Skissa kurvan
Själv har jag gjort så här:
Först tar jag derivatan av funktionen
Sen låter jag y'=0 för att undersöka extrempunkter
Detta betyder att vid x-värden 1 och -1 är derivatan lika med 0.
Sen förstår jag det som att jag kan göra en av två metoder:
Metod 1 är att undersöka derivatans lutning vid punkter till vänster och höger av extrempunkterna 1 och -1. Alltså:
x=1 har negativ lutning till vänster och positiv till höger, så är en minimipunkt.
x=-1 har positiv till vänster och negativ till höger, så är en maximipunkt.
Metod 2 är att istället bara ta andraderivatan för x=1 och x=-1 för att se vilka sorts extrempunkter de är.
x=1 ger en positiv värde och är därför en minimipunkt.
x=-1 ger en negativ värde och är därför en maximipunkt.
Jag har några frågor.
- Hur går jag vidare från här? Är det bara att göra en värde tabell eller finns det ett bättre sätt?
- Vilket av de två metoderna borde man använda? Är det så att man använder metod 2 (andraderivatan) om man kan (som i ) och att man använder metod 1 när man inte kan använda andra derivatan (som i t.ex. )?
- Och hur fick de y-koordinaten (-1,2) och (1,2) i lösningen som jag visade där uppe? Har de bara glömt att visa hur de gjorde eller är det så lätt att det inte behövs visa?
Jag skulle göra så här:
y =x(x2–3) = x(x+sqr3)(x–sqr3)
(sqr betyder roten ur)
Tecken:
x –sqr3 0 sqr3
y – 0 + 0 – 0 +
(Tecknen fås direkt. För x > sqr3 är alla parenteser positiva. Det är inga kvadrater, så tecknen byts vid varje nollställe.)
y’ = 3x2–3 = 3(x+1)(x–1)
Tecken:
x –1 +1
y’ + 0 – 0 +
y väx max avt min väx
y 2 –2
Nu ser du var y ligger över resp under x-axeln. Dessutom ser du att kurvan har max i (–1, 2) och min i (1, –2). Det borde räcka för att skissa kurvan i huvuddrag. Man kan såklart tôla med andraderivator men det gör jag bara när det finns särskilda skäl. Faktorisering och teckenschema ger bättre överblick tycker jag.
Men obs, om du har (x–a)(x–b)p så byts inte tecknet vid x = b om p är jämnt, bara om p är udda.