smältentalpi
vad är skillnaden mellan smältentaplitet och specifik värmekapacitet?
jag vet att värmekapicitet är den mängd energi som krävs för att värma upp ett ämne som väger 1kg. Men är inte smältentalpitet samma sak?
Entalpi är ett annat ord för energiinnehåll. Smältentalpi är alltså den mängd energi det behövs för att ett visst ämnes volym ska börja smälta t.ex kanske 1 kg is. Den specefika värme kapaciteten är betecknat med c och beskriver alltså hur mycket energi det behövs för att höja en viss mängd volym av ett ämne med 1 kelvin, t.ex 1 kg vatten.
ChristopherH skrev:Entalpi är ett annat ord för energiinnehåll. Smältentalpi är alltså den mängd energi det behövs för att ett visst ämnes volym ska börja smälta t.ex kanske 1 kg is. Den specefika värme kapaciteten är betecknat med c och beskriver alltså hur mycket energi det behövs för att höja en viss mängd volym av ett ämne med 1 kelvin, t.ex 1 kg vatten.
så smältentalpi är den mängd energi som krävs för att det ska övergå från fast till flytande?
och specifika värmekapiciteten är den mängd energi som krävs för att det ska övergå från någon grad till annan grad? asså typ från 5 grader celcius till 7 grader celcius?
( e = delta (t) aha okej det är alltså specifika värmekapaciteten jo men de klart * m (mängden) * c (hur vet man om det är smältentalpi eller specifik värmekapacitet värde man ska använda?)
men innebär inte båda ungefär samma sak? och hur vet man vilken man ska använda?
Entalpitet är samma sak som specifik entalpi, alltså entalpiförändringen för något per kilogram av ämnet.
Teraeagle skrev:Entalpitet är samma sak som specifik entalpi, alltså entalpiförändringen för något per kilogram av ämnet.
hmmm, men hur vet man om man ska använda värdet på c för smältentalpi eller specifik värmekapacitet?
jag menar, ångbildning antar jag används när det är över 100 grader och gas, men det är specifik värmekapacitet och smältentalpi jag tror jag blandar mellan.
Ja du nämne precis kokpunkten för vatten, men vad är smältpunkten? Temperatur är ett mått på medelvärdet av partiklarnas värmerörelser. Och värmeenergi är ett mått på summan av värmerörelser. Enligt boken så kan man inte direkt räkna ut energiinnehållet utan experiment och observation med hjälp av t.ex en kalorimeter. Man räknar i princip entalpiändringen (ändringen av energiinnehåll).
ChristopherH skrev:Ja du nämne precis kokpunkten för vatten, men vad är smältpunkten? Temperatur är ett mått på medelvärdet av partiklarnas värmerörelser. Och värmerörelser är ett mått på summan av värmerörelser. Enligt boken så kan man inte direkt räkna ut energiinnehållet utan experiment och observation med hjälp av t.ex en kalorimeter. Man räknar i princip entalpiändringen (ändringen av energiinnehåll).
vattnets smältpunkt är vid 0 grader.
ja eller jag har inte riktigt förstått när jag ska multicplicera in smältentalpitet och när det är man ska multiplicera in värdet på specifika värmekapaciteten, de känns så lika.
Smält- och ångbildningsentalpi använder man vid fasövergångar, alltså ämnet smälter/fryser och kokar/kondenserar. Specifik värmekapacitet beskriver hur mycket energi som krävs för att värma ämnet, t.ex. om man vill värma nollgradigt vatten till 100 grader. Då sker bara en uppvärmning, ingen fasomvandling.
Teraeagle skrev:Smält- och ångbildningsentalpi använder man vid fasövergångar, alltså ämnet smälter/fryser och kokar/kondenserar. Specifik värmekapacitet beskriver hur mycket energi som krävs för att värma ämnet, t.ex. om man vill värma nollgradigt vatten till 100 grader. Då sker bara en uppvärmning, ingen fasomvandling.
tack!
Entalpi är energiinnehåll. Det krävs t.ex en viss värmeenergi för att värma en viss mängd vatten eller is. Vid olika temperaturer/faser så har man alltid olika värmerörelser och det krävs alltså olika mängder energi för att bryta isär bindningar. Temperaturerna är ett mått på själva partiklarnas värmerörelser. Entalpi har sin egna enhet för kJ eller J och det krävs en viss massa och energi att t.ex koka eller smälta. Det krävs alltså en temperaturändring. Man har som du sagt tidigare t.ex två olika temperaturer 5 grader celsius och 7 grader celsius. Det betecknas med T1 och T2 (T2-T1) vilket ger dig förändring på temperatur. Is kan ju också ha sin egna värmekapacitet men för att beräkna E vid det fallet krävs temperaturförändring och ibland så har man inte temperatur och det går därmed att ändra led. Ämnets bildningsentalpi går att göra en beräkning (bildning, hur mycket energi som frigörs eller tvärtom (bildningentalpi, den entalpi som sker när 1 mol ave en kemisk förening bildas av ämnen)).
