Skiljer sig dessa kurser mycket från varandra?

Flervariabelanalysen är ökänd i min bekantskapskrets för att vara det svåraste inom ingenjörsmatten, men personligen tycker jag nog att linjär algebra förtjänar den titeln. Man räknar inte så mycket med vektorer och vektorrum på gymnasiet, så där ligger en hel del nytt. 

Sannolikhetslära och statistik är nog det jag har störst nytta av, men det är också ett ämne som många har olika lätt för. Det skiljer sig rätt mycket från resten av matten som åtminstone jag har läst, vilken är mer inriktad på analys och differentialekvationer.

Teraeagle skrev :

Flervariabelanalysen är ökänd i min bekantskapskrets för att vara det svåraste inom ingenjörsmatten, men personligen tycker jag nog att linjär algebra förtjänar den titeln. Man räknar inte så mycket med vektorer och vektorrum på gymnasiet, så där ligger en hel del nytt. 

Sannolikhetslära och statistik är nog det jag har störst nytta av, men det är också ett ämne som många har olika lätt för. Det skiljer sig rätt mycket från resten av matten som åtminstone jag har läst, vilken är mer inriktad på analys och differentialekvationer.

Allting låter SUPER KUL och att bara ha den kunskapen känns otroligt att det ens existerar och är möjligt. Helt fantastiskt.

Intressant, min lärare i ma5 gick Civilingenjör (y) och tyckte också att linjär algebra var skit svår första gången han läste det.  

Varför har du störst användning av sannolikhetslära och statistik? Vad är det du håller på med? 

Linjär algebra går hyfsat lätt att förstå när man sysslar med en, två och tre dimensioner, eftersom det går att rita upp och visualisera. Ska du räkna ut något i ett sex- eller sjudimensionellt rum blir det svårare att förstå vad man håller på med.

Jag sysslar framför allt med metallurgisk kemi, vilket innebär många provtagningar och analyser. Då är det enormt viktigt att veta hur säkra resultaten blir med olika analysmetoder. Låt säga: du kan mäta något med hög precision till ett högt pris, eller med lägre precision till ett lägre pris. Hur pass stor standardavvikelse kan du acceptera utan att det kostar för mycket? Hur många prover behöver tas för att få ett statistiskt tillräckligt säkert resultat?

Teraeagle skrev :

Linjär algebra går hyfsat lätt att förstå när man sysslar med en, två och tre dimensioner, eftersom det går att rita upp och visualisera. Ska du räkna ut något i ett sex- eller sjudimensionellt rum blir det svårare att förstå vad man håller på med.

Jag sysslar framför allt med metallurgisk kemi, vilket innebär många provtagningar och analyser. Då är det enormt viktigt att veta hur säkra resultaten blir med olika analysmetoder. Låt säga: du kan mäta något med hög precision till ett högt pris, eller med lägre precision till ett lägre pris. Hur pass stor standardavvikelse kan du acceptera utan att det kostar för mycket? Hur många prover behöver tas för att få ett statistiskt tillräckligt säkert resultat?

Det låter som en väldigt rolig matte tillämpning, vill också förstå sånt blir jättemotiverad. Har velat begripa linjär algebra i ett och ett halvt år nu och nästa termin så börjar jag den kursen äntligen! :P

Sjudimensionellt, vet inte riktigt hur jag ska tolka det. Det låter som något som stämmer lite halvt... sådär, mer som en teori bara. Har ingen aning, förklara gärna.

En dimension ger x-tallinjen. Två dimensioner ger xy-planet. Tre dimensioner ger xyz-rummet. Fyra dimensioner ger txyz-rumtiden, dvs hur det hela ändras med tiden. Ytterligare en dimension? Nä, då blir det svårt.

Enligt fysikens strängteori finns det däremot ytterligare dimensioner:

https://phys.org/news/2014-12-universe-dimensions.html

Enligt matematiken finns det ett oändligt antal dimensioner, men alla av dem behöver inte ha någon verklig betydelse på samma sätt som de jag listade tidigare.

Teraeagle skrev :

En dimension ger x-tallinjen. Två dimensioner ger xy-planet. Tre dimensioner ger xyz-rummet. Fyra dimensioner ger txyz-rumtiden, dvs hur det hela ändras med tiden. Ytterligare en dimension? Nä, då blir det svårt.

Enligt fysikens strängteori finns det däremot ytterligare dimensioner:

https://phys.org/news/2014-12-universe-dimensions.html

Enligt matematiken finns det ett oändligt antal dimensioner, men alla av dem behöver inte ha någon verklig betydelse på samma sätt som de jag listade tidigare.

Lite svårt att begripa men jag får nog veta mer om det senare. 

Men är ma5 tillräckligt?

Jag har bara läst Ma E, men det tyckte åtminstone jag var tillräckligt.

Teraeagle skrev :

Jag har bara läst Ma E, men det tyckte åtminstone jag var tillräckligt.

Är E matte 4?

