Skillnad mellan diffraktion och interferens
Hej!
Håller för tillfället på att plugga Fy2 på universitetet och går igenom vågor.
I formelsamlingen finns det två olika formler för diffraktion och interferens, men har inte förstått skillnaden mellan diffraktion och interferens, vilket gör det svårt att veta när man ska använda vilken formel.
"Vinkelrätt infall ger interferensmaxima då
och diffraktionsminima då
"
d = spaltavstånd
b = spaltbredd
Hur ska jag gå till väga?
De hör ihop, så det beror på vad du är ute efter att räkna ut. Kika lite på Wikipediasidan för Diffraktion (https://sv.wikipedia.org/wiki/Diffraktion), där har de t.ex. en rubrik som heter "Interferens ger diffraktionsmönster". Säg till om det dyker upp följdfrågor!
.jpg?width=80&crop=0,0,80,80)
Diffraktion är själva brytningen av ljuset, när ljuset bryts av så kan det interferera. Interferensen ger upphov till ett diffraktionsmönster.
Men är interferensmaxima är samma som diffraktionsmaxima?
Svaret på din fråga är inte helt utredd. Från (https://en.wikipedia.org/wiki/Superposition_principle#Wave_superposition):
Wave diffraction vs. wave interference[edit]
With regard to wave superposition, Richard Feynman wrote:[2]
No-one has ever been able to define the difference between interference and diffraction satisfactorily. It is just a question of usage, and there is no specific, important physical difference between them. The best we can do is, roughly speaking, is to say that when there are only a few sources, say two, interfering, then the result is usually called interference, but if there is a large number of them, it seems that the word diffraction is more often used.
Other authors elaborate:[3]
The difference is one of convenience and convention. If the waves to be superposed originate from a few coherent sources, say, two, the effect is called interference. On the other hand, if the waves to be superposed originate by subdividing a wavefront into infinitesimal coherent wavelets (sources), the effect is called diffraction. That is the difference between the two phenomena is [a matter] of degree only, and basically they are two limiting cases of superposition effects.
Yet another source concurs:[4]
Inasmuch as the interference fringes observed by Young were the diffraction pattern of the double slit, this chapter [Fraunhofer diffraction] is therefore a continuation of Chapter 8 [Interference]. On the other hand, few opticians would regard the Michelson interferometer as an example of diffraction. Some of the important categories of diffraction relate to the interference that accompanies division of the wavefront, so Feynman's observation to some extent reflects the difficulty that we may have in distinguishing division of amplitude and division of wavefront.
Just omnämnandet av spaltbredd (som i "bredd på den enda spalt som övningen nämner"...) och spaltavstånd (som i "avståendet mellan de två spalter som övningen nämner"...) kommer guida dig genom övningsuppgifterna tills dess att den underliggande förståelsen landat. Kan även nämna https://en.wikipedia.org/wiki/Diffraction#Diffraction_of_light som en sida att läsa på.
