Språkvarieteter
Hej!
Kan någon snälla snälla ge mig exempel på olika språkvarieteter, vad har du för språkvarieteter, till exempel??
Tack för svar
Varieteter är ett samlingsbegrepp för många språkvariationer.
Det enklaste exemplet är dialekter:
Det kan vara stora dialektomfång ex. norrländska, stockholmska, skånska, dalmål, finlandssvenska
eller mindre dialektomfång ex. malmöitiska, lindingömål eller dylikt.
Jag har exempelvis både halländska och småländska exempelvis.
Ett annat exempel vara sociolingvistiska variationer eller dylikt beroende på vilket sammanhang man umgås i.
Det finns exempelvis:
"förortssvenska"- uppstått i invandringstäta områden. Har ofta drag av slangspråk, influenser från andra språk, speciella uttryck
"byråkratsvenska"- använder många svåra och komplexa ord och krånglig meningsuppbyggnad. Används ofta av myndighetspersoner och ibland politiker
Det finns också "arbetarklassspråk" och "överklasspråk" där man ibland menar att de som tillhör olika klasser skiljer sig åt i hur man talar.
Ett exempel är "Södersnacket" som är en arbetarklasssociolekt från Stockholm.
Varieteten kan också vara kopplat till ett visst yrke eller livsstil
I mitt yrke som lärare skulle jag säga att jag via det mig av ett visst språk när jag talar med mina elever som är olikt det jag använder till vardags exempelvis genom att vara tydligare, stringentare och mer engagerat samt undvikande av allt för svåra ord.
Den kan ha med ålder att göra, ungdomsspråk eller att man har ett mer gammeldags språk för att man är äldre.
Jag skulle nog säga att jag trots min ringa ålder har ett något äldre språkbruk genom att använda en del äldre böjningsformer och omoderna ordval för att jag umgåtts mycket med äldre personer och läst äldre texter.
Det finns som sagt massor med exempel.
Man kan i princip säga att man har en personlig varietet som är ens helt egna språk som är unikt för en själv med olika uttrycksformer man ofta använder.
Notera: Jag har varit lite "slarvig" och använt ord som dialekt, sociolekt m.m. för att förklara mer begripligt. Begreppet "Varietet" är egentligen ett försök att undvika dessa ord som ibland uppfattas nedvärderande och negativa.
Menar du samma som idiolekt?
Laguna skrev:Menar du samma som idiolekt?
Idiolekt kan ses som en del av begreppet "varieteter".
Idiolekt är dock egentligen en del av "lekt"-begreppet som visserligen är närbesläktat med varieteter men man talar normalt sett vad gäller varieteter inte i termer av lekter och vill göra ett tydligt avståndstagande från lektbegreppet på grund av dess konnotationer.
Vad gäller varieteter som vi har så kan det såklart både vara att man har en egen varietet, har en varietet för att man tillhör en grupp eller en varietet för att man tillhör ett större eller mindre samhälle.
Jonto skrev:Varieteter är ett samlingsbegrepp för många språkvariationer.
Det enklaste exemplet är dialekter:
Det kan vara stora dialektomfång ex. norrländska, stockholmska, skånska, dalmål, finlandssvenska
eller mindre dialektomfång ex. malmöitiska, lindingömål eller dylikt.
Jag har exempelvis både halländska och småländska exempelvis.
Ett annat exempel vara sociolingvistiska variationer eller dylikt beroende på vilket sammanhang man umgås i.
Det finns exempelvis:
"förortssvenska"- uppstått i invandringstäta områden. Har ofta drag av slangspråk, influenser från andra språk, speciella uttryck
"byråkratsvenska"- använder många svåra och komplexa ord och krånglig meningsuppbyggnad. Används ofta av myndighetspersoner och ibland politiker
Det finns också "arbetarklassspråk" och "överklasspråk" där man ibland menar att de som tillhör olika klasser skiljer sig åt i hur man talar.
Ett exempel är "Södersnacket" som är en arbetarklasssociolekt från Stockholm.
