda ett strukturerat och ordnat bibliotek till lyssnaren, förblir kvalitet en viktig faktor som förloras till följd av digitaliseringen av distributionen. Detta kan bero på sämre vinstmarginaler till utgivaren och därmed ett minskat utbud av böcker i marknaden till bara det som säljer bäst. Andersson hävdar vidare att många har börjat föredra att lyssna på ljudböcker än att läsa på grund av ett effektivitetssamhälle som gynnar lyssnandet för att hinna genomföra andra aktiviteter samtidigt. Skribenten visar också en oro över läsförmågan hos bland annat pojkar och arbetarklassen. Utöver det drar Andersson paralleller mellan att läsa och att lyssna samt att besöka en teater till skillnad från att läsa en roman. Slutligen avslutar Andersson sin debattartikel genom att påpeka en negativ aspekt till dem digitala tjänster som säljer lyssnarens identitet genom att samla information om den så kallade “digitala fotspår”, och att ljudboken fyller funktionen av en lockvara för att få användaren att dela med mer information om sig själv.
En annan källa som ger inblick i ljudbokens ställning är ledarredaktionens artikeln “Det viktiga är att barn läser böcker, inte vad de läser” (Dagens Nyheter, 2021-02-20) som också nämner ljudbokens ökad konsumtion, vilket var till fördel vid pandemin som begränsade fysiska besök till bokaffärer och biblioteket. Dock varnar skribenten för dagens barn och deras relation med böcker. Barn läser främst via mobiltelefoner och andra digitala medel, och som följd av detta uppmuntras flyktigt och snuttifierat läsning. I en intervju med Neuroveteran Maryanne Wolf i Dagens Nyheter sägs det vara lättare att begripa text på papper än på en skärm, och gör det lättare för djupläsning. Wolf understryker att djupläsning ger upphov till kritisk analys och empati vilket är viktig för källkritik. Skribenten skriver vidare att digitala medel bör vara ett komplement till boken och inte en ersättare.Som en slutsats jämför författaren läsning med matlagning, en grundläggande färdighet som lärs ut till unga och som fortsätter livet ut.
Läsning ger upphov till många positiva förutsättningar, detta belyser Christer Nylander i sitt inlägg “skönlitteratur är viktigare än sms” (Aftonbladet, 2010-02-11). Han förklarar att skönlitteratur förbättrar språket och ger mer kunskap samt större förmåga till kritiskt tänkande. Nylander diskuterar inte bara teknikskiftets postiva påverkan på skönlitteraturen men även de negativa aspekter. Han anser att möjligheten för ungdomar att publicera och läsa texter på nätet är bra för läsningen, däremot blir det kortare och mindre fördjupande texter till följd av snuttifiering. För att ge bättre förståelse över vikten av läsningen skriver Nylander om de konsekvenser som följer om yngre människor, och framförallt unga killar läser mindre. Sämre språk, utanförskap och underlägsna skolresultat. Nylander hävdar att behärskandet av språket är väldigt viktig idag för att kunna ifrågasätta och källkritisera texter man möter. “I en tid av snabba fakta och okända avsändare växer behovet av källkritik”. Till sist erbjuder Nylander möjliga lösningar till problemet såsom att införa en bred kampanj för läsning och grunda stöd till elever för att upptäcka bra litteratur som främjar läsning.
Utifrån källorna kan man dra slutsaten att skönlitteraturen föreblir en viktig del av samhället. Genom att läsa utvecklas språket, och kunskapen om samhället utvidgas. Samtidigt förbättras förmågan till kritisk analys. Idag förekommer skönlitteraturen även i nya former som den digitala skärmen eller ljudboken och därmed presenteras nya möjligheter att ta till sig information, men också nackdelar för båda författare och konsumenter. Det går att påstå med viss säkerhet att skönlitteraturen kommer i framtiden att fortsätta förändras i takt med att samhället förändras för att bättre spegla utvecklingen. Barn kommer troligen att fortsätta vara ett stort fokus inom ämnet. Skönlitteratur uppfyller en viktig funktion idag, både som en källa till kunskap, underhållning och personlig utveckling, och därför bör Skönlitteraturens position i samhället inte underskattas
