substansmängdförhållande - när dela när inte?
det finns vissa uppgifter där man ska räkna fram empiriska formler eller molekylformler för olika ämnen. ibland räcker det med att ta fram substansmängden för de olika ämnena och sedan är svaret man får ut ur de olika substanmängderna förhållande.
n(syre) = 6mol
n(kol) = 3 mol
så C3O6 (exempel)
men ibland måste man dela substansmängderna med varandra för att få fram förhållandet.
I detta fall
och då blir det ex CO2
När behöver man dela på varandra, och när inte?
Om det är en empirisk formel du skall ta fram, så betyder det att siffrorna skall vara så små heltal som möjligt. Som exempel, både etyn C2H2 och bensen C6H6 har den empiriska formeln CH.
ja, men jag tänker mer på lösningen..
ibland ska man dela på substansmängderna för att få förhållandet, men ibland räcker det med att räkna fram substansmängden och då drar man slutsatsen om vad den empiriska formeln är utan att behöva räkna fram förhållandet
exempel där man itne delar:
exempel där man delar:
I det första fallet vet man att molmassan är 178 g/mol så när man räknar med 178 g vet man att det är 1 mol. Om man då får fram att det är 6 kolatomer i 178 g av ämnet, vet man att det är 6 kolatomer i 1 mol av ämnet.
I det andra fallet vet man inte molmassan, utan man behöver hitta på en massa att räkna på. man har valt massan 100 g för att det är enkelt och trevligt att räkna med. Det hade gått precis lika bra att räkna med 52 g eller 178 g eller vadsomhelst, men 100 g är bekvämt. Då får man inte fram hur många brom det är i 1 mol, eftersom det inte är 1 mol man börjar med. När man delar med den minsta koefficienten får man fram hur många atomer av varje slag det finns i förhållande till varandra, i det här fallet att det finns dubbelt så många brom som bly i saltet.