Varieteten kan också vara kopplat till ett visst yrke eller livsstil
I mitt yrke som lärare skulle jag säga att jag via det mig av ett visst språk när jag talar med mina elever som är olikt det jag använder till vardags exempelvis genom att vara tydligare, stringentare och mer engagerat samt undvikande av allt för svåra ord.
Den kan ha med ålder att göra, ungdomsspråk eller att man har ett mer gammeldags språk för att man är äldre.
Jag skulle nog säga att jag trots min ringa ålder har ett något äldre språkbruk genom att använda en del äldre böjningsformer och omoderna ordval för att jag umgåtts mycket med äldre personer och läst äldre texter.
Det finns som sagt massor med exempel.
Man kan i princip säga att man har en personlig varietet som är ens helt egna språk som är unikt för en själv med olika uttrycksformer man ofta använder.
Notera: Jag har varit lite "slarvig" och använt ord som dialekt, sociolekt m.m. för att förklara mer begripligt. Begreppet "Varietet" är egentligen ett försök att undvika dessa ord som ibland uppfattas nedvärderande och negativa.
Tack för ditt svar. Jag har i en skoluppgift försökt beskriva mina egna varieteter, verkar jag ha förstått vad som menas med språkvarieteter? Tack för din hjälp! Jag uppskattar det verkligen
"Svenska är mitt modersmål. Jag kan engelska och även lite hindi och italienska. Sveamål är den regionala standardvarietet som jag har. Dialekten jag har på svenska bör vara rikssvenska. Mitt språk är inte särskilt akademiskt, men jag är student och studerar för att få högskolebehörighet så jag kan om jag vill tala en aning akademiskt men det gör jag endast på till exempel presentationer i skolan. Jag har en medelklass bakgrund och mitt språk är färgat av att ha växt upp i en Stockholmsförort och på en finare del av innerstan. Min pappa brukar använda sig av en del söderslang och därför gör jag det ibland men oftast när jag umgås med han eller folk i hans ålder, med liknande bakgrund som han. När jag talar svenska, som är mitt modersmål, använder jag mig relativt ofta av kodväxling i språket. Jag väljer medvetet att byta språk till engelska, det kan gälla enstaka ord (oftast) eller hela meningar. När jag talar mitt modersmål och växlar till engelska så refererar jag till amerikansk populärkultur. Detta gör jag främst dock med folk i min egen ålder, som jag tror kan förstå kontexten. När det gäller språkliga varieteter inom de andra språken så behärskar jag endast olika regionala standardvarieteter inom amerikansk engelska."
peachfeliche skrev:Jonto skrev:Varieteter är ett samlingsbegrepp för många språkvariationer.
Det enklaste exemplet är dialekter:
Det kan vara stora dialektomfång ex. norrländska, stockholmska, skånska, dalmål, finlandssvenska
eller mindre dialektomfång ex. malmöitiska, lindingömål eller dylikt.
Jag har exempelvis både halländska och småländska exempelvis.
Ett annat exempel vara sociolingvistiska variationer eller dylikt beroende på vilket sammanhang man umgås i.
Det finns exempelvis:
"förortssvenska"- uppstått i invandringstäta områden. Har ofta drag av slangspråk, influenser från andra språk, speciella uttryck
"byråkratsvenska"- använder många svåra och komplexa ord och krånglig meningsuppbyggnad. Används ofta av myndighetspersoner och ibland politiker
Det finns också "arbetarklassspråk" och "överklasspråk" där man ibland menar att de som tillhör olika klasser skiljer sig åt i hur man talar.
Ett exempel är "Södersnacket" som är en arbetarklasssociolekt från Stockholm.
Varieteten kan också vara kopplat till ett visst yrke eller livsstil
I mitt yrke som lärare skulle jag säga att jag via det mig av ett visst språk när jag talar med mina elever som är olikt det jag använder till vardags exempelvis genom att vara tydligare, stringentare och mer engagerat samt undvikande av allt för svåra ord.
