Stålull i ättiksprit
Hej jag gör just nu en laboration där man lägger stålull i olika lösningar.
Mina observationer:
Stålull + lösning med NaCl = rostade snabbast och kraftigast. Bildades en svart beläggning på stålullen som färgade av sig i vattnet.
Stålull + vatten som kokats = rostade långsammast
Stålull + ättikspritlösning = rostade näst långsammast.
Stålull + kranvatten = rostade näst snabbast.
Nu försöker jag hitta förklaringar på detta men har helt kört fast.
1) Försöker få en förklaring på varför ättikspritlösningen rostade sakta, eftersom jag hittat ett experiment från Chalmers där det står att man kan påskynda rostprocessen genom att doppa stålullen i ättiksprit....? Det stämmer ju inte alls överens med min observation.
2) Försöker hitta en bra källa på att syre löst i vatten kan kokas bort. Jag förstår ju att det händer och det ger en bra förklaring på varför det kokta vattnet inte oxiderar stålullen. Men jag måste ju ha något att källhänvisa till?
3) Antar att jonerna i NaCl-lösningen oxiderar stålullen och att det då bildas en svart beläggning pga detta, men även här är det väldigt svårt för mig. Den reaktionsformeln man ska använda för rost i vatten är 4Fe(OH)2(s) + O2(aq) → 4 FeO(OH)(s) + 2 H2O(l) eftersom det står så i boken men samtidigt är det många källor som säger att rost består av många olika ämnen osv osv, så ja även här blir det helt fel när jag försöker hitta mer info på nätet
Jag vill ju gärna lösa dessa frågor själv men förstår inte ens vart jag ska börja och framförallt vart jag kan hämta fakta till teorin ifrån
1) Det bildas väl kanske ingen rost i detta fall, däremot så borde järn från stålullen lösas upp av ättiksyran. Såg du ingen gasutveckling?
2) Gasers löslighet blir lägre med ökad temperatur, det stämmer, men jag har ingen källa till hands. Du får leta vidare. Testa att söka på engelska om du inte hittar några svenska källor.
3) Järn reagerar både med vatten och syre löst i vatten och bildar många olika typer av järnoxider och järnhydroxider, man kan mycket riktigt inte skriva en enda formel för rost då det är en blandning av olika ämnen. Ofta brukar man dock använde FeOOH som en beskrivning av rost, det är en viktig komponent i den klassiskt röda rosten. Fe(OH)2 kan bildas om det finns väldigt lite syre tillgängligt och det är mer grönaktigt i färgen. Jag hade skrivit såhär:
4Fe(s) + 3O2(aq) + 2H2O(l) —> 4FeOOH(s)
Teraeagle skrev:1) Det bildas väl kanske ingen rost i detta fall, däremot så borde järn från stålullen lösas upp av ättiksyran. Såg du ingen gasutveckling?
2) Gasers löslighet blir lägre med ökad temperatur, det stämmer, men jag har ingen källa till hands. Du får leta vidare. Testa att söka på engelska om du inte hittar några svenska källor.
3) Järn reagerar både med vatten och syre löst i vatten och bildar många olika typer av järnoxider och järnhydroxider, man kan mycket riktigt inte skriva en enda formel för rost då det är en blandning av olika ämnen. Ofta brukar man dock använde FeOOH som en beskrivning av rost, det är en viktig komponent i den klassiskt röda rosten. Fe(OH)2 kan bildas om det finns väldigt lite syre tillgängligt och det är mer grönaktigt i färgen. Jag hade skrivit såhär:
4Fe(s) + 3O2(aq) + 2H2O(l) —> 4FeOOH(s)
Tack!
