9 svar
851 visningar
FattarNada 5
Postad: 30 jan 22:22

Skillnaden mellan vaccinering och serumbehandling

Hej, 

Jag har svårigheter att förstå skillanden mellan serumbehandling och vaccinering. Uppgiften lyder nämligen "Vad är skillnaden på vaccinering och serumbehandling? Förstå och förklara även RNA-vaccin." Jag har förstått att vaccinering innehåller döda patogener och serum innehåller färdiga antikroppar. Men det känns som att det borde finnas mer än bara detta till svaret men jag lyckas inte finna något. 

Tack på förhand för all hjälp 

mag1 9478
Postad: 31 jan 08:50

Hej och välkommen till Pluggaktuten!

Det finns flera olika typer av vaccin, och fråga är om RNA-vaccin, som inte innehåller avdödade patogener. Oc h, ja, i serum (från en annan människa eller djur) finns det antikroppar som kan påverka den patogen som man vill påverka/döda.

Du har inte skrivit om skillnader mellan dessa två sätt att påverka t.ex. en patogen, och för att hitta skillnaderna behöver du först beskriva serum/RNA-vaccin - på så vis kan du se skillnaderna.

FattarNada 5
Postad: 31 jan 11:14

Okej men vad är då skillnaden mellan de? Jag lyckas inte hitta det någonstans

mag1 9478
Postad: 31 jan 11:45
FattarNada skrev:

Okej men vad är då skillnaden mellan de? Jag lyckas inte hitta det någonstans

Börja beskriva dem var och en för sig. Först då kan du se skillnader.

FattarNada 5
Postad: 31 jan 11:51

Vaccin är när man sprutar in döda patogener i kroppen så att immunförsvaret kan reagera och på det sättet skapa antikroppar mot viruset. 

 

Vid serumbehandling injekteras antikropparna direkt in i blodet vilket göra att det går snabbare att få effekt men samtidigt så "rinner" effekten ut eftersom kroppen inte själv skapat antikropparna och vet hur man gör.

 

Är då skillnaderna att kroppen själv skapar antikroppar vid vaccin och därmed tar det lite längre tid men att det är mer effektivt över tid än serumbehandling som blir snabbare effektivt men inte varar lika länge.

mag1 9478
Postad: 31 jan 15:01
FattarNada skrev:

Vaccin är när man sprutar in döda patogener i kroppen så att immunförsvaret kan reagera och på det sättet skapa antikroppar mot viruset. 

Det stämmer för en variant av vaccin. Men det stämmer inte helt med den variant av vaccin som finns med i frågan - så du behöver expandera lite.

 

Vid serumbehandling injekteras antikropparna direkt in i blodet vilket göra att det går snabbare att få effekt men samtidigt så "rinner" effekten ut eftersom kroppen inte själv skapat antikropparna och vet hur man gör.

 

Är då skillnaderna att kroppen själv skapar antikroppar vid vaccin och därmed tar det lite längre tid men att det är mer effektivt över tid än serumbehandling som blir snabbare effektivt men inte varar lika länge.

Tiden är en av skillnaderna. Kommer du på flera?

FattarNada 5
Postad: 31 jan 18:04
Det stämmer för en variant av vaccin. Men det stämmer inte helt med den variant av vaccin som finns med i frågan - så du behöver expandera lite.

Är då RNA vaccin när man tar fram den genetiska koden till antigenet av sjukdomen och skriver om det till RNA och knuffar in RNAt i cellerna. Missar jag något?

Tiden är en av skillnaderna. Kommer du på flera?

Är de olika effektiva kanske?

mag1 9478
Postad: 31 jan 19:47
FattarNada skrev:
Det stämmer för en variant av vaccin. Men det stämmer inte helt med den variant av vaccin som finns med i frågan - så du behöver expandera lite.

Är då RNA vaccin när man tar fram den genetiska koden till antigenet av sjukdomen och skriver om det till RNA och knuffar in RNAt i cellerna. Missar jag något?

Ja, det är kortfattat vad som sker.

 

Tiden är en av skillnaderna. Kommer du på flera?

Är de olika effektiva kanske?

Det finns nog en skillnad i antikropparnas effektivitet. Dock bildas det oftast mer än en antikropp mot t.ex. en patogen. Ett patogen har massvis med möjliga molekyler, och delar av molekyler som antikroppar kan binda till.

 

Hur länge finns antikropparna kvar i individen?

Ger den ena varianten en längre skyddande effekt?

FattarNada 5
Postad: 31 jan 19:49

Det finns nog en skillnad i antikropparnas effektivitet. Dock bildas det oftast mer än en antikropp mot t.ex. en patogen. Ett patogen har massvis med möjliga molekyler, och delar av molekyler som antikroppar kan binda till.

 

Jahaa okej då är jag med. Tror jag löser resten härifrån, Stort Tack!

mag1 9478
Postad: 1 feb 09:08

För all del, kul att det hjälpte!

Svara
Close