Den kan ha med ålder att göra, ungdomsspråk eller att man har ett mer gammeldags språk för att man är äldre.
Jag skulle nog säga att jag trots min ringa ålder har ett något äldre språkbruk genom att använda en del äldre böjningsformer och omoderna ordval för att jag umgåtts mycket med äldre personer och läst äldre texter.
Det finns som sagt massor med exempel.
Man kan i princip säga att man har en personlig varietet som är ens helt egna språk som är unikt för en själv med olika uttrycksformer man ofta använder.
Notera: Jag har varit lite "slarvig" och använt ord som dialekt, sociolekt m.m. för att förklara mer begripligt. Begreppet "Varietet" är egentligen ett försök att undvika dessa ord som ibland uppfattas nedvärderande och negativa.
Tack för ditt svar. Jag har i en skoluppgift försökt beskriva mina egna varieteter, verkar jag ha förstått vad som menas med språkvarieteter? Tack för din hjälp! Jag uppskattar det verkligen
"Svenska är mitt modersmål. Jag kan engelska och även lite hindi och italienska. Sveamål är den regionala standardvarietet som jag har. Dialekten jag har på svenska bör vara rikssvenska. Mitt språk är inte särskilt akademiskt, men jag är student och studerar för att få högskolebehörighet så jag kan om jag vill tala en aning akademiskt men det gör jag endast på till exempel presentationer i skolan. Jag har en medelklass bakgrund och mitt språk är färgat av att ha växt upp i en Stockholmsförort och på en finare del av innerstan. Min pappa brukar använda sig av en del söderslang och därför gör jag det ibland men oftast när jag umgås med han eller folk i hans ålder, med liknande bakgrund som han. När jag talar svenska, som är mitt modersmål, använder jag mig relativt ofta av kodväxling i språket. Jag väljer medvetet att byta språk till engelska, det kan gälla enstaka ord (oftast) eller hela meningar. När jag talar mitt modersmål och växlar till engelska så refererar jag till amerikansk populärkultur. Detta gör jag främst dock med folk i min egen ålder, som jag tror kan förstå kontexten. När det gäller språkliga varieteter inom de andra språken så behärskar jag endast olika regionala standardvarieteter inom amerikansk engelska."
Jo det tycker jag att du har.
Lite små petiga påpekande bara. Varieteter är varianter av språk alltså inte egna språk såsom svenska, engelska, hindi och italienska. Det kan däremot vara intressant hur det påverkar ditt språk. Att du kanske blandar in uttryck/drag från dessa språk i ditt språk. Italienskan kanske gör att man pratar lite snabbare och engelskan förklarar du ju senare hur det påverkar. Gör det kanske dock lite tydligare genom att flytta den meningen om vilka språk du kan och förklara hur det blir en varietet. Undvik kanske också ordet "behärskar", eftersom det inte handlar om att kunna olika varieteter utan mer om vad ditt språk rent naturligt är färgat av.
Ett par tips om du vill verka det minsta akademisk när du skriver: Undvik särskrivningar (det heter medlklassbakgrund) och lär dig skilja mellan han och honom (det heter "när jag ungås med honom). Lär dig korrekt användning av ordet kontext.
Jonto skrev:peachfeliche skrev:Jonto skrev:Varieteter är ett samlingsbegrepp för många språkvariationer.
Det enklaste exemplet är dialekter:
Det kan vara stora dialektomfång ex. norrländska, stockholmska, skånska, dalmål, finlandssvenska
eller mindre dialektomfång ex. malmöitiska, lindingömål eller dylikt.
Jag har exempelvis både halländska och småländska exempelvis.
Ett annat exempel vara sociolingvistiska variationer eller dylikt beroende på vilket sammanhang man umgås i.
Det finns exempelvis:
"förortssvenska"- uppstått i invandringstäta områden. Har ofta drag av slangspråk, influenser från andra språk, speciella uttryck
"byråkratsvenska"- använder många svåra och komplexa ord och krånglig meningsuppbyggnad. Används ofta av myndighetspersoner och ibland politiker
Det finns också "arbetarklassspråk" och "överklasspråk" där man ibland menar att de som tillhör olika klasser skiljer sig åt i hur man talar.
