Skillnaden mellan temperatur i Kelvin och i grader
Hej!
Jag har läst att när man räknar ut ΔT så behöver man inte omvandla till kelvin utan kan använda grader direkt då skillnaden i temperatur blir densamma. Men samtidigt så läste jag också att 0°k = -273°C, betyder inte det här att det visst är en temperaturskillnad?
Jag uppskattar om någon skulle kunna klargöra detta för mig! Tack på förhand!
Ett steg på skalan är lika stort i båda fallen, men nollpunkten är förskjuten.
T.ex
0 °C = 273 K
10 °C = 10 K +273 K = 283 K
(Med 273 så menas 273.15...)
Dr. G skrev:Ett steg på skalan är lika stort i båda fallen, men nollpunkten är förskjuten.
T.ex
0 °C = 273 K
10 °C = 10 K +273 K = 283 K
(Med 273 så menas 273.15...)
Vad menas med att nollpunkten är förskjuten? Vad är ens en nollpunkt...?
Nollpunkten på skalan är ... där värdet är 0.
Nollpunkten för celsiusskalan är temperaturen då vatten fryser till is. På kelvinskalan är den temperaturen istället 273 K.
Ta valfri temperatur i grader Celsius. För att få temperaturen i Kelvin så får du lägga till 273 till celsiusvärdet.
Dr. G skrev:Nollpunkten på skalan är ... där värdet är 0.
Nollpunkten för celsiusskalan är temperaturen då vatten fryser till is. På kelvinskalan är den temperaturen istället 273 K.
Ta valfri temperatur i grader Celsius. För att få temperaturen i Kelvin så får du lägga till 273 till celsiusvärdet.
jaha du menar en sån nollpunkt, jag förstod inte riktigt vad för nollpunkt vi pratade om...men nu gör jag det! Nu har jag förstått hur jag får temperaturen i Kelvin, hur gör jag om jag vill få den i Celcius? Om jag har förstått det rätt så gör jag bara samma sak fast subtraherar 273 istället för att addera det? Så då blir t.ex. 1 kelvin = -272 Celcius? Eller...?
Ja, precis.
Okej, då förstår jag!
Sen så har jag en sista fråga, och det är bara om man endast använder Kelvin för att mäta temperatur? Och när är det bättre att använda kelvin och vice versa med celsius?
När det gäller termodynamik så är det ofta den absoluta temperaturen som kommer in i beräkningarna. (T.ex ideala gaslagen.) Då är det smidigt att använda en absolut temperaturskala (d.v.s som inte antar negativa värden, t.ex kelvinskalan).
För temperaturskillnader så spelar det ingen roll.
Jag har aldrig sett en termometer graderad i K, bara i oC (och oF och t o m oR).
Men jag tänkte mer på om man t.ex. ska använda gibbs fria lag eller räkna ut "q". Ska man alltid använda sig av Kelvin då om det inte står nått annat i uppgiften?
Ja, och om man räknar med gaslagen.
Smaragdalena skrev:Ja, och om man räknar med gaslagen.
Vilken är det?
PV = nRT, eller PV = NkT som fysikerna skriver.
Smaragdalena skrev:PV = nRT, eller PV = NkT som fysikerna skriver.
Jaha, det är ingenting vi har lärt oss eller gått igenom i Kemi 1.
Den ligger i Ke2 nu, och i Fy1.
Jahaa. Är det bara vid Gibbs fria lag och "q" som man i första hand ska använda sig av Kelvin, eller är det även bra att använda K vid andra beräkningar när det kommer till termokemi och termodynamik?
Det säkraste är att alltid använda K när man räknar med temperaturer, men om det handlar om temperaturskillnader går det precis lika bra att räkna med oC.
Smaragdalena skrev:Det säkraste är att alltid använda K när man räknar med temperaturer, men om det handlar om temperaturskillnader går det precis lika bra att räkna med oC.
Okej så när man t.ex. räknar ut delta T går det lika bra med celcius?
Ja. Annars får du ju bara t2-t1 = (t2+273,15)-(t1+273,15) = t2-t1+273,15-273,15 = t2-t1+0 = t2-t1.
