Större molekyl = Starkare bindning
Hej!
Jag har läst att desto större en molekyl är desto starkare bindning blir det då det finns fler bindningspunkter. Jag undrar om detta endast gäller opolära molekyler, eller om det även gäller polära molekyler?
Om det skulle vara så att det även gäller polära molekyler är det då fortfarande den molekyl som är störst som har starkast bindning fast än polära molekyler normalt sätt har starkare bindningar än opolära molekyler?
Jag hoppas jag gjorde mig förstådd! Tack på förhand!
Det gäller alla sorters molekyler.
Teraeagle skrev:Det gäller alla sorters molekyler.
Okej, finns det fler sorters molekyler förutom polära och opolära molekyler? Och är en polär molekyl samma sak som en dipol? Och är en opolär molekyl samma sak som en icke polär molekyl?
Sen så undrar jag om en molekyl med många opolära bindningar har starkare bindningar än en molekyl med färre polära molekyler? Det brukar ju nämligen vara så att polärt kovalenta bindningar är starkare än ”rent” kovalenta bindningar, eller hur?
Som jag skrev tidigare så är "dipol" bara applicerbart på små molekyler. "Polär" är ett bredare begrepp som även gäller större molekyler. Glukos är ingen dipol men polärt. Vatten är både en dipol och polärt. Att glukos är polärt beror på att det finns många OH-grupper som man i sig själva kan betrakta som små dipoler. Men att försöka avgöra ifall hela glukosmolekylen är symmetrisk, har polära bindningar osv. är ett hopplöst projekt.
Din andra fråga kan vi ta i din andra tråd där du redan har börjat fråga om bindningsstyrkor.
Okej!
Finns det något bra knep för att se om en molekyl som är stor är symmetrisk utan att behöva rita upp den? Du nämnde OH molekylerna. Är ett ämne symmetriskt om det innehåller mycket OH?
Som sagt, man bryr sig inte om att se om en molekyl är symmetrisk eller ens att prata om dipoler om molekylerna är stora. I praktiken kanske om de är större än typ 3-4 atomer. Man behöver nog någon sorts superdator för att ta reda på om en stor molekyl är symmetrisk eller inte.
karisma skrev:Hej!
Jag har läst att desto större en molekyl är desto starkare bindning blir det då det finns fler bindningspunkter. Jag undrar om detta endast gäller opolära molekyler, eller om det även gäller polära molekyler?
Om det skulle vara så att det även gäller polära molekyler är det då fortfarande den molekyl som är störst som har starkast bindning fast än polära molekyler normalt sätt har starkare bindningar än opolära molekyler?
Jag hoppas jag gjorde mig förstådd! Tack på förhand!
Okej, sen så när det kommer till min andra fråga i tråden. Hur är det då?
Det går inte riktigt att säga. Om man kollar på kolväten t.ex. så är de ju opolära och borde ha ganska svaga bindningar vilket ger låga kokpunkter. De lättaste alkanerna är mycket riktigt gasformiga och har väldigt låg kokpunkt. Fortsätter man att lägga till kolatomer blir van der Waals-bindningarna mellan molekylerna så pass starka att ämnena blir flytande istället. Det är dessa man hittar i bensin och diesel. Ännu större kolväten är fasta ämnen. Heptan (med sju kolatomer) kokar vid 98 grader så oktan (med åtta kolatomer) är det första ämnet med högre kokpunkt än vatten. Detta trots att vatten är ett väldigt polärt ämne som binder med vätebindning som i sig är en starkare bindning än van der Waals-bindning.
Okej, men hur ska man då ta reda på vilket ämne som har starkast bindningsstyrka och därmed även högre kokpunkt, respektive smältpunkt och lösningsförmåga?
Det lättaste är att göra som jag gjorde nu och jämföra kokpunkter. Högre kokpunkt kan man tolka som starkare bindningar mellan molekylerna.
Men jag menar om man inte vet om vad kokpunkten är, och vill ta reda på det genom att jämföra ämnena och se vilket av dem som har starkare bindningar, hur gör man då om man inte vet molekylens bindningsstyrka? Hur kan man ta reda på vilket av ämnena som har högt kokpunkt då?
Det kan du bara göra i enklare fall med små molekyler och då är det ofta ”uppenbart” vilken sorts bindningar som finns mellan molekylerna. Kolla in mitt inlägg här:
Okej, så i "svårare" fall går det alltså inte att ta reda på det om man inte vet ett ämnes bindningsstyrka?
Går det att räkna ut vad olika ämnen har för bindningsstyrkor eller är enda sättet att veta om det genom att kolla på tabeller där bindningsstyrkorna står?
Jag tror att du blandar ihop bindningar INOM molekyler med bindningar MELLAN molekyler. Det är bindningsenergier för bindningar inom molekyler du kan slå upp i tabeller. Det är mycket svårare (definitivt inte gymnasiekemi) att beräkna bindningsstyrka mellan molekyler. Det är bindningsstyrkan mellan molekyler som spelar roll för ett ämnes kokpunkt eftersom det som sker när något kokar är att molekylerna separeras från varandra. Bindningar och bindningsstyrkan inom molekylerna är irrelevant ur den aspekten.
Jaha okej! Då förstår jag tack!