Skillnaden mellan dipol-dipolbindningar (även Van der waals-bindningar ) och en kovalent bindning?
Som titeln säger; är inte dessa intramolykylära bindningar samma sak enligt lärobokens kemi. Som exempel är väl långa kedjor av kol och väte egentligen bara många kovalenta bindningar. Antar väl att metan är det mest stabila, men att det sen bildar fler kedjor av slump, som är ostabilare (?). Men hur existsterar ens dessa ämnen då de ändå bryts lika snabbt som de formas? Tack på förhand.
Det fråga är ganska oklar. Kovalent bindning och dipol-dipol-bindning har väldigt lite med varandra att göra. Dels är det helt olika mekanismer bakom bindningarna, dels så verkar kovalent bindning mellan atomer inom molekyler medan dipol-dipol-bindning finns mellan vissa typer av molekyler.
Var lite trött när jag skrev detta men här är ett litet förtydligande: Först har vi på metan, som har en kolatom och fyra väteatomer bundna till sig i polärkovalenta bindningar (även fast själva molekylen är opolär). Sedan finns det ju även etan där två kolatomer bundna till varandra i vad folk kallar för van der Waals-bindningar. Men är inte bindnigen mellan kolet bara en opolär kovalent enkelbindning och kolet bundet med de nya väteatomerna enkelbindningar, då de egentligen bara delar på elektroner, precis som en vanlig atom. Min poäng var att dessa stora molekyler inte är bindningar mellan molekyler, utan bara flera bindningar av kovalenta bindningar som formar en stor molekyl.
Sedan "Antar väl att metan är det mest stabila, men att det sen bildar fler kedjor av slump, som är ostabilare (?). Men hur existsterar ens dessa ämnen då de ändå bryts lika snabbt som de formas? Tack på förhand." Hoppas det där gjorde det tydligare.
Nej, bindningen mellan de båda kolatomerna i en etanmolekyl är en (opolär) kovalent bindning. Däremot finns det (svaga) van der Waals-bindningar mellan en etanmolekyl och en annan etanmolekyl.
Sedan "Antar väl att metan är det mest stabila, men att det sen bildar fler kedjor av slump, som är ostabilare (?). Men hur existsterar ens dessa ämnen då de ändå bryts lika snabbt som de formas? Tack på förhand." Hoppas det där gjorde det tydligare.
Här förstår jag inte alls vad du menar. Kan du förtydliga?
Om van der waals-bindningar är så svaga och försvinner så snabbt, hur existerar de ens (som olja och bränsle osv.) i den riktiga världen länge.
Okej, behöver ingen hjälp längre. Tänkte bara på allt fundamentalt annorlunda haha.
Simonplaty skrev:Om van der waals-bindningar är så svaga och försvinner så snabbt, hur existerar de ens (som olja och bränsle osv.) i den riktiga världen länge.
Det är van der Waalskrafter som gör att t ex bensin är en vätska, inte en gas, vid rumstemperatur.
Ja. Är det eftersom många kedjor av ex. propan bildas med van der waals-bindningar, som påverkar fler, vilket gör ännu flera molekyler till dipoler, vilket skapar starkare bindningar och fler, som sedan gör att kokpunkten ökas och att den blir en vätska vid rumstemperatur. Har jag fel?
Styrkan hos van der Waals-bindningar beror på hur stor yta en molekyl har. Jag förstår inte om det är detta du försöker säga.
Ja, det va det jag menade med fler bindningar.
