22 svar
701 visningar
offan123 3072
Postad: 19 sep 2021 20:13

Skriva formel

Jag vet hur man balanserar men inte de stegen innan.

(Bilden ovan är facit)

 

Den andra raden:

Stod i min bok natrium (Na) + klor (Cl nedsänkt 2) => något som jag ska lista ut.

Na + Cl (nedsänkt 2) => 

Jag fattar inte hur jag ska tänkta när jag ska börja skriva saker på höger sida. Hur ska jag göra med tvåan? Finns det något resonemang man följer?

mag1 9229
Postad: 19 sep 2021 21:49

Börja med att titta på vad som sker och vilka joner som bildas efter reaktionen. Natriumatomen donerar sin enda valenselektron till kloratomen. Men kloratomerna finns i form av klorgas (Cl2), där varje kloratom kan ta emot en elektron. Så efter att en atom natrium donera en elektron, finns en atom av klor kvar - och denna är väldigt reaktiv och kommer direkt att tvinga till sig en atom från en annan natriumatom.

Jämför med den översta raden, där en molekyl klorgas (Cl2) tar emot båda två av de elektroner som en atom magnesium donerar.

offan123 3072
Postad: 19 sep 2021 21:55

Hur vet du att varje kloratom kan ta upp en elektron, är det så för alla atomer?

mag1 9229
Postad: 19 sep 2021 22:36
offan123 skrev:

Hur vet du att varje kloratom kan ta upp en elektron, är det så för alla atomer?

Nej det beror på vilken atom det är. Alla halogener, som klor, saknar en elektron för att uppfylla oktettregeln - så kloratomen vill bara ta upp en elektron. Med den extra elektronen får klor ädelgasstruktur, och vill inte ta upp eller ge ifrån sig någon atom längre.

Att kloratomen och natriumatomen vill uppnå ädelgasstruktur brukar anges som förklaring till att denna reaktion sker. Lämnar natriumatomen ifrån sig sin valenselektron, får den bildade natriumjonen ädelgasstruktur och är inte längre reaktiv. Motsvarande sak sker för kloratomen, men den tar då istället upp en elektron och får ädelgasstruktur.

offan123 3072
Postad: 19 sep 2021 23:00 Redigerad: 19 sep 2021 23:12

Okej, skulle du kunna förklara den tredje raden hur du gör innnan själva man balanserar? Jag kanske kommer lättare in i tankesättet då :)

mag1 9229
Postad: 20 sep 2021 09:57

Vilken laddning har kalciumjonen? Och vilken laddning får bromdien (=bromjonen).

Brom tillhör också halogenerna i det periodiska systemet (precis som klor, i det tidigare exemplet). Och brom bildar molekylärt brom/bromgas Br2.

Kommer du vidare nu?

offan123 3072
Postad: 20 sep 2021 15:49

Lite oklart fortfarande. Kan du förklara lite mer ingående?

offan123 3072
Postad: 20 sep 2021 20:04

Laddningen för Ca är 2+ och Br är 1-. Men Br blir Br2, hur ska jag göra med min information om laddningarna? Fattar i alla allt annat du gick igen.

mag1 9229
Postad: 20 sep 2021 20:30

Bromatomer finns som bromgas Br2, precis som i exemplet med klorgas och natriumatomer. 

Skillnaden här är att kalcium lämnar ifrån sig två elektroner (till skillnad från natriumatomen, som endast lämnade ifrån sig en elektron så det gick åt två natriumatomer till varje molekyl av klorgas Cl2).

Så om en molekyl av Br2 vill ta ta emot 2 elektroner (och bilda två bromjoner Br-), och en atom kalcium vill lämna ifrån sig 2 elektroner - hur skulle du balansera det utbytet av elektroner mellan atomen Ca och molekylen Br2?

offan123 3072
Postad: 20 sep 2021 22:50

Jag förstår inte ”Br2 vill ta emot 2 elektroner (och bilda två bromjoner Br-)”. Jag vet att om den tar upp två elektroner blir den negativ dvs 2- men varför blir den bara - dvs (Br-). 

Men skulle du inte kunna slutföra hur du tänker på just det exemplet vi håller på med? Sen kan jag testa en själv, och du kan ju kolla om det blir rätt?

mag1 9229
Postad: 20 sep 2021 23:14
offan123 skrev:

Jag förstår inte ”Br2 vill ta emot 2 elektroner (och bilda två bromjoner Br-)”. Jag vet att om den tar upp två elektroner blir den negativ dvs 2- men varför blir den bara - dvs (Br-). 

