Spektroskopi natriumsalicylat acetylsalicylsyra

Har du jämfört ämnenas strukturformler? Om inte börja med det, så ser du att de har stora likheter, även om det är två olika ämnen. Natriumsalicylat är förresten saltet som löstes upp i vatten (antar jag), men det som ni mäter på är den ena jonen inte saltet.

Och som du skrev, är absorbansen för de två olika ämnena inte identisk, men för två så pass lika ämnen kan absorbansen vara liknande för vissa våglängder. Ett ämnes absorbans varierar beroende på våglängden, som i exemplet nedan för ASA (kallat aspirin) och salicylsyra, där det finns flera våglängdsområden där absorbansen (amplituden) är hög och andra där den är låg.

Så länge du mäter absorbansen vid en våglängd där ämnen absorberar mycket, får du en högre absorbans, och kan då bättre bestämma koncentrationen i vätskan. Du kan jämföra våglängden du mätte vid, med hur hög absorbansen för ämnena är vid just den våglängden.

Du skulle kunna mäta hur mycket acetylsalicylsyra som fanns i ett prov från en patient, men acetylsalicylsyran (ASA) är ett ämne som reagerar i kroppen och som över tid bryts ner i vatten. ASA reagerar specifikt med ett enzym vi har i kroppen (cyklooxygenas), och modifiera detta enzym. Effekten blir att enzymets aktivitet försvinner, och enzymet inte längre kan bilda ämnen som signalerar smärta inflammation - det är ju syftet med att ta ASA, d.v.s. att minska smärta, inflammation och feber.

När ASA reagerar med enzymet, modifieras även ASA, som blir en acetyl-grupp mindre och salicylsyra/salicylatjon bildas istället. Och för ämnen som modifieras i kroppen, t.ex. läkemedel, kan det vara smidigare att mäta koncentrationen av ett annat ämne som bildas, än just det ämne som individen har fått i i sig.

Att mäta de nya ämnen som bildas, genom kroppens modifieringar, är ett vanligt sätt för att ta reda på hur mycket av ett ämne en patient/avliden har fått i sig, gäller även för läkemedel och droger.

Tack för svaret!

För all del, kul att det hjälpte!

Måste bara fråga en grej för att klara upp. Du sa att en salicylsyra/salicylatjon bildas utav ASA när molekylen reagerar med cyklooxygenas. Utifrån detta kan man ju gissa att delvis natriumsalicylat, som är en salicylatjon bildas. Salicylsyra och andra salicylatjoner är ju strukturellt sätt mycket lika natriumsalicylat - mer lika natriumsalicylat än vad ASA-molekylen är. Betyder detta också då att absorbansen är mycket lik för många våglängder och att man därför kan utgå från att absorbansen av kombinationen salicylatjoner och salicylsyra i kroppen är nästan exakt samma för absorbansen för en motsvarande koncentration natriumsalicylat?

Rasmus1029 skrev:

Måste bara fråga en grej för att klara upp. Du sa att en salicylsyra/salicylatjon bildas utav ASA när molekylen reagerar med cyklooxygenas. Utifrån detta kan man ju gissa att delvis natriumsalicylat, som är en salicylatjon bildas. Salicylsyra och andra salicylatjoner är ju strukturellt sätt mycket lika natriumsalicylat - mer lika natriumsalicylat än vad ASA-molekylen är.

Ja precis när natriumsalicylatsaltet löses upp, fås en salycilatjon och en natriumjon. Salicylatjonen är samma ämne som det du får när salicylsyra protolyseras. Natriumsalicylat löser sig lättare än salicylsyra, och är inte heller lika surt (jonen har ju redan protolyserats), så saltet är lite bekvämare att arbeta med.

Betyder detta också då att absorbansen är mycket lik för många våglängder och att man därför kan utgå från att absorbansen av kombinationen salicylatjoner och salicylsyra i kroppen är nästan exakt samma för absorbansen för en motsvarande koncentration natriumsalicylat?

Ja för samma våglängd, och samma koncentration är absorbansen den samma - det är samma ämne.

Salicylsyran har ett lågt pKa och kommer protolyseras, så det som finns i kroppen är salicylatjonen.

Tackar för svaret! Nu fattar jag precis!

• Har en sista fråga, och det är gällande Järn(III)klorid-lösningen som användes i vår laboration. När vi analyserade halten salicylat i 5 olika standardlösningar blandade vi 1 ml av vardera standardlösning med 4 ml av Järn(III)klorid-lösning (5g järn(III)klorid löst i 100 ml vatten). Dessa fyllde vi sedan upp i kyvetter som vi analyserade med spektrofotometern för att få fram koncentrationen salicylat. När vi jämförde absorbanserna med patientens blod använde vi också 1 milliliter av blodplasman och 4 ml järn(III)klorid-lösning.
• Förstår inte vilken funktion Järn(III)kloridet fyller. Kan du förklara det?

Du kan tänka dig att salicylatjonen/salicylsyran bestå av en fenolgrupp (inringad nedan), med en karboxylsyragrupp.

Och fenolen kommer binda till Fe3+ och skapa ett färgat komplex, som brukar se blått/lila ut. Fe3+ jonerna tillsattes (misstänker jag) för att kunna detektera salicylatjonen, genom det bildade komplexet.

Acetylsalicylsyran, har sin acetylgrupp på just den hydroxylgruppen, så den kan inte skapa detta komplex, vilket även kan användas för att skilja på de två ämnena.

Ni mätte kanske absorbansen vid en lägre våglängd än där salicylatjonen själv absorberar som bäst? Om spektrofotometern ni använde för att mäta absorbansen inte kunde mäta vid de våglängder där salicylatjonen absorberar som bäst, kan jonen omvandlas till ett komplex, som i sin tur kan mätas med en enklare modell av spektrofotometer.

Det är ett ganska vanligt trick att använda vid spektrofotometri av ämnen, att man omvandlar ämnet till ett nytt ämne som faktiskt kan mätas, i de fall apparaten inte kan mäta ursprungsämnet direkt.

Och med detta komplex så kan vi se färgändringen direkt med ögonen.

Tack!!!

För all del, kul att det klargjorde!