Svårt med fysiken
Hej!
Jag går mitt sista år på gymnasium, förra året läste jag fysik 1 och nu läser jag fysik 2. Fysik 1 tyckte jag var väldigt svårt (nu tycker jag att fysik 2 också är väldigt svårt), det fanns delar i fysik 1 som var lätta men det mesta tyckte jag var otroligt svårt. Jag försökte verkligen läsa och förstå, men sen på proven så gick det inte så där jättebra. Trots att jag har lagt tid och pluggat.
När läraren förklarar så känner jag ibland "ja, det låter inte så jättesvårt" men sedan när jag ska lösa en uppgift så förstår jag inte hur jag ska gå tillväga. För lösningen utav en uppgift på fysiken sker oftast i flera steg. Man måste ta fram något för att kunna få fram något annat osv. Ibland kan jag inte ens lösa "lätta" frågor.
Ibland så förstår jag genomgångarna men andra gånger (i de flesta fall) förstår jag väldigt lite, medans andra i min klass förstår det mesta. Fysik boken tycker jag inte är så jättebra.
Jag har läst matte 1C- 4C och nu läser jag matte 5 och tycker det är ganska så mycket lättare än fysiken.
Man har ju helt enkelt svårt för olika saker, fysik för mig på gymnasiet har känts väldigt svårt. I år så känner jag att jag inte kommer klara det för jag förstår ingenting i princip. Har ni några tips på vad jag ska göra? Har ni en hemsida med bra och tydliga förklaringar?
Jag är väldigt orolig över detta!
Ja, det kan vara lite krångligt att förstå fysiken ibland. Som alltid så hjälper det att till en början bara förstå vad problemet är i en uppgift. Vad är det dem frågar efter egentligen? Då är det bra att rita upp en skiss över vad det är som beskrivs i uppgiften, sätta ut olika värden som uppgiften ger dig och identifiera vad de frågar efter. Titta på skissen och fundera över om du kan dra några slutsatser om eventuella okända värden som hjälpa dig lösa uppgiften utan att behöva göra någon uträkning, men ha en formelsamling bredvid dig som du kan titta på med.
Skillnaden mellan matematik och fysik är ju att fysiken är alltid förankrad i verkligheten, och i fysiken så spelar det roll vilka siffror som används. I matte kan man ju ta vilka siffror man vill och bara räkna för sakens skull om man vill -- men i fysik så är det ju stor skillnad på t.ex. 100 sekunder och 100 meter. 100 = 100 är ju helt logiskt i matten, men 100 sekunder = 100 meter är nonsens i fysiken. Poängen är att, i alla fall för min del, så hjälper det mer att förstå fysikaliska problem genom att föreställa sig verkligheten istället för att stirra sig blind på siffrorna man har framför sig. Men för att verkligen kunna göra det så måste man också läsa kurslitteraturen som talar om hur tidigare människor som funderat över verkligheten kommit fram till det vi idag kallar naturlagar.
Tack för tipsen!
Det jag är orolig över, är att jag inte riktigt förstod fysik 1, och fysik 2 bygger väldigt mycket på fysik 1.
Kan man lyckas med fysik 2 trots att det inte gick bra på på fysik 1?
Am00 skrev:Tack för tipsen!
Det jag är orolig över, är att jag inte riktigt förstod fysik 1, och fysik 2 bygger väldigt mycket på fysik 1.
Kan man lyckas med fysik 2 trots att det inte gick bra på på fysik 1?
Det beror nog lite på... i många fall kan ett specifikt avsnitt inom fysiken bli lättare att förstå i senare kurser. Som jag sa så är fysiken förankrad i verkligheten, och kurs 1 kanske inte fullt ut förklarar ett fenomen för att det ska klaffa för alla som läser det. Klassisk mekanik är ett sådant fenomen... vad jag kan minnas så tog inte fysik 1 upp alla relevanta delar för vad som faktiskt ligger bakom hur ett föremål rör sig i verkligheten och hur den rörelsen hör ihop med dessa lagar man hör om.
Men jag är heller ingen lärare... du bör nog ta den diskussionen med din lärare och se vilka möjligheter som finns.
.jpg?width=80&crop=0,0,80,80)
Det är nog ganska vanligt att man upplever matematiken lättare än fysiken i gymnasiet, jag själv gjorde det också. Personligen tror jag det har att göra med att man läser så mycket mer matematik än fysik och all fysik man läser i gymnasiet bara snuddar vid ämnet så ingenting tränas ordentligt.
Det bästa sättet att lära sig ett ämne inom fysik är att skaffa en bra och beprövad bok inom ämnet. Man kan inte lära sig klassisk fysik från en gymnasiebok. Först ska du lära dig vektoralgebra så du kan räkna med vektorer i flera dimensioner, sen börjar fysiken. Bra svenska böcker är Mekanik I och II av Apazidis. Sedan kan man utvidga det med Analytisk mekanik med till exempel Classical Mechanics av Goldstein. Sen kan vi börja snacka om att kunna klassisk mekanik. Liknande gäller för varenda ämne som behandlas i en gymnasiefysikbok, man får endast den mest grundläggande biten (vilket också är syftet).