Entalpi kommer alltid vara den samma (energiinnehållet), smältentalpi är alltså entalpi. Ordet smält kommer inte att ändra på att entalpi betyder energiinnehåll. När det frys bildas vätebindningar medans energi frigörs och den är alltså negativ, det du ska tänka på är alltså mer om det frigörs mer energi än vad som tillförs och tumregeln är att om det frigörs mer än vad det tillförs är den exoterm. Det betyder att du måste använda beteckningen - på din beräkning. Men jag rekommenderar att strunta i det och istället motivera att det frigörs t.ex 394kJ energi.
En viktig sak att tänka om med entalpi är att man inte riktigt kan veta energiinehållet utan man gör istället observation och experiment för att ta reda på entalpiändringen (det som t.ex frigörs mer än energi tillförs kan man ta reda på) det är eftersom rörelse hos dem allra minsta partiklarna är svåra att förstå och inom kvantum fysiken har man fortfarande inte tagit reda på rörelse av dem så små partiklarna ännu (jag är inte expert inom kvantum fysik men vet att det bygger runt det för att man ska kunna ta reda på alla rymdens frågor och mera).
ChristopherH skrev:Entalpi är energiinnehåll. Det krävs t.ex en viss värmeenergi för att värma en viss mängd vatten eller is. Vid olika temperaturer/faser så har man alltid olika värmerörelser och det krävs alltså olika mängder energi för att bryta isär bindningar. Temperaturerna är ett mått på själva partiklarnas värmerörelser. Entalpi har sin egna enhet för kJ eller J och det krävs en viss massa och energi att t.ex koka eller smälta. Det krävs alltså en temperaturändring. Man har som du sagt tidigare t.ex två olika temperaturer 5 grader celsius och 7 grader celsius. Det betecknas med T1 och T2 (T2-T1) vilket ger dig förändring på temperatur. Is kan ju också ha sin egna värmekapacitet men för att beräkna E vid det fallet krävs temperaturförändring och ibland så har man inte temperatur och det går därmed att ändra led. Ämnets bildningsentalpi går att göra en beräkning (bildning, hur mycket energi som frigörs eller tvärtom (bildningentalpi, den entalpi som sker när 1 mol ave en kemisk förening bildas av ämnen)).
Entalpi kommer alltid vara den samma (energiinnehållet), smältentalpi är alltså entalpi. Ordet smält kommer inte att ändra på att entalpi betyder energiinnehåll. När det frys bildas vätebindningar medans energi frigörs och den är alltså negativ, det du ska tänka på är alltså mer om det frigörs mer energi än vad som tillförs och tumregeln är att om det frigörs mer än vad det tillförs är den exoterm. Det betyder att du måste använda beteckningen - på din beräkning. Men jag rekommenderar att strunta i det och istället motivera att det frigörs t.ex 394kJ energi.
En viktig sak att tänka om med entalpi är att man inte riktigt kan veta energiinehållet utan man gör istället observation och experiment för att ta reda på entalpiändringen (det som t.ex frigörs mer än energi tillförs kan man ta reda på) det är eftersom rörelse hos dem allra minsta partiklarna är svåra att förstå och inom kvantum fysiken har man fortfarande inte tagit reda på rörelse av dem så små partiklarna ännu (jag är inte expert inom kvantum fysik men vet att det bygger runt det för att man ska kunna ta reda på alla rymdens frågor och mera).
smältentalpi är när det sker en fasövergång och då räknar man inte med temperatur, utan bara massa * c
och specifik värmekapacitet dock är när man har med temperatursskillnad och räknar hur mycket energi det exempelvis går åt att höja vattnets temperatur från 5 till 7 grader?
dvs får vi ut genom båda energiinnehåll, och svaret blir i (J) eller (kJ)
intressant att läsa, tack så jättemycket för hjälpen och informationen. (:
naturnatur1 skrev:smältentalpi är när det sker en fasövergång och då räknar man inte med temperatur, utan bara massa * c
och specifik värmekapacitet dock är när man har med temperatursskillnad och räknar hur mycket energi det exempelvis går åt att höja vattnets temperatur från 5 till 7 grader?
