Skillnad DNA-transkription (mRNA) för proteinsyntetisering och DNA-replikation vid celldelning?
Jag har förstått förstå skillnaden mellan dessa processer, men har inte kunnat hitta en kortfattad förklaring som inte är på en alltför avancerad nivå.
Jag undrar även vad skillnaden mellan nukleotid och kvävebas är. Som jag har förstått det är alla nukleotider kvävebaser men inte alla kvävebaser är nukleotider?
Vad jag har förstått syntetiseras (produceras?) proteiner såhär:
1. Enzymer (vilka?) hittar rätt gen som ska transkriberas och öppnar upp DNA:ts dubbelhelixstruktur.
2. Enzymet RNA-polymeras (bl. andra?) gör så att fria nukleotider (kvävebaser?) kan binda sig till "startsekvensen" så DNA:t kan transkriberas. I RNA ersätts T med U så A byts ut med U och C byts ut med G i RNA:t och vice versa.
3. (Vet inte hur transkriptionen avslutas eller hur DNA:t "stängs" igen)
4. RNA:t kommer ut ur cellkärnan och rör sig genom cytoplasman till ett ribosom.
5. Aminosyror färdas med bloden in i cellen där de bildar tripletter som kallas för tRNA (transfer RNA). Dessa tripletter motsvarar sedan en viss bokstav av DNA:t, A, T, C och G.
6. I ribosomet kopplas mRNA-strängen och tRNA-tripletterna ihop så bokstäverna (kvävebaserna?) motsvarar varandra .
7. (Den här delen fattar jag inte så mycket, vad händer sedan? Består proteiner bara av baspar? Liknar protein DNA?)
Om någon hade kunnat utveckla på (rätta till) min förklaring och även kunnat förklara vad skillnaden mellan denna process och DNA-replikation är hade jag varit väldigt tacksam.
Hej! Jag ska göra mitt bästa för att försöka göra detta tydligt för dig, om du har några frågor ändå är det bara att ställa dem här nere i tråden!
Skillnaden mellan kvävebas, nukleotid och baspar:
Kvävebas = T/A/C/G kan liknas vid en del av "stegpinnarna" om DNA molekylen är "spiraltrappan" .
Baspar = T passar med A och C med G. Tillsammans bildar två kvävebaser hela "stegpinnen".
Nukleotid = Består av en socker- och fosfatgrupp och en kvävebas. Exempelvis P-S-G. Där P är fosfatgruppen, S är sockermolekylen och G är ett exempel på en kvävebas.
Proteinsyntes: Proteiner bildas
1. Transkriptionsfaktorer (TF) fäster sig i starten av genen som är av intresse och ska kopieras. TF består av proteiner och hjälper DNA-polymeras att veta vart den ska starta transkriptionen. Enbart ca 1,5% av vårt DNA kodar ju för proteiner, och vi vill inte kopiera någon annan del.
2. Enzymet RNA-polymeras kan nu starta transkriptionen. Den öppnar upp DNA:ts dubbelhelixstruktur och börjar läsa av kvävebaserna.
I en DNA molekyl finns det två strängar, en kodande sträng och en templat sträng. Den kodande strängen bär på ordningen med kvävebaser som faktiskt kodar för protein, medan templat strängen bär på de motsatta kvävebaserna och är till för ex transkriptionen. Ex om den kodande strängen består av ACGTGGACCGTA består templat strängen av TGCACCTGGCAT. I transkription läser vi alltid av templat strängen!
RNA - polymeras är ett fantastiskt enzym som fungerar lite som en dragkedja.. först öppnar RNA - polymeras genen, sedan bygger den mRNA med hjälp av fria nukleotider i cellen och matchar dessa med kvävebaserna på templat strängen. Sedan stänger den sekvensen av genen som den just öppnat. DNA molekylen kommer alltså aldrig lämnas helt öppnad, utan det är enbart "inuti" RNA - polymeraset som molekylen är öppen.
3. I slutet av templat strängen finns det alltid kvävebaser som kodar för "stopp". Detta blir signalen till RNA - polymeraset att det snart inte finns något mer att transkribera och det är dags att lämna. Kvar blir en omogen messenger RNA sträng (mRNA) sträng.
4. Splitsning: I vårt färdiga mRNA finns det dock fortfarande partier som inte är proteinkodande (introner) dessa vill vi ta bort! Det sker splitsning där intronerna klipps bort medan de proteinkodande delarna (exonerna) behålls. Kvar blir ett moget mRNA där hela sekvensen kodar för proteiner.
