Ska man alltid förlåta?
Hej!
är det någon som kan hjälpa mig.
Inom kristendomens etik ses förlåtelsen som ett egenvärde. Det är alltid bättre att förlåta och religionens grundtankar bygger på förlåtelsen eller försoningen. Du ska resonera kring ondska och förlåtelse (främst utifrån innehållet i artikeln ”Kränkningar och förlåtelse”). Använd dig av etiska begrepp och modeller när du resonerar (ta hjälp av boken ”Söka svar”). o Är förlåtelse ett egenvärde som är värt att eftersträva? o För vem är förlåtelsen viktig, för den utsatta eller den som utsätter? o Är det alltid det bästa att förlåta eller finns det tillfällen då det är bättre att avstå? Varför/varför inte? o Håller du med Heberlein om att likgiltighet ibland kan vara den bästa attityden mot en annan människa? o Kan man som kristen avstå från att förlåta utan att det är "dubbelmoral"?
Vad tycker du? Det är dina tankar som räknas.
Finns det saker som inte går att förlåta eller som är väldigt svåra att förlåta?
Exempelvis om någon tar livet av din son, dotter, mamma eller pappa. Går det att förlåta en sådan sak? Bör man förlåta?
När du ska utgå från etiken så finns exempelvis
Konsekvensetik: Vad kan vara positiva konsekvenser av att förlåta? Finns det negativa konsekvenser med att förlåta? För dig och för den du förlåter
Pliktetik: Där skulle man kunna koppla till religion. Vad säger religionen om förlåtelse? Kan det finnas olika budskap?
Jag är själv kristen/troende och brukar tänka att jag som människa omöjligen kan förlåta allt; det finns saker som är oförlåtliga. Människan är inte fullkomlig. Gud som däremot är fullkomlig kan förlåta och förlåter dessa människor.
tack så jättemycket för svaret ;)
Ingen orsak
