Språksociologi svenska 1
Jag vet inte om någon kommer orka läsa allt det här men jag har en inlämningsuppgift inom språksociologi som ska lämnas in ikväll och jag undrar om någon har tid att läsa min text och ge feedback och tips på vad jag kan utveckla. Jätte tacksam i förväg!!
Skillnader i språkbruket:
Det kan finnas skillnader i språkbruket beroende på vilken grupp någon tillhör. Dessa grupper kan vara social status, yrkesgrupper, ålder, grupper indelade efter kön eller var man kommer ifrån.
Olika språkbruk inom landet kallas för dialekter. Dialekter innebär att man pratar olika beroende på vilken del av landet man kommer ifrån. Dialekterna låter olika när man talar men de har också egna ord. Som till exempel har skånskan ordet pantoffler som betyder potatis.
I olika yrkesgrupper kan orden och sättet man pratar på variera beroende på vilket yrke man har. en doktor använder till exempel andra ord i sitt yrke än vad en kassörska gör och tvärtom.
Språkbruket kan också variera i olika åldrar. De som är äldre kan ha kvar vissa ord som användes när de var yngre. Språkbruket har förändrats med tiden och vi har fått många nya ord och influenser från andra språk. De yngre medborgarna har oftast ett helt annat språkbruk än de äldre. Det förekommer mycket slangord, svordomar och låneord från andra språk. Ungdomar har också ofta ett högre tempo nät de pratar och avbryter varandra mycket. Jag tycker det är bra att språket ändras med tiden och anpassar sig till de människor som lever nu. Samtidigt är det också bra att ha kvar lite av det gamla språket så att vi kan få höra hur folk pratade förr. Språket utvecklas hela tiden och snart kommer även det språk vi pratar idag försvinna och ändras.
Språkskillnaderna hos de olika sociala ställningarna märks kanske inte lika mycket idag som det gjorde för ett par hundra år sedan. Vilken social ställning någon har spelar inte så stor roll i dagens samhälle. Det kan dock skilja lite i vilka ord de olika klasserna använder. Överklassen kanske gör andra saker än arbetarklassen och använder därmed andra ord.
Det kan finnas vissa skillnader i språket hos de olika könen, detta kallas för sexolekt. Killar kan prata på ett sätt när de är med andra killar och samma med tjejer. Skillnaderna kan uppstå i tonen de använder eller vilka ordval de gör. De manliga och kvinnliga språk rollerna präglas av könsrollerna från barndomen. Redan från tidig ålder tilltalas flickorna barnsligare än pojkarna medans pojkarna är livliga och dominerar.
Språk varierar inte bara beroende vilken grupp man tillhör eller var man kommer ifrån, det kan också variera beroende vem man pratar med. Man pratar annorlunda om man är på en seriös jobbintervju mot om man hänger med sina kompisar. Om man hade samma vanliga språkbruk under jobbintervjun skulle man nog inte verka så seriös.
De fem minoritetsspråken:
Utöver det svenska språket har vi runt 200 språk i sverige, 5 utav dessa språk är minoritetsspråk. De fem minoritetsspråken i sverige är: Meänkieli, Romani chib, Finska, Samiska och Jiddisch. De flesta av sveriges minoritetsspråk är hotade och talas inte av så många. Till Exempel Jiddisch talas endast av ca 3000 av 25 000 svenska judar. För att minoritetsspråken ska kunna överleva till nästa generation måste samhället främja och skydda dessa språk.
År 2009 infördes en ny lag gällande sveriges minoritetsspråk. Lagen innebär att
Minoritetsspråken ska skyddas och främjas
De nationella minoriteterna ska kunna behålla och främja sin kultur
förvaltningsmyndigheter är skyldiga att informera om minoriteternas rättigheter och ge dem inflytande i egna frågor.
År 2019 ändrades minoritetslagen så att minoriteternas rättigheter stärktes ytterligare.
Mitt språkbruk:
Jag pratar ju inte på samma sätt nu som jag gjorde för till exempel 5 år sedan utan mitt ordförråd har utvecklats med tiden, detta gör det lättare för mig att uttrycka mig nu än när jag var yngre. Sedan har jag även lärt mig engelska, så det förekommer också att jag använder en del engelska ord när jag pratar. Jag ändrar även språket beroende på vem jag pratar med. det kan variera till exempel om jag pratar med mina kompisar mot om jag pratar med en lärare men det kan även variera från person till person. När jag pratar med någon jag känner bra har jag ett friare språk än om jag pratar med någon som jag känner mindre bra.
Samhörighet och avstånd inom språket:
Språket är en viktig del i samhället och vår personlighet. Genom språket kan folk identifiera sig i olika grupper och känna samhörighet. Förut var de olika dialekterna inte lika accepterade och folk var tvungna att lära sig prata rikssvenska. Med tiden blev olika språkbruk mer accepterade och idag kan man prata i princip hur man vill. Jag tycker att det är bra att man kan känna samhörighet med andra genom språket och att man får prata på det sätt man själv föredrar.
Fördomar inom språket:
Vilket språk någon använder kan skapa fördomar. Fördomarna kan kretsa kring till exempel ordval eller hur någon pratar. Om någon svär mycket i sitt dagliga tal kan man till exempel få en uppfattning om att de är oseriösa eller dåligt uppfostrade. Det finns också flera stereotyper att till exempel skåningar är på ett sätt och norrlänningar på ett annat. I och med detta kan man vara snabb att döma en person.