Ett exempel är "Södersnacket" som är en arbetarklasssociolekt från Stockholm.
Varieteten kan också vara kopplat till ett visst yrke eller livsstil
I mitt yrke som lärare skulle jag säga att jag via det mig av ett visst språk när jag talar med mina elever som är olikt det jag använder till vardags exempelvis genom att vara tydligare, stringentare och mer engagerat samt undvikande av allt för svåra ord.
Den kan ha med ålder att göra, ungdomsspråk eller att man har ett mer gammeldags språk för att man är äldre.
Jag skulle nog säga att jag trots min ringa ålder har ett något äldre språkbruk genom att använda en del äldre böjningsformer och omoderna ordval för att jag umgåtts mycket med äldre personer och läst äldre texter.
Det finns som sagt massor med exempel.
Man kan i princip säga att man har en personlig varietet som är ens helt egna språk som är unikt för en själv med olika uttrycksformer man ofta använder.
Notera: Jag har varit lite "slarvig" och använt ord som dialekt, sociolekt m.m. för att förklara mer begripligt. Begreppet "Varietet" är egentligen ett försök att undvika dessa ord som ibland uppfattas nedvärderande och negativa.
Tack för ditt svar. Jag har i en skoluppgift försökt beskriva mina egna varieteter, verkar jag ha förstått vad som menas med språkvarieteter? Tack för din hjälp! Jag uppskattar det verkligen
"Svenska är mitt modersmål. Jag kan engelska och även lite hindi och italienska. Sveamål är den regionala standardvarietet som jag har. Dialekten jag har på svenska bör vara rikssvenska. Mitt språk är inte särskilt akademiskt, men jag är student och studerar för att få högskolebehörighet så jag kan om jag vill tala en aning akademiskt men det gör jag endast på till exempel presentationer i skolan. Jag har en medelklass bakgrund och mitt språk är färgat av att ha växt upp i en Stockholmsförort och på en finare del av innerstan. Min pappa brukar använda sig av en del söderslang och därför gör jag det ibland men oftast när jag umgås med han eller folk i hans ålder, med liknande bakgrund som han. När jag talar svenska, som är mitt modersmål, använder jag mig relativt ofta av kodväxling i språket. Jag väljer medvetet att byta språk till engelska, det kan gälla enstaka ord (oftast) eller hela meningar. När jag talar mitt modersmål och växlar till engelska så refererar jag till amerikansk populärkultur. Detta gör jag främst dock med folk i min egen ålder, som jag tror kan förstå kontexten. När det gäller språkliga varieteter inom de andra språken så behärskar jag endast olika regionala standardvarieteter inom amerikansk engelska."
Jo det tycker jag att du har.
Lite små petiga påpekande bara. Varieteter är varianter av språk alltså inte egna språk såsom svenska, engelska, hindi och italienska. Det kan däremot vara intressant hur det påverkar ditt språk. Att du kanske blandar in uttryck/drag från dessa språk i ditt språk. Italienskan kanske gör att man pratar lite snabbare och engelskan förklarar du ju senare hur det påverkar. Gör det kanske dock lite tydligare genom att flytta den meningen om vilka språk du kan och förklara hur det blir en varietet. Undvik kanske också ordet "behärskar", eftersom det inte handlar om att kunna olika varieteter utan mer om vad ditt språk rent naturligt är färgat av.
Läraren skrev:
Beskriv din egen språkkarta utifrån följande punkter:
Vilka språk och språkvarieteter kan du?
Ta med såväl språk du talar flytande som sådana där du bara lärt dig lite grand.
Ta också med olika språkliga varieteter inom språken.
Smaragdalena skrev:Ett par tips om du vill verka det minsta akademisk när du skriver: Undvik särskrivningar (det heter medlklassbakgrund) och lär dig skilja mellan han och honom (det heter "när jag ungås med honom). Lär dig korrekt användning av ordet kontext.
