Snabba frågor - från dikten I RÖRELSE
kan nån hjälpa mig att rätta de frågorna som jag har svarat och hjälpa mig med andra frågorna?
frågorna handlar om dikten i rörelse och jag har hämtad frågor o texten från grundskolboken.se och digilär
texten kan du läsa här
http://grundskoleboken.se/wiki/I_r%C3%B6relse,_Karin_Boye_-_dikttolkning
A: Vad är den bästa dagen?
dagen som inte är mätt alltså dag som innehåller längtan efter något
B: Vad är meningen med färden?
mening med färden är att nå ett mål
C: Hur är det bästa målet?
bästa målet är nätt långa rast alltså man når det livets mål , döden
D: Var sover man tryggt?
E: Vad skall man göra vid gryningen?
A: Vad är det för "färd" dikten handlar om?
det betyder livets gång alltså från när man föds tills man dör
B: Vad menar man med att bryta upp vid den nya dagen?
man återföder
3. Vad menar Boye med att "det är vägen som är mödan värd"?
vägen betyder hur vi tar oss till målet. det är vägen som har betydelse för att nå mål alltså hur vi kämpar och upplever på vägen( i livet ) för att nå mål är värd.
A: Dikten kan handla om en riktig resa, men den kan också handla om en resa i vårt inre. Vad kan textraderna ha för betydelse då?
tacksam för hjälp
kan nån snälla hjälpa mig med det?
eller kan ni minst kolla på om den här förklaring är rätt?
I strof 2 står det att livet har en mening, men att det är vägen dit och vad man gör under sin resa som räknas och inte alltid målet ”men det är vägen som är mödan värd.”
I strof 3 står det att det bästa målet som alla strävar efter,( döden), då elden tänds och brödet bryts i hast. I denna mening är elden en symbol för ens egen själv/inre glöd och brödet är en symbol för ens kropp som till slut bryts ned(då man dör).
I strof 4 står det att nya platser som man besöker gör en avslappnad och lugn. Vi trivs av att byta miljö någon gång som omväxling. ”drömmen är full av sång” är en metafor för att ens drömmar är ljuvliga. Om man drar en parallell till samhället är det ju så även idag. Efter att ha gått till samma arb. Plats/skola/ställe varje dag i ett år tröttnar man. Man behöver en paus för att upptäcka nya platser och vidga sina vyer. Därefter kan man återvänta utvilad och taggad på en nystart.
I den sista strofen så skriver författaren att man ska sluta tänka på de onödiga ting som finns på ens hjärna då det finns så mycket positivt som man istället ska fokusera på, det som gör en glad. Vår värld är full av chanser och varför haka upp sig på något litet när det finns så mycket att se fram emot?...
jag hittade den i internet...