Därför att brom, precis som klor och de andra grundämnena i grupp 17 i periodiska systemet (halogenerna) är endast en elektron ifrån att nå ädelgasstruktur. När de tar upp en elektron  får de ädelgasstruktur, och blir då stabila. De blir till och med så stabila att de är extremt obenägna att reagera med något annan. Så även om det skulle finnas massor av ytterligare elektroner (eller bara en som du föreslog) så vill inte Br- reagera alls.

offan123 3072
Postad: 20 sep 2021 23:17

Okej, då förstår jag.

Hur hade du gått vidare med det här exemplet?

mag1 9229
Postad: 20 sep 2021 23:21

Jag skulle tittat på hur många elektroner som lämnas, i samband med att den positiva jonen bildas. Och sedan hur många elektroner som skulle gå åt för att omvandla en molekyl av bromgas Br2 till två separata joner, Br-.

Det kanske blir klarare om du ritar upp elektronformeln för brommolekylen, och kalciumatomen. Antalet elektroner kanske lättare att överblicka om du ritar upp dem.

offan123 3072
Postad: 20 sep 2021 23:32

Hur ritar man det? Elektronformeln? Känner inte till det.

mag1 9229
Postad: 21 sep 2021 08:29

Det finns beskrivet på bl.a. naturvetenskap.org, och wikipedia.

offan123 3072
Postad: 21 sep 2021 17:45

mag1 9229
Postad: 22 sep 2021 08:38

Precis så ser elektronfomeln ut för dessa grundämnena. Oftast ritas endast valenselektronerna ut (d.v.s. elektronerna i det yttersta skalet), precis som du gjort - men det finns fler elektroner i skalen innanför. Så för t.ex. brom finns det helt fyllda skal (K, L, M) och det yttersta N-skalet har 7 elektroner - av maximalt 8 som kan finnas i detta skal.

Därför bildar bromatomerna gärna en bindning till en annan bromatom som i bilden nedan. Och det är därför grundämnet brom inte finns som enstaka atomer, utan finns som bromgas, d.v.s. i molekylform. När brom bildar bromgas delar atomerna med sig av en elektron (t.ex. den röda atomen delar med sig sin elektron till den svarta), och samtidigt får den låna en elektron från den andra bromatomen (den svarta atomen delar med sig sin elektron till den röda).

På så vis uppfyller de oktettregeln - och får ädelgasstruktur (d.v.s. med det yttersta skalet fyllt med elektroner precis som i ädelgaserna), som i bilden nedan.

 

Så för att bilda bromidjoner (Br-) behövs en elektron till varje atom för att fylla skalet (som du ser i elektronformlen saknas det 1 elektron till varje atom av brom för att de skall få 8 valenselektroner).

Och för kalcium, som har endast två valenselektroner, är det mycket enklare att lämna ifrån sig båda elektronerna, för då blir detta skalet tomt - och i skalet som finns innanför är helt fullt med elektroner. På så vis får kalciumjonen ädelgasstruktur.

offan123 3072
Postad: 22 sep 2021 14:38 Redigerad: 22 sep 2021 14:39

Okej, Ska jag behöva rita varje gång jag ska skriva reaktionsformler. Kommer inte det vara ineffektivt att hinna med alla? 

Kanske mest var för att förstå?

mag1 9229
Postad: 22 sep 2021 17:01

Det var mest för att rita ut och visa hur valenselektronerna är fördelade. Och utifrån hur valenselektronerna är fördelade förklara att olika atomer kan antingen lämna ifrån sig elektroner, eller ta upp elektroner.

Vilket alternativ som sker (upptag/lämna ifrån), beror på atomens egenskaper, i detta fall f.f.a. hur nära ett fyllt yttre skal de är.

offan123 3072
Postad: 22 sep 2021 17:39

Om vi tar Li och F 

F (-1) och Li (+1)

Hur blir det med denna då. Båda kan ju ta upp eller ge snabbast

mag1 9229
Postad: 23 sep 2021 21:51

Ja, tillsammans bildar de ett par som gärna utbyter elektroner, för att nå ädelgasstruktur.

Så vilket ämne vill donera elektron, och vilket vill ta emot.

Och i vilken form finns de båda ämnena, är de båda grundämnen eller är någon av dem i molekylform?

offan123 3072
Postad: 26 sep 2021 22:20

F lämnar ifrån sig elektron och Li tar upp. Det som du skrev sen vet jag inte hur jag kmr fram till.

mag1 9229
Postad: 26 sep 2021 22:25

Undersök grundämnena då. Litium är en metall. Fluor  som tillhör halogenerna (grupp 18), är?

Hjälper denna information dig att balansera formeln?

Svara
Close