Ska predikaten i en mening innehålla samma tempus?
Hej, jag undrade om meningen "Romanen slutar lyckligt när Candide till slut hittade sin kärlek" är grammatiskt korrekt eller om det är korrekt att skriva "Romanen slutar lyckligt när Candide till slut hittar sin kärlek" och i så fall varför är den ena sättet korrekt. Jag har googlat om det men jag hittar inget svar på min fråga!
Det är klart att två satser i samma mening kan ha olika tempus.
Ex: Han säger att han sa att han har sagt det och att han hade sagt det redan i gå om... och det kommer han att säga i morgon också
'Utspelar' sig satserna i olika tider så måste det styra tempusen.
Man kan fråga sig om ordet "när" innebär några begränsningar, men några tempus kan man i alla fall blanda:
"När boken slutar har han just förvandlats till en randig pingvin".
"När jag kom till Spanien hade jag aldrig träffat någon spanjor förut."
"Jag kommer när jag har läst klart boken."
Jag kommer inte på någon mening med både presens och preteritum, men det går kanske.
Gramatiskt sett så har meningen inga konstigheter.
Sen kan ibland det rent semantsikt vara fel; tempus ändrar ju ofta meningens innebörd. Jag tycker det fungerar. Presensformen syftar på att romanen slutar lyckligt i den stunden som du läser den medan preteritumformen syftar på händelseförloppet i boken som redan har utspelat sig. Det hade dock också gått bra att skrivs "Romanen slutar lyckligt när Candide till slut hittar sin kärlek". Kanske att det låter aningen bättre.
Det har alltså att göra med hur meningen ska låta och uppfattas, snarare än en grammatisk fråga.
