Starka och svaga syror

En stark syra har fullständig protolys eftersom det är hur en stark syra definieras. Sen kan det finnas många bakomliggande orsaker till att en syra är stark eller svag, men det handlar till stor del om hur starkt väteatomen som kan bilda en vätejon binder till resten av syramolekylen.

En stark syra är en syra som är protolyserad till 100 %. Det är en definition. Det är så för att man har bestämt att så heter det.

I en vattenlösning av en stark syra, t ex HCl, finns det bara kloridjoner och oxoniumjoner förutom vattenmolekylerna. Det finns inga HCl-molekyler kvar - de har reagerat med vattnet precis varenda en.

I en vattenlösning av en svag syra finns det oxoniumjoner, syrans anjon ( d v s den negativt laddade del av molekylen som blir kvar när en vätejon har lossnat) och oreagerade syramolekyler förutom vattenmolekylerna.

I boken står det "Löser man väteklroid i vatten reagerar praktikt taget alla vätekloridmolekylerna med vattenmolekyler" 

Varför bildas det så få H30+(oxoniumjoner) och Ac- joner när Hac reagerar med vatten?

edit, du han posta innan jag kunde svara tillbaks så jag fick ej chans att se ditt svar smaragdalena

"I en vattenlösning av en stark syra, t ex HCl, finns det bara kloridjoner och oxoniumjoner förutom vattenmolekylerna. Det finns inga HCl-molekyler kvar - de har reagerat med vattnet precis varenda en"

Jag undrar dock, varför har just varenda en HCI och vatten molekyl reagerat med varandra?

"I en vattenlösning av en svag syra finns det oxoniumjoner, syrans anjon ( d v s den negativt laddade del av molekylen som blir kvar när en vätejon har lossnat) och oreagerade syramolekyler förutom vattenmolekylerna"

Oreagerade syramolekyler?

Jag antar att HAc är svag då det bildas färre oxoniumjoner(ju högre antal H30+= ju surare lösningen är?) men varför bildas det just färre joner av Hac?

Ja, i en svag syra som ättiksyra är det bara en del av syramolekylerna som reagerar med vattenmolekylerna och bildar oxoniumjoner och acetatjoner. Resten av ättiksyramolekylerna finns kvar utan att reagera med vattnet.

Eftersom kloridjonen är väldigt stabil, "vill" kloret hellre vara en kloridjon (med 8 fina elektroner alldeles för sig själv) än en vätekloridmolekyl, där den måste dela på två av elektronerna med den där jobbiga väteatomen. Bort med den!

Jaha, det är ju logiskt för HCI att reagera fullt då jonen blir stabil, tack för att du har förklarat det för mig :)

jag fattar dock ej varför HAc reagerar i små mängder

Har du läst om kemisk jämvikt? För svaga syror finns alltid jämvikten

Syra + Vatten <—> Oxoniumjonen + Syrans korresponderande bas

Nyckeln till syrans styrka är, förutom syrans egna egenskaper, den korresponderande basen. Ju mer energimässigt stabil den korresponderande basen är, desto mer ligger jämvikten förskjuten åt höger och syran blir starkare. Man kan se det som en dragkamp mellan syran och dess korresponderande bas om vilken form som är mest stabil i vattenlösning. För väteklorid är kloridjonen mycket lättare att ha i vattenlösning, men för vätefluorid är det tvärt om. Där kan syraformen (HF) bilda vätebindningar till vattnet, vilket är en viktig orsak till att HF är svag medan HCl är stark.

Jag har inte läst om kemisk jämvikt men din förklaring är bra. Nu förstår jag också varför HF är svag.

*För väteklorid är kloridjonen mycket lättare att ha i vattenlösning*

Varför är det ej lika enkelt för acetatjonen?

Acetatjonen är faktiskt också rätt stabil (bl.a. till följd av ett fenomen som kallas resonans), men som jag skrev tidigare så handlar det både om syran och den korresponderande basen. Om du kollar på ättiksyras strukturformel så ser du att allt syre är samlat i ena sidan av molekylen. Elektronerna i molekylen kommer alltså att dras åt det hållet till följd av den höga elektronegativiteten i området. En följd av det är att bindningen mellan O och H i förstärks. Du kan likna det vid att elektronerna "limmar fast" vätet till molekylen. 

Om du nu jämför med ett annat ämne, triklorättiksyra, så ser du att strukturen är likartad. Skillnaden är att tre väten är ersatta med tre kloratomer. Eftersom klor också är väldigt elektronegativt så får man inte samma förskjutning av elektroner som i vanlig ättiksyra. Resultatet blir att det finns färre elektroner som kan "limma fast" vätet i OH-gruppen och då lossnar vätet lättare. Med andra ord är triklorättiksyra en starkare syra än ättiksyra.

Edit: Om du vill läsa mer om detta så kallas det för induktiv effekt.

Tack så mycket för svaret :)