Medlklassbakgrund? Ungås?
peachfeliche skrev:Smaragdalena skrev:Ett par tips om du vill verka det minsta akademisk när du skriver: Undvik särskrivningar (det heter medelklassbakgrund) och lär dig skilja mellan han och honom (det heter "när jag ungås med honom). Lär dig korrekt användning av ordet kontext.
Vad är det du upplever som otrevligt? Vill du inte ha hjälp att rätta dina språkfel?
peachfeliche skrev:Jonto skrev:peachfeliche skrev:Jonto skrev:Varieteter är ett samlingsbegrepp för många språkvariationer.
Det enklaste exemplet är dialekter:
Det kan vara stora dialektomfång ex. norrländska, stockholmska, skånska, dalmål, finlandssvenska
eller mindre dialektomfång ex. malmöitiska, lindingömål eller dylikt.
Jag har exempelvis både halländska och småländska exempelvis.
Ett annat exempel vara sociolingvistiska variationer eller dylikt beroende på vilket sammanhang man umgås i.
Det finns exempelvis:
"förortssvenska"- uppstått i invandringstäta områden. Har ofta drag av slangspråk, influenser från andra språk, speciella uttryck
"byråkratsvenska"- använder många svåra och komplexa ord och krånglig meningsuppbyggnad. Används ofta av myndighetspersoner och ibland politiker
Det finns också "arbetarklassspråk" och "överklasspråk" där man ibland menar att de som tillhör olika klasser skiljer sig åt i hur man talar.
Ett exempel är "Södersnacket" som är en arbetarklasssociolekt från Stockholm.
Varieteten kan också vara kopplat till ett visst yrke eller livsstil
I mitt yrke som lärare skulle jag säga att jag via det mig av ett visst språk när jag talar med mina elever som är olikt det jag använder till vardags exempelvis genom att vara tydligare, stringentare och mer engagerat samt undvikande av allt för svåra ord.
Den kan ha med ålder att göra, ungdomsspråk eller att man har ett mer gammeldags språk för att man är äldre.
Jag skulle nog säga att jag trots min ringa ålder har ett något äldre språkbruk genom att använda en del äldre böjningsformer och omoderna ordval för att jag umgåtts mycket med äldre personer och läst äldre texter.
Det finns som sagt massor med exempel.
Man kan i princip säga att man har en personlig varietet som är ens helt egna språk som är unikt för en själv med olika uttrycksformer man ofta använder.
Notera: Jag har varit lite "slarvig" och använt ord som dialekt, sociolekt m.m. för att förklara mer begripligt. Begreppet "Varietet" är egentligen ett försök att undvika dessa ord som ibland uppfattas nedvärderande och negativa.
Tack för ditt svar. Jag har i en skoluppgift försökt beskriva mina egna varieteter, verkar jag ha förstått vad som menas med språkvarieteter? Tack för din hjälp! Jag uppskattar det verkligen
"Svenska är mitt modersmål. Jag kan engelska och även lite hindi och italienska. Sveamål är den regionala standardvarietet som jag har. Dialekten jag har på svenska bör vara rikssvenska. Mitt språk är inte särskilt akademiskt, men jag är student och studerar för att få högskolebehörighet så jag kan om jag vill tala en aning akademiskt men det gör jag endast på till exempel presentationer i skolan. Jag har en medelklass bakgrund och mitt språk är färgat av att ha växt upp i en Stockholmsförort och på en finare del av innerstan. Min pappa brukar använda sig av en del söderslang och därför gör jag det ibland men oftast när jag umgås med han eller folk i hans ålder, med liknande bakgrund som han. När jag talar svenska, som är mitt modersmål, använder jag mig relativt ofta av kodväxling i språket. Jag väljer medvetet att byta språk till engelska, det kan gälla enstaka ord (oftast) eller hela meningar. När jag talar mitt modersmål och växlar till engelska så refererar jag till amerikansk populärkultur. Detta gör jag främst dock med folk i min egen ålder, som jag tror kan förstå kontexten. När det gäller språkliga varieteter inom de andra språken så behärskar jag endast olika regionala standardvarieteter inom amerikansk engelska."
