summation

Temporal summering uppstår när många och tätt inpå varandra följande excitatoriska signaler (=kan ge en depolarisation och därmed skapa en aktionspotential) skickas vidare genom signalsubstanser till en mottagande cell via synapsen. Just att dessa signaler skickas tätt inpå varandra (d.v.s. med hög frekvens) gör att signalens styrka (motsvarande amplituden) under denna korta tid summeras i den mottagande nervcellen - vilket gör att gränsvärdet för en depolarisation av nervcellen kan nås, och denna cell skickar vidare nervsignalen längs axonen.

Spatial summering uppstår när flera inkommande signaler mottas av en nervcell. En nervcell har kopplingar, synapser, till många andra nervceller och kan motta signaler från flera av dessa andra nervceller inom en kort tidsperiod. Om dessa signaler (överförda över synapsen med signalsubstanser) når den mottagande nervcellen inom en gemensam kortare tidsrymd kommer signalerna tillsammans påverka den mottagande nervcellen.

Vissa av dessa signaler kan vara excitatoriska och vissa inhibitoriska (=leder till hyperpolarisation, d.v.s. precis motsatsen till depolarisationen, och cellen kommer då inte kunna skapa en aktionspotential, den inhiberas - kallas även "hämmas" på svenska). Och hur den mottagande nervcellen reagerar på de excitatoriska och inhibitoriska signalerna beskrivs genom en spatial summering (spatial=rumslig, syftandes på flera källor, och summeringen är vad som fås när de inhibitoriska och de excitatoriska signalerna tillsammans påverkar cellen under en kort tid).