Stora och små bokstäver
Är det bara jag som stör mig på att de flesta och idag även skolorna, ibland så långt som upp till gymnasienivå talar om "stora" och "små" bokstäver. Jag tycker det känns något infantilt och oprecist och har egentingen aldrig gillat de beteckningarna.
Är jag bara en mossig lärarstofil och språkpolis som försöker hålla kvar något som tiden springer ifrån eller kan det finnas en poäng med att i skolan etablera de mer formella orden "versal" och "gemen".
Som lärare själv tvingad jag motvilligt använda begreppen "små" och "stora" bokstäver för att inte förvirra eleverna och behöva förklara varje gång.
Jag brukar dock någon gång visa upp följande bild och fråga eleverna vilken av dessa som är en liten bokstav och vilken som är en stor bokstav.
Det brukar leda till en ganska så intressant diskussion och jag brukar få i alla fall en hel del elever att hålla med om att beteckningarna "små" och "stora" är ganska märkliga och missvisande. Då introducerar jag också begreppen "versal" och "gemen" och försöker sedan använda begreppen parallellt när jag undervisar.
Vad anser ni andra?
Jag tycker inte det är ett större problem. Snarare tycker jag att det kan vara en fördel. Om vi helt och hållet inte särskiljer på stora och små bokstäver, hur vet du vilken jag avser?
I ditt exempel så är ju så klart "A" den lilla bokstaven, men då pratar vi hellre om dimension snarare än utseende. Sen hjälper det väl också när man lär sig att skriva. Bland annat att små bokstäver (förutom typ l och liknande) inte ska vara lika långa som stora bokstäver.
Inom programmering så har vi också många saker som är case-sensitive, hur hade du förklarat att det ska var exempelvis:
FindParent muntligt om vi uteslöt stora och mindre bokstäver?
Dracaena skrev:FindParent muntligt om vi uteslöt stora och mindre bokstäver?
Enkelt: "FindParent med versalt F och versalt P, resten gemener"
Jag menar alltså inte att man ska sluta särskilja det utan att kalla det "versal" och "gemen" istället för "stor bokstav" och "liten bokstav".
Just för att orden stor och liten i alla andra sammanhang handlar om just dimension.
Aha. Okej, jag förstår vad du menar. Jag vet inte hur ofta man hamnar i en situation där det blir missförstånd dock. I värsta fall krävs ett ord eller två för att klargöra. :)
Om det visar sig vara problematiskt så kan man ju definiera versal som "stor bokstav" och gemen som "liten bokstav".
Men hamnar du i situationer där det blir mycket förvirring kring vad man faktiskt avser? :)
Dracaena skrev:Aha. Okej, jag förstår vad du menar. Jag vet inte hur ofta man hamnar i en situation där det blir missförstånd dock. I värsta fall krävs ett ord eller två för att klargöra. :)
Om det visar sig vara problematiskt så kan man ju definiera versal som "stor bokstav" och gemen som "liten bokstav".Men hamnar du i situationer där det blir mycket förvirring kring vad man faktiskt avser? :)
Nej, ska jag vara helt ärlig så finns nog inte sådan stor risk för förvirring, annat än om man drar det till sin spets. Jag skulle dock kunna tänka mig att de som tolkar saker väldigt bokstavligt (pun unintended) kan tycka att benämningarna är förvirrande och undra vad som förväntas när de ombeds göra "en liten bokstav".
Anledningen till att det stör mig är nog mer för att det är en ologisk benämning och att jag inte tycker om att ord har flera betydelser.
Och kanske har det också lite att göra med att jag ibland är lite av en pretentiös språkpolis ;)
Ja, asså, jag tycker nog definitivt det är informellt. Jag tycker dock inte det är så ologiskt personligen!
"små" bokstäver, eller gemener är ju till stor del mindre än versaler:
AaBbCcDdEeFfGgHhiIjJ....
Visserligen så gäller det inte för alla, men det stämmer för majoriteten.
Jag kan nästan själv tycka att det är drygt att behöva säga versal eller gemener. Då måste jag komma ihåg ett fancy ord för något jag anser vara så självklart. Sedan ska jag också hoppas på att personen jag kommunicerar med råkar minnas vad versal och gemen betyder. ;)
Dracaena skrev:Inom programmering så har vi också många saker som är case-sensitive,
På tal om programmering vill jag tillägga att många ord och operationer, särskilt inom programmering men det sträcker sig in i vardagligt tal också, har flera olika definitioner, som är helt beroende av sammanhang för att förklara. Exempel: Vad är fyra plus åtta? Tolv. Vad är "spag" plus "hetti"? Spaghetti.
