Skillnaden mellan kromosom och DNA-molekyl? (ÅK 9)
Hej!
Vi arbetar med genetik inom biologin. Jag undrar vad som egentligen är skillnaden mellan en kromosom och en DNA molekyl, och hur man kan definiera begreppen lite kort.
Jag har fattat det som att kromosom och DNA molekyl är ungefär samma sak bara att det heter kromosom precis när cellen ska dela sig...
Det jag vet är att det finns 46 kromosomer/DNA molekyler i varje cellkärna hos en människa och att dessa innehåller vår arvsmassa och våra gener. En DNA molekyl ser ungefär ut som en vriden repstege och består b.l.a. av kvävebaserna Adenin, Tynin, Cytosin och Guanin... Men ser en kromosom lika dan ut?
Hoppas någon kan förklara så bra som ni brukar göra här! :)
En kromosom och en DNA-molekyl är inte samma sak!. DNA-molekylerna rullar upp sig kring något som kallas histoner. Dessa rullar i sin tur ihop sig till långa slingor, som tillslut formar sig till kromosomer (vid celldelning). En kromosom består av en enorm mängd DNA.
Ok.
Skulle du kunna förenkla definitionen av begreppen lite kanske, till mer grundskolenivå? (Om det inte redan var det haha).
Vet inte om jag fattat rätt men kan man säga (lite förenklat) att en kromosom är när flera DNA-molekyler dragit ihop sig inför celldelning?
Vad är histoner som du pratade om?
Grundskolenivå är något svårt utan att missa detaljer, men jag ska försöka!
DNA-molekylerna är spiralformade jättemolekyler, som du beskriver i ditt första inlägg. För att minska mängden plats de tar rullas de upp på histoner på detta sätt. En histon är ett globulärt (runt/någorlunda runt) protein. Numera vet vi att histonerna har en uppgift inom reglering av gener, men det är irrelevant för just detta område. Här fungerar histonerna ungefär som klossar som DNA-kedjorna lindar upp sig på. Då tar de mindre plats. Denna kedje- och klosskonstruktion, kallad kromatin, lindar sedan upp sig igen, och komprimeras då ytterligare.
Celldelning sker i en repetitiv process med olika faser. Mellan processerna ligger kromatinet mest hopknycklat i en lös klump, men under replikation och delning sammanträder de olika kromatinerna i en distinkt, kryssaktig formation som kallas kromosomer. En kromosom är alltså en mycket lång, oerhört kompakt kedja av DNA, upprullat på främst histoner, som intagit en alldeles särskild form inför celldelning.
Tack nu förstår jag iallafall lite bättre! Förstår att det måste vara svårt att förklara förenklat för er som vet så mycket detaljer. :)
Bra! Fråga gärna om det är något som fortfarande är krångligt. Målet är ju att vi ska kunna förklara även väldigt komplicerade saker på ett lätt sätt. Framförallt handlar det om att det gör lite ont att skriva en förenkling. Det är jobbigt att behöva förenkla bort detaljer, men om man inte gör det blir texten två meter lång, eftersom varje litet fenomen måste förklaras hela vägen ned. :)
Jag förstod ungefär hur du menade, men det är fortfarande lite svårförståeligt...
Vi ska ha begreppsprov på detta om några dagar. Hur kan man på ett något förenklat sätt förklara vad en kromosom och en DNA molekyl är? Tycker du detta är bra förklaringar:
Kromosom:
Kromosomer finns i cellkärnan. En människas cell inehåller 46 kromosomer, förutom könsceller som inehåller 23 kromosomer. I kromosomerna finns DNA molekyler som är lindade runt proteiner. I DNA finns i sin tur arvsanlagen lagrade. Kromosomer syns bäst i mikroskop när de delar sig eftersom de drar ihop sig då och blir tjockare då. Varje djurart har ett visst antal kromosomer. Människor har 46 medans schimpanser har 48 t.ex.
DNA:
I varje Kromosom finns en stor molekyl kallad DNA. I molekylen finns arvsanlagen/generna lagrade. DNA är en lång trådlik molekyl som ser ut som en vriden repsteg. DNA inehåller "ritningar" för hur kroppens proteiner ska tillverkas. I DNA molekylen finns 4 kvävebaser A,C,T och G. Vissa av kvävebaserna binder sig till varandra; Adenin binder alltid Tymin och de bildar tillsamans basparet A-T. Basen Guanin binder alltid Cytosin.
En Gen är en bestämd del av DNA molekylen, en rad av A, C, T och G i en viss ordning. Varje gen har en viss funktion och styr produktionen av protein i kroppen vilket i sin tur styr allt som händer i cellen så att den växer, arbetar och delar sig.
Finns det något viktigt att tilläga för dessa tre begrepp eller är det något jag missupfattat/förenklat för mycket? :)
På det stora hela ser det mycket bra ut! En liten kommentar bara:
Kromosomer syns bäst i mikroskop när de delar sig är inte helt korrekt. De syns under celldelningsprocessen eftersom de klumpas ihop för att lättare kunna dubbleras inför celldelningen. Skriv istället kromosomer syns bäst i mikroskop under celldelning, eftersom arvsmassan då ordnar upp sig till kromosomformationer för att lättare kunna replikeras.
När det kommer till genen kan du lägga till att ordningen på kvävbaserna avgör vilken aminosyra som ska sitta på en viss plats. Dessa länkas sedan samman till proteiner, som i sin tur styr cellen på olika sätt. Det är därför ett bortfall av ett kvävbaspar kan medföra enorma konsekvenser i vilken funktion cellen har. Det är därför som radioaktivitet är så farligt för människor; vi kan tycka att en kvävbas hit eller dit inte spelar någon roll, men det kan exempelvis medföra att ett reglerande protein inte kan utföra sin funktion. Det är inte direkt nödvändigt för definitionen, men eftersom man ofta pratar om att DNA tar skada av radioaktivitet kan det vara värt att nämna varför detta är ett problem.
