Svenska 2 utredande text

Hej, jag har en utredande text i svenska 2 som är väldigt viktig för mitt betyg och undrar om någon humanist eller någon annan som är riktigt bra på svenska skulle kunna ta sig lite tid och titta på min text! (Inledningen är inte skriven och inte heller min egna synvinkel på problemet, lägger till så fort jag skrivit)

I artikeln ”Coola ner! Engelska är okej” (Språktidningen, 2010-12-07) skriven av Maria Arnstad påpekar hon att många engelska lånord har etablerats i det svenska språket redan från 1200-talet. Arnstad tar även upp det faktum att det svenska språkrådet själva har svårt att veta vad man ska göra med de inlånade orden. I texten intervjuar Maria Arnstad den svenska språkvårdaren Linus Salö. Salö beskriver hur man antingen kan ”anamma ett ord eller undvika det”. Han förklarar att om man väljer att ta med och använda ordet i det svenska språket behöver man även hitta svenska stavningar och böjningar så att det ska följa den svenskan som existerar. Nya ord kommer in i språket då vi som talar språket känner ett behov av att ha nya ord för nya prylar och uttryck. Arnstad påpekar att det ibland kan vara onödigt att låna in ord då det oftast redan finns motsvarande ord i svenskan, trots det så känner vi att de engelska orden beskriver situationen bättre. Många svenska ord har ingen motsvarande engelsk betydelse och på samma sätt har många engelska ord ingen direkt svensk betydelse,  därför är det inte konstigt att vi som talar språket känner ett behov av att använda engelska ord, menar Salö. Därför kan det i många fall vara passande och mer ändamålsenligt att låna in ordet och sedan anpassa det till svenskan. En viktig aspekt när man kollar på språk är att inte behandla alla ord på samma sätt. Språkrådet lägger därför mest energi på den delen av språket som många människor möter och därför behöver förstå. Det är även en fördel att uppmuntra språkbrukarna själva att hitta motsvarande betydelse i svenskan, då görs språket mer anpassat till folket. Linus Salö är inte emot engelskans påverkan på svenskan utan säger till Maria att ordet ”SNOOZA” är ett bra exempel på hur engelskan kan berika det svenska språket. Han tror inte heller att det svenska språket nödvändigtvis behöver vara hotat av engelska då många ord smälter in bra i språket. Dock påpekar han att det skulle kunna uppkomma problematik om allt för många ord kolliderar med svenskan. Det kan bilda osäkerheter i hur man ska använda språket och det kan även vara farligt om engelskan tar över i vissa områden. 

https://spraktidningen.se/2010/12/coola-ner-engelska-ar-okej/

En annan synvinkel på engelskans påverkan på svenskan kan läsas om i artikeln ”Svenska språket är good enough” skriven av Birgit Häggkvist (2018-6-6, Svenska Dagbladet). Häggkvist börjar artikeln med de slagkraftiga orden ”det svenska språket är påväg att ätas upp av engelskan!”, hon menar att det har börjat bli allt mer påtagligt att det engelska språket smyger sig in alltmer i svenskan. Svenskarna är nästan de enda folket som medvetet trycker ner sig själva och anser att det svenska språket är sämre än andra. Häggkvist beskriver hur vi ser oss själva som ”inkrökta, fantasilösa och löjliga, där vi simmar runt i det färglösa och trista landet lagom”. En anledning till att vi ser oss själva som sämre är för att vår geografiska placering ofta kan kopplas till isolering och ”efterblivenhet” påpekar hon. Detta fenomen kallas för omvänd nationalism och är något som blivit allt mer etablerat i Sverige. Språkbrukarna är de som själva bestämmer vilken status språket ska få, därför kommer våran syn på oss själva ha en stor påverkan på hur vi ser svenskan. Detta har alltså lett till att vi ser svenskan som något dåligt samtidigt som engelskan har fått hög status i mångas ögon. Häggkvist säger att hon själv inte såg att engelskan hade lika hög status på ”hennes tid”, då skrattade man när någon kastade in en engelsk fras i talet och de flesta svenska artisterna sjöng på just svenska. Nu, å andra sidan måste man klara av att bruka engelskan för att klara sig i vardagen. Hon menar att engelskan har fått ett sånt stort uppsving då vi ser och representerar engelskan som ”vinnare”. Därför kommer allt som på något sätt knyter an till engelskan, t.ex utbildningar och kultur anses som lite bättre om de är på engelska. Det Birgit Häggkvist menade när hon sa att svenskan håller på att ätas upp av engelskan var alltså att gränsen mellan de två språken börjar bli allt mer diffus. Därmed anser hon att det är farligt att engelskan fått så hög status i mångas ögon då detta kan leda till att det svenska språket långsamt försvinner och ersätts med engelskan. 