Jo det tycker jag att du har.
Lite små petiga påpekande bara. Varieteter är varianter av språk alltså inte egna språk såsom svenska, engelska, hindi och italienska. Det kan däremot vara intressant hur det påverkar ditt språk. Att du kanske blandar in uttryck/drag från dessa språk i ditt språk. Italienskan kanske gör att man pratar lite snabbare och engelskan förklarar du ju senare hur det påverkar. Gör det kanske dock lite tydligare genom att flytta den meningen om vilka språk du kan och förklara hur det blir en varietet. Undvik kanske också ordet "behärskar", eftersom det inte handlar om att kunna olika varieteter utan mer om vad ditt språk rent naturligt är färgat av.
Läraren skrev:
Beskriv din egen språkkarta utifrån följande punkter:
Vilka språk och språkvarieteter kan du?
Ta med såväl språk du talar flytande som sådana där du bara lärt dig lite grand.
Ta också med olika språkliga varieteter inom språken.
Jaha okej, då förstår jag.
peachfeliche skrev:Smaragdalena skrev:Ett par tips om du vill verka det minsta akademisk när du skriver: Undvik särskrivningar (det heter medlklassbakgrund) och lär dig skilja mellan han och honom (det heter "när jag ungås med honom). Lär dig korrekt användning av ordet kontext.
Medlklassbakgrund? Ungås?
Hihi. Det kan ju bli stavfel även när man rättar något.
Jonto skrev:Laguna skrev:Menar du samma som idiolekt?
Idiolekt kan ses som en del av begreppet "varieteter".
Jag förstår att du uppfattade min fråga som riktad till dig, men när jag skrev såg jag inte ditt långa inlägg, så frågan var riktad till trådskaparen. Efter ditt inlägg var förstås mitt inlägg helt onödigt. Fast det fick dig att fylla på med mer information, så det var kanske lyckat i alla fall.
Jonto skrev:peachfeliche skrev:Jonto skrev:peachfeliche skrev:Jonto skrev:Varieteter är ett samlingsbegrepp för många språkvariationer.
Det enklaste exemplet är dialekter:
Det kan vara stora dialektomfång ex. norrländska, stockholmska, skånska, dalmål, finlandssvenska
eller mindre dialektomfång ex. malmöitiska, lindingömål eller dylikt.
Jag har exempelvis både halländska och småländska exempelvis.
Ett annat exempel vara sociolingvistiska variationer eller dylikt beroende på vilket sammanhang man umgås i.
Det finns exempelvis:
"förortssvenska"- uppstått i invandringstäta områden. Har ofta drag av slangspråk, influenser från andra språk, speciella uttryck
"byråkratsvenska"- använder många svåra och komplexa ord och krånglig meningsuppbyggnad. Används ofta av myndighetspersoner och ibland politiker
Det finns också "arbetarklassspråk" och "överklasspråk" där man ibland menar att de som tillhör olika klasser skiljer sig åt i hur man talar.
Ett exempel är "Södersnacket" som är en arbetarklasssociolekt från Stockholm.
Varieteten kan också vara kopplat till ett visst yrke eller livsstil
I mitt yrke som lärare skulle jag säga att jag via det mig av ett visst språk när jag talar med mina elever som är olikt det jag använder till vardags exempelvis genom att vara tydligare, stringentare och mer engagerat samt undvikande av allt för svåra ord.
Den kan ha med ålder att göra, ungdomsspråk eller att man har ett mer gammeldags språk för att man är äldre.
Jag skulle nog säga att jag trots min ringa ålder har ett något äldre språkbruk genom att använda en del äldre böjningsformer och omoderna ordval för att jag umgåtts mycket med äldre personer och läst äldre texter.
Det finns som sagt massor med exempel.
Man kan i princip säga att man har en personlig varietet som är ens helt egna språk som är unikt för en själv med olika uttrycksformer man ofta använder.
