Beräkna massan kiselnitrid
Skulle uppskatta supermycket om någon kunde hjälpa mig med följande fråga:
Kiselnitrid Si3N4 är ett eldfast, mycket hårt ämne som framställs genom upphettning av fast kisel i kvävgas enligt 3 Si(2) + 2N2(g) --> Si3N4(s). Vad väger den kiselnitrid man kan få av 14,2 g kisel? Kvävgas finns i överskott (mer än som går åt).
Jag fastnar på denna uppgift. Jag kommer bara till följande:
n=m/M
M för 3 Si=3*28,1=84,3g/mol
n för 3 Si= 14,2/84,3=0,1644 mol
Vad gäller 2 N2 krävs det g/mol av det ämnet=2*14*2=56g/mol
Total massa på vänsterled blir 56g/mol*0,1644=9,2g
Nu försöker jag balansera massan på högerled. --> M för Si3N4=18,1*3+14*4.
Asså jag har snurrat bort mig själv :D Så tacksam för vägledning här!!
Hej
Man kan inte beräkna molmassan för ”3 Si” eller ”2 N2”. Molmassan beräknas alltid för 1 mol av ämnet. Se frågelådan.
För att beräkna substansmängden kisel ska du dela dess massa med dess molmassa. Sedan tittar du på formeln och konstaterar att 3 mol kisel ger 1 mol kiselnitrid. Om vi hade 1 mol kisel skulle vi få 1/3 mol kiselnitrid, om vi hade 9 mol kisel skulle vi få 3 mol kiselnitrid osv.
När du vet substansmängden kiselnitrid multiplicerar du med molmassan för ämnet, vilket ger dig hur mycket så många mol av ämnet väger.
Rubriken justerad. Tänk på att välja en rubrik som beskriver trådens innehåll.
Välkommen till Pluggakuten nyfikenpåattveta!
/ Affe
Jag tänker att man kan hoppa över det där med antal mol och tänka i termer av relationer.
Då räcker det med att hålla sig till mätetalet relativ atommassa (u) och vägd vikt i gram. Då får jag med dina uträknade siffror:
Det kan man göra Affe, men mol är det mest centrala begreppet i Kemi 1 och då är det lika bra att lära sig att använda det och förstå principerna. Man kommer inte kunna använda någon annan strategi i vissa andra uppgifter.
Teraeagle skrev:Det kan man göra Affe, men mol är det mest centrala begreppet i Kemi 1 och då är det lika bra att lära sig att använda det och förstå principerna. Man kommer inte kunna använda någon annan strategi i vissa andra uppgifter.
Igår var det någon som tyckte (med rätta) att jag "krånglade till det", när jag ville förmedla lite kunskap utöver det vanliga om optik.
Varje uppgift (även denna) löser man väl efter sina egna grundförutsättningar, utan att "krångla till det"?
Klart man får göra det, men man bör göra på ”standardsättet” och se till att man förstår det innan man testar alternativa tillvägagångssätt. Här har trådskaparen uppenbarligen inte förstått hur man räknar med substansmängder och då är det viktigt att lära sig det.
Man kan hitta extrempunkten hos en andragradsfunktion med hjälp av pq-formeln och symmetri, men om kapitlet och kursen handlar om derivata är det inte det tänkta tillvägagångssättet. Då kan man inte ”hoppa över derivator” eftersom det kommer straffa sig i framtiden när man sitter med en tredjegradare och inte kan använda samma metod. Om man inte lär sig att räkna med mol i den här typen av uppgift kommer det att straffa sig när man sen ska räkna på entalpier, jämvikter och mycket annat som är centralt inom kemin.
Ursäkta @nyfikenpåattveta för att vi har ”stulit” din tråd och gått lite off-topic. Välj den metod du föredrar men se till att du har helt klart för dig hur man räknar med substansmängder eftersom det är en del av kursplanen för Kemi 1.
Oj. Ni är ju underbara. Snabba och träffsäkra svar!!
Såsom du tänker Affe förstår jag inte riktigt. Din uträkning ser enligt mig ut enligt följande: g(kisel)/M(kisel)=g(kisel +nitrit)/M(kisel+nitrit)
Hur kan dessa relationer vara lika?
Det är stor skillnad på nitrid och nitrit!
Nitridjonen är en kväveatom som har blivit av med 3 elekrtoner och därför har laddningen -3. Dess kemiska betecknig är .
Nitritjonen är den jon som hör ihop med syran salpetersyrlighet. Nitritjonen skrivs .
Tack!
Har du lust att förklara varför nitritjonen skrivs NO^-_2?
Vad symboliserar framförallt - tecknet?
Tänker att det har med valenselektroner att göra. Typ, O vill ta 2 --> -2. Eftersom O är 2 har den fyra valenselektroner. N å andra sidan vill ha 3 elektroner --> -3. Borde inte nitritjonen då skrivas NO^-5_2?
Tacksam för ditt alla svar!
Du har alldeles rätt i att "upphöjt till minus" har med elektroner och valenselektroner att göra. Om det handlar om enatomiga joner är det ganska enkelt - om en kväveatom behöver tre extra elektroner för att få ädelgasskal, så får den laddningen -3.
Nitritjonen är krongligare. Här finns en bild av hur den är uppbyggd - en kväveatom som binder till två stycken syreatomer, en dubbelbindning till den ena och en enkelbindning till den andra och dessutom en extra elektron. Det är inget som amn förväntas kunna räkna ut på gymnasiet - mankan lära sig nitritjonens formel, det räcker.
Om man hade en jon med formeln skulle man behöva tillföra den fem extra elektroner, och det är det jättesvårt att göra.
Var det här svar på dina frågor?
Absolut ni gör detta så bra ju! Tusen tack :)
