Spridningsmått hos data som är ordinalskala
Hej!
Jag har ett stort dilemma kring hur man räknar ut percentilen i data som är av sorten ordinalskala.
Mitt exempel är följande:
Räkna ut medianen och spridningsvärde hos pojkarnas betyg i matematik i årskurs 6 under vårterminen 2017:
Här har alltså procenten omvandlats till antal elever. Hur gör jag för att räkna ut spridningsvärdena här? Vilka spridningsvärden KAN jag överhuvudtaget räkna ut här? Har för mig att det ska gå att göra en lådagram, men jag kan för livet inte lista ut hur.
I det här fallet skulle jag kolla hur man översätter betygen för att beräkna medelbetyg och använda samma algoritm. A är väl värt 20?
EDIT: Den metoden skiljer inte mellan - och F, så Albikis metod är mycket bättre.
Hej!
Det underlättar om du skriver ut samtliga betyg i en lång ordnad lista som börjar med betyg - (lägsta omdöme) och slutar med betyg A (högsta omdöme).
Listan börjar med 239 stycken -, följda av 5685 stycken F, följda av 11943 stycken E, följda av 9936 stycken D, följda av 9936 stycken C, följda av 6115 stycken B, följda av 3869 stycken A. Totalt innehåller listan
stycken betyg.
Medianen (även kallad den andra kvartilen) är lika med betyget som finns på plats nummer i listan det vill säga betyget på plats nummer 23862, som är betyg D.
Den första kvartilen är lika med det betyg som finns på plats nummer i listan det vill säga betyget på plats nummer 11931, som är betyg E.
Den tredje kvartilen är lika med det betyg som finns på plats nummer i listan det vill säga betyget på plats nummer ... , som är betyg ... .
Albiki
Albiki skrev :Hej!
Det underlättar om du skriver ut samtliga betyg i en lång ordnad lista som börjar med betyg - (lägsta omdöme) och slutar med betyg A (högsta omdöme).
Listan börjar med 239 stycken -, följda av 5685 stycken F, följda av 11943 stycken E, följda av 9936 stycken D, följda av 9936 stycken C, följda av 6115 stycken B, följda av 3869 stycken A. Totalt innehåller listan
stycken betyg.
Medianen (även kallad den andra kvartilen) är lika med betyget som finns på plats nummer i listan det vill säga betyget på plats nummer 23862, som är betyg D.
Den första kvartilen är lika med det betyg som finns på plats nummer i listan det vill säga betyget på plats nummer 11931, som är betyg E.
Den tredje kvartilen är lika med det betyg som finns på plats nummer i listan det vill säga betyget på plats nummer ... , som är betyg ... .
Albiki
Okej. Är det här verkligen korrekt sätt att räkna ett percentiler på? Och i så fall, hur gör jag ett lådagram?
Jag tänkte ta ett annat exempel som visar på uträkningen av percentiler, dock på ett annat sätt än betyg - nämligen längden på ett par personer:
Låt oss säga att vi har ett gäng personer som är olika långa:
155, 157, 163, 165, 165, 172, 174, 175, 179, 183, 186, 193. (CM)
Medianen bör då vara 172 + 174 dividerat med 2, vilket då blir 173.
Medianen = 173.
Den nedre kvartilen bör då bli 163 + 165 dividerat med 2, vilket blir 164.
Den över kvartilen bär i sin tur bli 179 + 183 dividerat med 2 = 181.
Nedre Kvartil = 164.
Median = 173.
Övre kvartil = 181.
Minsta värde = 155.
Största värde = 193.
Mitt dilemma är ju, att om vi ska försöka översätta det här tankesättet till betygen, så....blir det ju lite annorlunda än det sättet du använde dig ut av:
239, 3869, 5685, 6115 9936, 9936, 11 943.
Medianen, bör då vara 6115
Nedre kvartilen ser ut att vara 3869 + 5685 dividerat med 2 = 4777.
Övre kvartilen....o.s.v.
Tänker jag helt åt skogen här?
Men om vi utgår från att Albiki har det korrekta tankesättet här, hur går jag till väga för att skapa en lådagram?
Ferra skrev :Men om vi utgår från att Albiki har det korrekta tankesättet här, hur går jag till väga för att skapa en lådagram? Bör jag utgå från de tal som representerar hur många som fått ett visst betyg, eller ska jag utgå från rangordningen av betygen?
- F E D C B A