Svavel (Kemi 1)
Okej,
Svavel har atomnummer 16.
Den har 6 valenselektroner i M skalet.
Men den har laddningen "S^2-".
Hur fick den 2- negativa laddningen? I periodiska systemet ser jag inte detta klart o tydligt. Som sagt den har 6 valenselektroner.
Tex Kalium har 1+ laddning då den endast har 1 valenselektron i K skalet. Hur ser jag detta på samma sätt fast om svavel?
Någon svara pls.
Okej jag ändrade texten lite. Jag skrev helt fel innan.
Som du sett, har svavel 6 elektroner i sitt yttersta skal. Alla atomer är som mest stabila om de har samma elektronstruktur som en ädelgas - för många atomslag betyder det att de "vill" ha 8 elektroner i sitt yttersta skal. Om svavelatomen tar upp två elektroner till, får den 8 elektroner i sitt yttersta skal, och därmed laddningen -2.
Hur många elektroner en atom har i sitt yttersta elektronskal är enkelt för alla atomer i grupp 1-2 och 13-18 - det överensstämmer med entalssiffran i guppnumret. För grupp 3-12 är det krångligare.
smaragdalena skrev :Som du sett, har svavel 6 elektroner i sitt yttersta skal. Alla atomer är som mest stabila om de har samma elektronstruktur som en ädelgas - för många atomslag betyder det att de "vill" ha 8 elektroner i sitt yttersta skal. Om svavelatomen tar upp två elektroner till, får den 8 elektroner i sitt yttersta skal, och därmed laddningen -2.
Hur många elektroner en atom har i sitt yttersta elektronskal är enkelt för alla atomer i grupp 1-2 och 13-18 - det överensstämmer med entalssiffran i guppnumret. För grupp 3-12 är det krångligare.
Precis ja. Men väte tex har endast 1 svavelelektron. Den har däremot beteckningen 1+. Det är annorlunda än M skalet i detta fall. Den är jag lite osäker på. Varför inte 1 minus istället.
Väte har ingen svavelatom alls, men jag misstänker att du menar elektron. Om väte blir av med sin enda elektron får den laddningen +1, precis som du skriver. Men resten av det du skriver förstår jag inte alls. Vad skulle vara annorlunda med M-skalet? Det fattas 2 elektroner för att svavel skall få 8 elektroner i M-skalet. Om den skaffar 8 elektroner i M-skalet, blir laddningen -2. Klor har 7 elektroner i M-skalet. Om den skaffar en elektron till, så att det blir 8 elektroner i M-skalet, får den laddningen -1. Både sulfidjonen och kloridjonen har ädelgasstruktur.
Jo, en sak är annorlunda med M-skalet jämfört med K- och L-skalen: M-skalet är inte helt fyllt innan vi börjar fylla på elektroner i N-skalet. Efter att ha placerat två elektroner i N-skalet (kalium och kalcium) fyller man på de 10 sista platserna i M-skalet (övergångsmetallerna) innan man fortsätter fylla på i N-skalet igen. Men detta spelar inte roll förrän i period 4, d v s på nästa rad jämfört med svavel.
smaragdalena skrev :Väte har ingen svavelatom alls, men jag misstänker att du menar elektron. Om väte blir av med sin enda elektron får den laddningen +1, precis som du skriver. Men resten av det du skriver förstår jag inte alls. Vad skulle vara annorlunda med M-skalet? Det fattas 2 elektroner för att svavel skall få 8 elektroner i M-skalet. Om den skaffar 8 elektroner i M-skalet, blir laddningen -2. Klor har 7 elektroner i M-skalet. Om den skaffar en elektron till, så att det blir 8 elektroner i M-skalet, får den laddningen -1. Både sulfidjonen och kloridjonen har ädelgasstruktur.
Jag menar elektroner i K skalet. Förlåt. Varför är Väte positiv med 1 elektron men svavel är negativ med 6 elektroner? Varför kunde inte K skalet bli 1 minus på samma sätt som när svavel blir 2 minus i M-skalet istället för 1 plus (positiv) hos väte
Förstår du nu?
Väte kan faktiskt bilda en jon med laddningen -1 också - denheter hydridjon (du kanske har hört talas om metallhydridbatterier?). Fast det är mycket vanligare att väte bildar en positiv jon, precis som de andra grundämnena igrupp 1.
Det finns faktiskt en del kemister som tycker att väte borde flyttas i periodiska systemet, därför att den är så annorlunda mot de andra alkalimetallerna i grupp 1 och påminner mer på vissa sätt om halogenerna i grupp 17.
smaragdalena skrev :Väte kan faktiskt bilda en jon med laddningen -1 också - denheter hydridjon (du kanske har hört talas om metallhydridbatterier?). Fast det är mycket vanligare att väte bildar en positiv jon, precis som de andra grundämnena igrupp 1.
Det finns faktiskt en del kemister som tycker att väte borde flyttas i periodiska systemet, därför att den är så annorlunda mot de andra alkalimetallerna i grupp 1 och påminner mer på vissa sätt om halogenerna i grupp 17.
Oh, jag vet inte hur jag ska tacka dig. Du är så fantastisk. Tack.
