Spänningstvåpol

Anslut en voltmeter mellan a och b och du kommer att mäta U = 50•0,4 = 20 V.

Kortslut a - b med en amperemeter och du kommer att mäta 0,4 A.

Du har alltså mätt upp 20 volt i serie med 20/0,4 = 50 ohm.

Jan Ragnar skrev:

Anslut en voltmeter mellan a och b och du kommer att mäta U = 50•0,4 = 20 V.

Kortslut a - b med en amperemeter och du kommer att mäta 0,4 A.

Du har alltså mätt upp 20 volt i serie med 20/0,4 = 50 ohm.

Skulle detta varit en "verklig" uppgift är det givet att det är lösningen, man ska enligt uppgiten ta fram R och u_T teoretiskt.

 Man kan väl ”mäta teoretiskt” dvs beräkna?

Jan Ragnar skrev:

 Man kan väl ”mäta teoretiskt” dvs beräkna?

Hur tar man fram u_T utan att ta fram R som i första steget, genom att beräkna

Themuslim7 skrev:

Jan Ragnar skrev:

 Man kan väl ”mäta teoretiskt” dvs beräkna?

Hur tar man fram u_T utan att ta fram R som i första steget, genom att beräkna

Man kan se att tvåpolens öppen-krets spänning $U_{\rm Th} = U_{\rm ab} = U_{\rm 50Ω} = I R = 0,\!4 \times 50 = 20 \ {\rm V}$.

Pieter Kuiper skrev:

Themuslim7 skrev:

Visa föregående citat

Jan Ragnar skrev:

 Man kan väl ”mäta teoretiskt” dvs beräkna?

Hur tar man fram u_T utan att ta fram R som i första steget, genom att beräkna

Man kan se att tvåpolens öppen-krets spänning $U_{\rm Th} = U_{\rm ab} = U_{\rm 50Ω} = I R = 0,\!4 \times 50 = 20 \ {\rm V}$.

Just det, när tvåpolens två "uttag" bildar falska noder tror man att strömmen genom R₅₀ är summan av två strömmar när så inte är fallet, tack. Kan man inte förenkla tvåpolen genom omvandlingar? Om inte, vilka fall är det inte möjligt

Varför tror man att strömmen genom R50 är summan av två strömmar?

Jag tycker istället att man efter lite träning ser att 0,2 A strömkällan kan plockas bort och att de två 100- och 200-ohms motstånden kan kortslutas utan att uttaget vid a-b påverkas. Det kan ju vara ett sätt att förenkla tvåpolen.

Jan Ragnar skrev:

Varför tror man att strömmen genom R50 är summan av två strömmar?

Jag tycker istället att man efter lite träning ser att 0,2 A strömkällan kan plockas bort och att de två 100- och 200-ohms motstånden kan kortslutas utan att uttaget vid a-b påverkas. Det kan ju vara ett sätt att förenkla tvåpolen.

På prov kan man inte skriva att jag såg att det kunde förenklas och sedan bara ge svaret. Varför kan man förenkla tvåpolen i det fallet? Jag undrar om man med just omvandlingar kan förenkla tvåpolen, är det möjligt? isåfall, hur ?

Themuslim7 skrev:

På prov kan man inte skriva att jag såg att det kunde förenklas och sedan bara ge svaret.  

Konstigt, sådana krav tycker jag.

Det ska vara uppenbart att det går 0,4 A genom 50 Ω vid öppen krets. Och att kortslutströmmen är också 0,4 A. 

Jag skulle säga att någon som tragglar genom uppgiften i en massa av dessa "led" som krävs i svensk skola inte har förstått lika mycket.

Pieter Kuiper skrev:

Themuslim7 skrev:

På prov kan man inte skriva att jag såg att det kunde förenklas och sedan bara ge svaret.  

Konstigt, sådana krav tycker jag.

Det ska vara uppenbart att det går 0,4 A genom 50 Ω vid öppen krets. Och att kortslutströmmen är också 0,4 A. 

Jag skulle säga att någon som tragglar genom uppgiften i en massa av dessa "led" som krävs i svensk skola inte har förstått lika mycket.

Det du säger är givet och man ska inte behöva förklara det som är uppenbart, jag syftade på att man inte bara kan ge svaret direkt om man nu skulle just omvandla sig fram. Jag menar huvudsakligen om man kan omvandla sig fram till svaret, om inte varför ? (Då genom thevenin och norton omvandlingar)

Vid universitetsstudier borde det inte vålla någon debatt om att man, vid beräkningen av spänningarna U, kan plocka bort resistansen R i den övre figuren och kortsluta resistansen R i den nedre figuren.