Skillnad mellan bindning hos atomer och hos molekyler.
Hej!
Skulle behöver få lite klarhet i det här med bindningar mellan atomer och molekyler.
Jag är medveten om att Intramolekylära bindningar sker mellan atomer och intermolekylära sker mellan molekyler, men jag förstår inte exakt hur det funkar?
Om vi tar vatten som ett exempel så är det 2 väte atomer H som binds till en syreatom N. Bindningen mellan dessa är en intramolekylär då det är en bindning mellan atomer.
Om man däremot har två H2O molekylär så är bindningen mellan dessa en intermolekylär bindning. Så långt är jag med på skillnaden, men, nu kommer min fråga.
Om jag har har exempelvis Br2, hur fungerar det med atomerna här? Br2 är ett flytande ämne och är det då så att den intramolekylära bindningen är mellan två Br atomer? Och i sådana fall är denna en kovalent bindning?
Mycket riktigt. Det är två bromatomer som binder intramolekylärt (kovalent) till varandra och bildar en brommolekyl. Sedan kan brommolekylerna binda till varandra intermolekylärt via van der Waals-bindningar.
Teraeagle skrev:Mycket riktigt. Det är två bromatomer som binder intramolekylärt (kovalent) till varandra och bildar en brommolekyl. Sedan kan brommolekylerna binda till varandra intermolekylärt via van der Waals-bindningar.
Super! Och det är detta jag ville komma till, för hela mitt inlägg bygger nämligen på en fråga där jag ska ta reda på vilka bindningar som bryts när Br2 (l) går över till Br2 (g).
Här blir följdfrågan till dig, hur vet jag att det är van der Waals-bindningar?
Det jag vet är att Van der Waals-bindningar är svaga, tillfälliga dipol-bindningar. Detta är alltså en bindning mella opolära molekyler, och då elektronegativiteten hos en Br2-molekyl är 0 så bör den vara opolär? Jag tror att jag också är med på att dessa van der waals-bindningar skapas när elektronerna i ämnet befinner sig på en sida i molekylen, så att det skapas en obalans i molekyler i form av att ena sidan blir mer negativ än den andra. Stämmer detta?
Helt rätt! Man kan lägga till att eftersom brom är en vätska vid rumstemperatur tyder det på att bindningarna mellan molekylerna trots allt är relativt starka. Det beror på att van der Waals-bindningar växer sig starkare när molekylerna blir större. Br2 är en ganska stor molekyl och då blir bindningarna mellan molekylerna lite starkare än annars vore fallet. Man kan jämföra med övriga halogener i grupp 17 som också bildar molekyler där atomerna sitter ihop två och två (det kallas för diatomära molekyler). Både F2 och Cl2 är gaser. De bildar mindre molekyler än Br2 och därför blir bindningarna mellan dem också svagare. Samtidigt är I2 ett fast ämne. Dess molekyler är ju ännu större än brommolekylerna och där är van der Waals-bindningarna så pass starka att det höjer smältpunkten hos jod så pass mycket att det är fast vid rumstemperatur.
Teraeagle skrev:Helt rätt! Man kan lägga till att eftersom brom är en vätska vid rumstemperatur tyder det på att bindningarna mellan molekylerna trots allt är relativt starka. Det beror på att van der Waals-bindningar växer sig starkare när molekylerna blir större. Br2 är en ganska stor molekyl och då blir bindningarna mellan molekylerna lite starkare än annars vore fallet. Man kan jämföra med övriga halogener i grupp 17 som också bildar molekyler där atomerna sitter ihop två och två (det kallas för diatomära molekyler). Både F2 och Cl2 är gaser. De bildar mindre molekyler än Br2 och därför blir bindningarna mellan dem också svagare. Samtidigt är I2 ett fast ämne. Dess molekyler är ju ännu större än brommolekylerna och där är van der Waals-bindningarna så pass starka att det höjer smältpunkten hos jod så pass mycket att det är fast vid rumstemperatur.
Mycket bra förklaring!
Dock behöver jag få klarhet i något här.
Vi har alltså konstaterat att Br2 har en ren kovalent bindningar som är opolär, och detta kan vid vissa tillfällen skapa tillfälliga dipol-bindningar, eller då alltså VDW-bindningar. När Br2 hettas upp, är det kovalenta bindningar som bryts, eller är det VDW-bindningarna som bryts?
Det är vdW-bindningarna som bryts nr brom kokar. Brom-ånga består av brom-molekyler Br2.
Smaragdalena skrev:Det är vdW-bindningarna som bryts nr brom kokar. Brom-ånga består av brom-molekyler Br2.
En konstig fråga här nu, men är det ALLTID vdW-bindningar som bryts när brom kokar? Dvs om man kokar Brom när det inte bildats tillfälliga dipol-bindningar?
filipsrbin skrev:Smaragdalena skrev:Det är vdW-bindningarna som bryts nr brom kokar. Brom-ånga består av brom-molekyler Br2.
En konstig fråga här nu, men är det ALLTID vdW-bindningar som bryts när brom kokar? Dvs om man kokar Brom när det inte bildats tillfälliga dipol-bindningar?
Ja, det är alltid vdW-bindningar som bryts när brom kokar. Det finns alltid vdW-bindningar i flytande brom, annars skulle bromet inte vara flytande (utan i gasfas).
Smaragdalena skrev:filipsrbin skrev:Smaragdalena skrev:Det är vdW-bindningarna som bryts nr brom kokar. Brom-ånga består av brom-molekyler Br2.
En konstig fråga här nu, men är det ALLTID vdW-bindningar som bryts när brom kokar? Dvs om man kokar Brom när det inte bildats tillfälliga dipol-bindningar?
Ja, det är alltid vdW-bindningar som bryts när brom kokar. Det finns alltid vdW-bindningar i flytande brom, annars skulle bromet inte vara flytande (utan i gasfas).
Då förstår jag! En följdfråga på det då. Är det så att alla halogener då har vdW-bindningar?
Japp, eftersom det är två likadana atomer som binder till varandra i samtliga fall och då är skillnaden i elektronegativitet alltid 0.
Teraeagle skrev:Japp, eftersom det är två likadana atomer som binder till varandra i samtliga fall och då är skillnaden i elektronegativitet alltid 0.
Är detta också varför CH4, metan, har vdW-bindningar som bryts när CH4 får från flytande form till gasform?
Japp, bindningarna mellan kol och väte är intakta när metan kokar. Molekylerna ändras inte när ett ämne genomgår en fasändring oavsett ifall det kokar eller fryser. Det är alltid bindningarna mellan molekylerna som bryts (eller skapas), i de fall ämnet består av molekyler. För salter och metaller fungerar det på ett annorlunda sätt men de består ju inte heller av molekyler.
Teraeagle skrev:Japp, bindningarna mellan kol och väte är intakta när metan kokar. Molekylerna ändras inte när ett ämne genomgår en fasändring oavsett ifall det kokar eller fryser. Det är alltid bindningarna mellan molekylerna som bryts (eller skapas), i de fall ämnet består av molekyler. För salter och metaller fungerar det på ett annorlunda sätt men de består ju inte heller av molekyler.
Toppen! Då känner jag att jag fått massvis med klarhet inom detta. Stort tack för hjälpen!