5. mRNA:t tar sig ut genom cellkärnans porer, antingen vidare till en fri ribosom i cytoplasman, eller också till en ribosom som sitter på ER.
____
6. mRNA strängen läses nu av utav ribosomen. Man läser av tre baspar i taget, en triplett, och dessa tre kallas tillsammans för en kodon. En kodon tex UAC ska nu matchas med en antikodon.
7. tRNA (transfer RNA) bär på antikodoner och en aminosyra. Antikodoner är en triplett baspar som sitter på tRNA:t. Tänk dig tRNA som en gaffel, där de tre spetsarna har var sin kväve bas på sig, och på toppen av handtaget finns det en aminosyra. Beroende på vilka kvävebaser som finns vid gaffelns spetsar varierar vilken aminosyra som sitter på gaffelns topp. Ett tRNA har till exempel kvävebaserna AUG vilket ger oss aminosyran "met".
tRNA åker mot mRNA strängen där den ska matcha kodon mot antikodon. Detta innebär att om mRNA:t börjar med "UAC" kommer tRNA som bär på antikodonen "AUG" komma. När kodon och antikodon passar kommer tRNA:t att släppa sin aminosyra (tex aminosyran "met") och nästa tRNA kommer med nästa aminosyra som släpps efter att den matchat kodon mot antikodon.
8. Den sista kodonen kodar alltid för STOPP. Detta är signalen för ribosomen, mRNA och tRNA att processen är färdig. Dessa tre kommer sedan att brytas ned till fria nukleotider som finns i cellen. Kvar blir en lång kedja av olika aminosyror. Denna kedja (liknar ett pärlhalsband) trycker sedan ihop sig och skapar en 3D form. Detta är vad vi kallar ett protein.
____
Steg 1-5 = Transkription, sker inuti cellkärnan.
Steg 6-8 = Translation, sker utanför cellkärnan, i ribosomerna.
Tack så jättemycket för din hjälp, verkligen ovärderlig!
Men så när mRNA:t och tRNA:t -kodoner och antikodoner- har satts ihop har de alltså spelat ut sin roll, de behövs bara för att aminosyrorna ska hamna i rätt ordning? Vad händer med de sen när de inte behövs?
I en DNA molekyl finns det två strängar, en kodande sträng och en templat sträng
Är det för att när mRNA:t har transkriberats ska nukleotiderna vara tvärtom den templata strängen och därmed identisk till den kodande strängen?
Visste även inte det här med RNA-polymeras och hur stort enzymet var och att transkriberingen sker innuti den, trodde enzymet fäste sig i början och slutet av mRNA:t men nu makear det mer sense.
Precis, allt detta handlar ju om proteinsyntes - att proteiner ska skapas. Proteiner består av olika kombinationer av aminosyror och därav kommer resultatet av både transkription och translation bli att en kedja, ordning av aminosyror bildas.
Så, ja, när mRNA:t och tRNA:t har satts ihop är de färdiga. Dessa två består egentligen av nukleotider. tRNA:t har ju blivit av med sin aminosyra och kommer därför åka vidare och leta upp en ny aminosyra, så att den är redo inför nästa gång det blir translation. När mRNA:t är färdigt kommer det att brytas ned i cellen. Och eftersom att det består av nukleotider, bryts det också ner till fria nukleotider, fria nukleotider som sedan kan användas till tex nästa gång mRNA ska bildas!
Helt rätt! Eftersom den kodande strängen är den "rätta ordningen" för proteinerna kopierar man templat strängen. Detta gör ju att mRNA (precis som du säger) också kommer bära på den "rätta ordningen" för aminosyrorna.
Skönt att du fått bättre koll!
Här kommer en bra film som illustrerar det jag förklarat! Filmen kommer från en youtubekanal som jag tyckt var SÅ användbar under delar av biologin (cellbiologin) under grundskolan! Och den funkar fortfarande på gymnasiet :)
Denna såg vi i klassrummet under gymnasiet så misstänker att du inte alls förväntas kunna allt - men den kan vara bra att bara kika på så att man hänger med på hur det går till. Rent visuellt.
https://www.youtube.com/watch?v=gG7uCskUOrA
Vill också lägga till att min förklaring är baserad på vad jag lärt mig både från grundskolan men också lite nu från gymnasiet vilket innebär att en del av det kan vara överkurs.. bara så du har koll :)
