Spänning i kondensator
Har kört fast på denna uppgift! Förstår inte riktigt hur jag ska göra då spänningskällan är okänd. Jag förstår dock att spänningen u2 samt spänningen över resistansen är lika stor då dom är parallelkopplade. Men längre en så kommer jag inte. Kan tänka mig att detta är något väldigt enkelt, bara att jag inte förstår hur man ska göra
Hur fördelas den spänning som generatorn ger?
Bestäm först spänningsvärden i kretsen efter lång tid.
Okej, men om vi kallar spänningen över den andra resistorn för u3. u1 och e (spänningskällan) är okänd.
Efter lång tid som Pieter Kuiper skriver (t -> oändligheten) så är kondensatorn uppladdad och det går då inte längre någon ström genom den.
Däremot ligger det en spänning över den och den ligger även över det motstånd som är parallellt med kondensatorn.
Ur den spänningen kan du lista ut hur stor spänningskällan är.
Matsmats skrev:Efter lång tid som Pieter Kuiper skriver (t -> oändligheten) så är kondensatorn uppladdad och det går då inte längre någon ström genom den.
Däremot ligger det en spänning över den och den ligger även över det motstånd som är parallellt med kondensatorn.
Ur den spänningen kan du lista ut hur stor spänningskällan är.
Jaha, okej. Så spänningen är lika stor i resistansen som ligger parallellt med kondensatorn. Så spänningskällan är då också lika stor för att den också ligger parallellt med resistorn samt kondensatorn? Har jag uppfattat det rätt?
Nej.
Ta gärna som vana att "gå med strömmen" med en penna, från plus till minus. Vilka vägar måste du gå, vilka grenar finns, osv.? Allt det blir mycket tydligare om du följer med.
När du startar vid spänningskällans pluspol, vad är det första du gör då?
Enligt KCL så går strömmen genom första resistorn för att sen dela sig vid noden, så att ena delen av strömmen går ner till den andra resistorn och resten går genom kondensatorn.
KVL ger +e-u1-u2=0 och e-u1-u3=0
Exakt. Kondensatorn är parallellkopplad med en resistor, och de är i serie med den andra resistorn. Spänningen u2(t) ligger alltså över kondensatorn, OCH över den högra resistorn (den som är parallell med kondensatorn).
u2 och u3 är alltså lika stora. Det är samma spänning.
Jo men det förstod jag. Men nu till u1, hur får man fram ett värde på det utan ett känt värde på e? Man hade kunnat köra KVL då, men här går inte det. Så finns det någon regel som går att använda i denna situation?
ilovechocolate skrev:Men nu till u1, hur får man fram ett värde på det utan ett känt värde på e?
Bestäm först spänningsvärden i kretsen efter lång tid.
Som jag redan har sagt.
Hur bestämmer man spänningsvärden i kretsen efter lång tid?
ilovechocolate skrev:Hur bestämmer man spänningsvärden i kretsen efter lång tid?
Hur stor är u2 vid t=1, t=10, t=100, efter lång tid?
Den går mot noll?
ilovechocolate skrev:Den går mot noll?
Om du inte vet kan du ju ta mödan att slå in det på miniräknare.
På universitetet ska man inte fråga vid varje pyttelilla ministeg.
Någonting går mot 0, men det är inte u2(t). Vad går u2(t) = 12(1-e-500t) V mot, när t går mot oändligheten?
Smaragdalena skrev:Någonting går mot 0, men det är inte u2(t). Vad går u2(t) = 12(1-e-500t) V mot, när t går mot oändligheten?
u2(t) går mot 12 då!
Efter lång tid går det inte någon ström genom kondensatorn, så strömmen genom de båda resistorerna är lika. Hur stor är spänningen över vart och ett av motstånden?
Efter lång tid (steady-state) är en kondensator en open citcuit och en spole short circuit. Ström kommer alltså inte flöda genom den grenen.
Kondensatorn är parallel med resistorn, det betyder att .
Ett tips är att läsa igenom tråden, du har fått all denna information redan och lite till. Ta ett steg i taget!