Ja men c är specefik värmekapacitet som skrivs (x kJ/kg*K) eller rättare sagt den värme det krävs för 0 gradigt is till 0 gradigt vatten (det finns alltså temperatur i enheten c som du ser (dvs man behöver temperatur skillnad)). Därmed temperatur ökar värmerörelser som krävs för att bryta bindningar om det inte är en kraftig kemikalie som kan ändra på temperatur. Fasövergång behöver i sig en temperaturskillnad.
Som du ser 0 gradigt is till 0 gradigt vatten. Teoretiskt korrekt.
Så tänk på att ibland kanske du måste beräkna skillnaden för att få 2 gradigt vatten utav 0 gradigt is?
Tillägg: 4 jan 2023 17:29
Tänkte uppdatera lite. Anledningen till att det krävs värme för att 0 gradigt is skall smälta till 0 gradigt vatten och att temperaturen inte ökar är pågrunda av att vätebindningar är så starka så att det behövs specefik smältentalpi. Vilket behöver mycket mer energi än för att öka t.ex 0gradigt vatten till 1 gradigt vatten. Specefika smältentalpin är energin som krävs för att bryta bindningarna. Det är nästan som att säga om du tillför mindre energi än det krävs för att höja med 1 kelvin hos 2 gradigt vatten så kommer den inte att öka.
Tillägg: 4 jan 2023 17:34
Krävs alltså en viss energi för att ändra temperatur och att bryta bindningar. Så temperaturskillnaden man skriver in på den specefika värmekapaciteten är den energi som krävs för att ändra temperaturen med 1 kelvin. Smältentalpin som man skriver istället för den energi för att ändra 1 temperatur (T2-T2 eller 0gradigt is till 0 gradigt vatten) krävs mycket mer energi. Så att skriva den energi 4.18kJ för att ändra temperatur med 1 kelvin hos 1 kg vatten är inte lika med den energi som krävs för att bryta bindningar från is till vatten.
Tillägg: 4 jan 2023 17:37
Tillägg c vid det fallet blir då smältentalpin för att bryta bindningar hos en fasövergång
ChristopherH skrev:naturnatur1 skrev:smältentalpi är när det sker en fasövergång och då räknar man inte med temperatur, utan bara massa * c
och specifik värmekapacitet dock är när man har med temperatursskillnad och räknar hur mycket energi det exempelvis går åt att höja vattnets temperatur från 5 till 7 grader?
Ja men c är specefik värmekapacitet som skrivs (x kJ/kg*K) eller rättare sagt den värme det krävs för 0 gradigt is till 0 gradigt vatten (det finns alltså temperatur i enheten c som du ser (dvs man behöver temperatur skillnad)). Därmed temperatur ökar värmerörelser som krävs för att bryta bindningar om det inte är en kraftig kemikalie som kan ändra på temperatur. Fasövergång behöver i sig en temperaturskillnad.
Som du ser 0 gradigt is till 0 gradigt vatten. Teoretiskt korrekt.
Så tänk på att ibland kanske du måste beräkna skillnaden för att få 2 gradigt vatten utav 0 gradigt is?
Tillägg: 4 jan 2023 17:29
Tänkte uppdatera lite. Anledningen till att det krävs värme för att 0 gradigt is skall smälta till 0 gradigt vatten och att temperaturen inte ökar är pågrunda av att vätebindningar är så starka så att det behövs specefik smältentalpi. Vilket behöver mycket mer energi än för att öka t.ex 0gradigt vatten till 1 gradigt vatten. Specefika smältentalpin är energin som krävs för att bryta bindningarna. Det är nästan som att säga om du tillför mindre energi än det krävs för att höja med 1 kelvin hos 2 gradigt vatten så kommer den inte att öka.
Tillägg: 4 jan 2023 17:34
Krävs alltså en viss energi för att ändra temperatur och att bryta bindningar. Så temperaturskillnaden man skriver in på den specefika värmekapaciteten är den energi som krävs för att ändra temperaturen med 1 kelvin. Smältentalpin som man skriver istället för den energi för att ändra 1 temperatur (T2-T2 eller 0gradigt is till 0 gradigt vatten) krävs mycket mer energi. Så att skriva den energi 4.18kJ för att ändra temperatur med 1 kelvin hos 1 kg vatten är inte lika med den energi som krävs för att bryta bindningar från is till vatten.
Tillägg: 4 jan 2023 17:37
Tillägg c vid det fallet blir då smältentalpin för att bryta bindningar hos en fasövergång
såg detta nu, tusen tack, uppskattar ditt utförliga svar!