Notera: Jag har varit lite "slarvig" och använt ord som dialekt, sociolekt m.m. för att förklara mer begripligt. Begreppet "Varietet" är egentligen ett försök att undvika dessa ord som ibland uppfattas nedvärderande och negativa.
Tack för ditt svar. Jag har i en skoluppgift försökt beskriva mina egna varieteter, verkar jag ha förstått vad som menas med språkvarieteter? Tack för din hjälp! Jag uppskattar det verkligen
"Svenska är mitt modersmål. Jag kan engelska och även lite hindi och italienska. Sveamål är den regionala standardvarietet som jag har. Dialekten jag har på svenska bör vara rikssvenska. Mitt språk är inte särskilt akademiskt, men jag är student och studerar för att få högskolebehörighet så jag kan om jag vill tala en aning akademiskt men det gör jag endast på till exempel presentationer i skolan. Jag har en medelklass bakgrund och mitt språk är färgat av att ha växt upp i en Stockholmsförort och på en finare del av innerstan. Min pappa brukar använda sig av en del söderslang och därför gör jag det ibland men oftast när jag umgås med han eller folk i hans ålder, med liknande bakgrund som han. När jag talar svenska, som är mitt modersmål, använder jag mig relativt ofta av kodväxling i språket. Jag väljer medvetet att byta språk till engelska, det kan gälla enstaka ord (oftast) eller hela meningar. När jag talar mitt modersmål och växlar till engelska så refererar jag till amerikansk populärkultur. Detta gör jag främst dock med folk i min egen ålder, som jag tror kan förstå kontexten. När det gäller språkliga varieteter inom de andra språken så behärskar jag endast olika regionala standardvarieteter inom amerikansk engelska."
Jo det tycker jag att du har.
Lite små petiga påpekande bara. Varieteter är varianter av språk alltså inte egna språk såsom svenska, engelska, hindi och italienska. Det kan däremot vara intressant hur det påverkar ditt språk. Att du kanske blandar in uttryck/drag från dessa språk i ditt språk. Italienskan kanske gör att man pratar lite snabbare och engelskan förklarar du ju senare hur det påverkar. Gör det kanske dock lite tydligare genom att flytta den meningen om vilka språk du kan och förklara hur det blir en varietet. Undvik kanske också ordet "behärskar", eftersom det inte handlar om att kunna olika varieteter utan mer om vad ditt språk rent naturligt är färgat av.
Läraren skrev:
Beskriv din egen språkkarta utifrån följande punkter:
Vilka språk och språkvarieteter kan du?
Ta med såväl språk du talar flytande som sådana där du bara lärt dig lite grand.
Ta också med olika språkliga varieteter inom språken.Jaha okej, då förstår jag.
Tack för ditt svar. Min lärare vill att jag ska göra följande
"Använd GERS skala för självbedömning för att göra en bedömning av hur väl du behärskar respektive språkvarietet. Länk till GERS skala
För att uppgiften ska få ett hanterbart format: begränsa GERS-bedömningen till de tre språk/språkvarieteter du behärskar bäst och/eller har vidast användningsområde för."
Hur tusan ska man göra detta med till exempel sveamål? Det är ju något jag talar helt naturligt. Är det då C2 avancerad språkanvändare?
Tack snälla för all hjälp
Med all respekt för att din lärare gett dig den här uppgiften men det här är en mycket dålig konstruerad uppgift. GERS-skalan är konstruerad för att mäta och kategorisera nivåer av språkkunskaper. Den är inte gjord för att täcka variteter såsom dialekter, idiolekter eller språkvarianter. Man bör inte använda en skala till ett syfte som den inte är konstruerad för att täcka.
Du får göra lite gissningar och tolka in skalan så gott det går. Det går knappast att göra fel eftersom skalan inte ska användas till detta. Du kan skriva en kommentar i slutet av din uppgift att det blit något svårt att avgöra eftersom skalan är ämnad för språk och inte för variteter.