Det får nog någon lärare svara på, men D handlade främst om integraler medan E tog upp komplexa tal och differentielakvationer.

Teraeagle skrev :

Det får nog någon lärare svara på, men D handlade främst om integraler medan E tog upp komplexa tal och differentielakvationer.

Jaa det låter som 4 :) men bara en liten bit om diff ekvationer ellerhur? För sedan på ma5 kommer mycket mer diff ekv

MattePapput skrev :

Dessa kurser kommer jag att läsa i framtiden, det ska jag göra som hobby. Fristående kurser. 
Jag undrar om gymnasiematte upp till 5 räcker för att klara var och en av dom ? 
Ska plugga spelutvecklare men jag vill absolut inte släppa matematiken, målet är mattedoktorand/Civilingenjör Datateknik (D) när jag är drygt 30 (21 nu). Jag vill då redan vara klar med all matematik innan jag påbörjar dessa utbildningar. 

Vad kan ni berätta om de olika kurserna? Dela gärna med er av egna upplevelser, tackar ohygligt mycket.

Diskret matematik (kurs som även läses under spelutveklings utblidningen)
Linjär algebra (kurs som även läses under spelutveklings utblidningen)
Inledande matematiskanalys
envariabelanalys
en och flervariabelanalys
Sannolikhetslära
Statistik
Optimering

Envariabel och flervariabel är inte särskilt svår om man bara lägger ner tid att förstå dessa grejer. Möjligtvis att det blir lite diffust när man börjar ta upp ortogonala kroklinjära koordinater, men det är inte särskilt svårt utan ganska enkelt att förstå. 

Linjär är rolig och inte heller särskilt svår. Mycket rolig matematik, mycket matriser.

Sannolikhet tyckte jag var extremt tråkig. 

Det som gör vissa kurser svåra på ingenjörslinjen verkar vara att många bara chillar fram till 2 veckor innan tentan och börjar då råplugga. Det är ju inte särskilt hjälpande.

woozah skrev :

MattePapput skrev :

Dessa kurser kommer jag att läsa i framtiden, det ska jag göra som hobby. Fristående kurser. 
Jag undrar om gymnasiematte upp till 5 räcker för att klara var och en av dom ? 
Ska plugga spelutvecklare men jag vill absolut inte släppa matematiken, målet är mattedoktorand/Civilingenjör Datateknik (D) när jag är drygt 30 (21 nu). Jag vill då redan vara klar med all matematik innan jag påbörjar dessa utbildningar. 

Vad kan ni berätta om de olika kurserna? Dela gärna med er av egna upplevelser, tackar ohygligt mycket.

Diskret matematik (kurs som även läses under spelutveklings utblidningen)
Linjär algebra (kurs som även läses under spelutveklings utblidningen)
Inledande matematiskanalys
envariabelanalys
en och flervariabelanalys
Sannolikhetslära
Statistik
Optimering

 

Envariabel och flervariabel är inte särskilt svår om man bara lägger ner tid att förstå dessa grejer. Möjligtvis att det blir lite diffust när man börjar ta upp ortogonala kroklinjära koordinater, men det är inte särskilt svårt utan ganska enkelt att förstå. 

 

Linjär är rolig och inte heller särskilt svår. Mycket rolig matematik, mycket matriser.

 

Sannolikhet tyckte jag var extremt tråkig. 

 

Det som gör vissa kurser svåra på ingenjörslinjen verkar vara att många bara chillar fram till 2 veckor innan tentan och börjar då råplugga. Det är ju inte särskilt hjälpande.

Jag har också upplevt att de flesta som påstår att saker är svåra är för att de har haft fel inställning... Man bygger upp en onödig blockad för sig själv. Min teori är att sålänge något är mänskligt så kan jag lära mig det, förstå det och applicera det. 

Har också läst och hört att de flesta som börjar på universitetsmatte inte har läst matte på ett litet tag eller liknande. Förberedelse är också viktigt. 

Men den avgörande faktorn är intresse och motivation. Vill man något tillräckligt mycket och tycker att det är intressant och kul så är nästan allt möjligt. 

Om du planerar att doktorera i matematik så behöver du nog läsa betydligt mer matematikkurser. Kurserna är rätt oprecist beskrivna, det går att läsa t.ex. sannolikhetsteori på grundläggande nivå och som doktorandkurs, då skiljer sig förkunskapskraven rejält så det är svårt att säga hur mycket förkunskaper som behövs.

JohanB skrev :

Om du planerar att doktorera i matematik så behöver du nog läsa betydligt mer matematikkurser. Kurserna är rätt oprecist beskrivna, det går att läsa t.ex. sannolikhetsteori på grundläggande nivå och som doktorandkurs, då skiljer sig förkunskapskraven rejält så det är svårt att säga hur mycket förkunskaper som behövs.

Så mycket matte hinner jag nog inte med. Men om jag ska doktorera i matte så får jag gå kurserna som man ska gå under utbildningen ba.