https://www.svd.se/svenska-spraket-ar-good-enough

Peter Letmark intervjuar i sin artikel ”Universiteten tappar svenskan” (2015-12-03, Dagens Nyheter) professorn Olle Josephson. Letmark inleder med att förklara att det finns en risk med att endast utbilda studenter på engelska. Studenterna kan då få det svårt att uttrycka vetenskapliga begrepp på svenska. Man har länge ansett att globaliseringen och internationaliseringen är något som Sverige behöver för att kunna vara ett starkt och ledande land i toppskiktet. På senare tid har man dock även insett att detta kan leda till att det blir problematiskt att skriva läroböcker och texter till högre utbildningar på svenska. Josephson påpekar att nästan 95% av av alla doktorsavhandlingar är skrivna på engelska och att engelskan framförallt dominerar i de naturvetenskapliga och medicinska områdena. Pluggar du på högskola och universitet kommer du med största sannolikhet behöva skriva texter på engelska. Josephson skriver att ”avståndet mellan den vetenskapliga världen och resten av det svenska samhället växer, banden blir svagare”. När språket får högre status medföljer domänförluster där engelskan tar över i vissa områden som t.ex inom vetenskapen. Olle Josephson förstår såklart att forskare måste skriva på engelska för att omvärlden ska förstå vad man forskat om, men man har även sett hur elever oftast genererar sämre resultat i skolan om man har undervisning på engelska. Det är just eftersom att det inte är modersmål för många. Genom att bedriva undervisningen på svenska kommer eleverna kunna ställa mer komplexa frågor och lägga fokus på att förstå själva ämnet snarare än språket menar Olle Josephson, professor i nordiska språk. 

Engelskan för med sig både för- och nackdelar till det svenska språket. En av fördelarna som vi kunde läsa om i artikeln ”coola ner, engelska är okej” så kan engelska lånord bidra till att vi smidigare och mer exakt kan uttrycka oss och få fram det vi menar. När vi tar in ord från engelskan så behöver de inte heller bara betyda att engelskan håller på att ta över då vi i många fall anpassar orden till svenskan så att de på ett smidigt sätt flyter in i språket. Det finns dock nackdelar med att engelskan får för mycket status och inflytande i svenska språket. Som både Olle Josephson och Maria Anstrad var tydliga med så tycker de att engelskan tar allt för stor plats i vår vardag. Detta kan enligt Josephson leda till domänförluster där engelskan tar över inom vissa specifika områden. Enligt Arnstad gör engelskan att vi nedvärderar vårt land och vårt språk medans vi höjer upp engelskan. Hon menar att gränsen mellan de två språken har blivit alldeles för diffus och att svenskan därmed håller på att ätas upp av engelskan. För att dra en slutsats så kan vi se att engelskans påverkan på svenskan både har sina för och nackdelar. På samma sätt som de berikar språket så kan de i alltför stor utsträckning få allvarliga konsekvenser. Vi behöver inte gå runt dagligen och vara oroliga över svenskans framtid men det skadar inte att tänka lite extra på att försöka använda svenskan i så stor utsträckning som möjligt.