Det går inte att definiera exakt vad ordet "plus" förmedlar, utan att prata om vad det är vi plussar ihop. I någon mån hör ju de två betydelserna ihop – båda betydelser innebär att två separata enheter går samman.
Kort sagt, även om jag också ofta använder orden versal och gemen (i den mån jag pratar om bokstäver överhuvudtaget), tycker jag att det är en omöjlig idé att vilja att ord inte ska ha dubbla betydelser.
En kvick fundering, hur kommer det sig att du använde just den varianten av a? Jag vet att när jag var liten så lärde man ut alla tre varianter, men man förkastade i princip det lilla a:et som du har förstorat.
Det stora gemena a:et är väl det vanliga tryck-a:et. Det är bara det här typsnittet här på pluggakuten som använder den andra varianten.
Jag stör mig inte på "stora och små bokstäver" och säger så själv, men jag är alltid beredd att förtydliga när det behövs. Jag är dock inte svensklärare.
Dracaena skrev:En kvick fundering, hur kommer det sig att du använde just den varianten av a? Jag vet att när jag var liten så lärde man ut alla tre varianter, men man förkastade i princip det lilla a:et som du har förstorat.
Jag använder sällan den när jag skriver förhand. utan då snarare denna.
När jag gjorde bilden så använde jag "Times New Roman" som jag anser vara standardtypsnittet på datorer som kör med den typen av a:n.
Det stämmer förviso.
Har du lyckats övertala dina elever btw att använda Versaler och gemener istället? Hur har resultatet varit? Har de varit positiva till det eller lika envisiga som vi är? ;)
Dracaena skrev:Det stämmer förviso.
Har du lyckats övertala dina elever btw att använda Versaler och gemener istället? Hur har resultatet varit? Har de varit positiva till det eller lika envisiga som vi är? ;)
De använder det inte själva när de talar. De har dock accepterar att jag säger både "versal" och stor bokstav" efter varandra parallellt. Om ett tag kan jag kanske bara använda "versal" och få dem att förstå ändå.
Det stora problemet är ju egentligen att låg- och mellanstadiet trummat i begreppen "små" och "stora" så hårt, så att det nästan är omöjligt att vända skutan.
Något liknande är ju hur vi kallar vissa personer "stor/liten". Det kan avsee ålder, men även strukturen av personens kropp. Exemeplvis, lång, breda axlar etc. Så det är väl nästan lite naturligt att användningen av stor och liten bokstav är så pass vanlig.
För att förse ett exempel till:
"Han har blivit en stor pojke."
Men även här så misstolkar man sällan vad någon menar. Visserligen spelar ordet "pojke" roll här, men vissa kallar även småbarn för "en man", så det kanske inte är hela historian.
Jonto skrev:Dracaena skrev:Det stämmer förviso.
Har du lyckats övertala dina elever btw att använda Versaler och gemener istället? Hur har resultatet varit? Har de varit positiva till det eller lika envisiga som vi är? ;)Det stora problemet är ju egentligen att låg- och mellanstadiet trummat i begreppen "små" och "stora" så hårt, så att det nästan är omöjligt att vända skutan.
Är inte detta rätt rimligt, med tanke på att det är lättare för barnen att förstå? Ordet versal säger inget om att det gäller bokstäver (i så fall måste man säga versal bokstav), medan stor och liten bokstav använder ord som de flesta barn redan kan. Visst kan man lära barnen orden versal och gemen - det borde man - men rent pedagogiskt är stor och liten bokstav att föredra för barn.
Smutstvätt skrev:Jonto skrev:Dracaena skrev:Det stämmer förviso.
Har du lyckats övertala dina elever btw att använda Versaler och gemener istället? Hur har resultatet varit? Har de varit positiva till det eller lika envisiga som vi är? ;)Det stora problemet är ju egentligen att låg- och mellanstadiet trummat i begreppen "små" och "stora" så hårt, så att det nästan är omöjligt att vända skutan.
Är inte detta rätt rimligt, med tanke på att det är lättare för barnen att förstå? Ordet versal säger inget om att det gäller bokstäver (i så fall måste man säga versal bokstav), medan stor och liten bokstav använder ord som de flesta barn redan kan. Visst kan man lära barnen orden versal och gemen - det borde man - men rent pedagogiskt är stor och liten bokstav att föredra för barn.
Jo, jag inser ju det också. Det är nog rätt orealistiskt att tänka sig att man skulle lära in det på andra sätt. Jag är väl lite ambivalent. Det viktigaste är ju helt klart att lära sig skillnaden på det.
Det är samma sak inom exempelvis matematikundervisningen, hur mycket energi man ska lägga på att förenkla språket och begrepp så pass mycket så att det går väldigt lätt att förstå respektive hur mycket man ska använda matematiska begrepp och trumma in det i eleverna.
