Ska det finnas etiska linjer för forskning eller bör man kunna forska om allt?
Förstår inte frågan riktigt.
Gabriela304 skrev:Förstår inte frågan riktigt.
Etik är läran om moral, alltså ska det finnas moraliska gränser för vad man får forska om.
Ska man ta hänsyn till att viss forskning kanske sårar andra människor ?
Djurförsök och studier som involverar barn är väl sånt som ofta ses som känsligt. Här har du ett par exempel på forskning som har varit omstridd:
https://www.expressen.se/gt/goteborgs-universitet-anklagas-for-djurplageri/
https://www.svt.se/nyheter/colgate-gor-oetisk-forskning-pa-barn
Ett mer aktuellt exempel kan vara det här med vaccin mot covid-19. För att veta om ett vaccin fungerar och ifall det har biverkningar måste det testas på människor. I början vet man ju ingenting om huruvida vaccinet fungerar. Är det försvarbart? Det kanske är försvarbart när det gäller vuxna, men hur är det med att testa det på barn? Oavsett vad man forskar om så måste man göra ett etiskt ställningstagande där man väger nyttan med forskningen mot skadorna som den kan orsaka.
Ni har gett exempel på HUR man bedriver forskning, men som jag förstår frågan handlar det om VAD man forskar om? Och det tycker jag är en svårare fråga, jag kan spontant inte komma på några argument mot att man skulle få forska om vad som helst.
Hondel skrev:Ni har gett exempel på HUR man bedriver forskning, men som jag förstår frågan handlar det om VAD man forskar om? Och det tycker jag är en svårare fråga, jag kan spontant inte komma på några argument mot att man skulle få forska om vad som helst.
Håller inte med. Jag tolkar frågan som huruvida man ska undvika/stoppa viss typ av forskning ifall den bedöms vara djupt oetisk. Mina exempel handlade bl.a. om huruvida det ska vara tillåtet att använda hundar för att bedriva forskning om tandimplantat, där man bl.a. drar ut tänder på hundarna för att sedan avliva dem. Det går såklart att tänka ut många andra saker som är betydligt värre.
Det finns många andra exempel på forskning som inte skulle gå att bedriva idag men som man inte alls har haft samma problem med historiskt. Skallmätning av samer var t.ex. fullt legitimt för mindre än en generation tillbaka men skulle vara omöjligt att genomföra idag eftersom det betraktas som djupt oetiskt och rasistiskt.
https://www.svt.se/nyheter/uutiset/svenska/skallar-mattes-fortfarande-pa-50-talet
Jag tycker de båda påståendena som står på båda sidorna om "eller" i frågan inte är beroende av varandra.
Även för de områden som man får forska om, t.ex. kvicksilverförgiftning i dricksvatten, så får man inte använda vilka metoder som helst. Man får inte hälla ut kvicksilver i någons dricksvatten och se vad som händer. Men man får bege sig till ett område där det problemet förekommer, och studera det.
Teraeagle skrev:Hondel skrev:Ni har gett exempel på HUR man bedriver forskning, men som jag förstår frågan handlar det om VAD man forskar om? Och det tycker jag är en svårare fråga, jag kan spontant inte komma på några argument mot att man skulle få forska om vad som helst.
Håller inte med. Jag tolkar frågan som huruvida man ska undvika/stoppa viss typ av forskning ifall den bedöms vara djupt oetisk. Mina exempel handlade bl.a. om huruvida det ska vara tillåtet att använda hundar för att bedriva forskning om tandimplantat, där man bl.a. drar ut tänder på hundarna för att sedan avliva dem. Det går såklart att tänka ut många andra saker som är betydligt värre.
Det finns många andra exempel på forskning som inte skulle gå att bedriva idag men som man inte alls har haft samma problem med historiskt. Skallmätning av samer var t.ex. fullt legitimt för mindre än en generation tillbaka men skulle vara omöjligt att genomföra idag eftersom det betraktas som djupt oetiskt och rasistiskt.
https://www.svt.se/nyheter/uutiset/svenska/skallar-mattes-fortfarande-pa-50-talet
Okej, ja jag får ändra mig angående att det inte finns forskning som man ej bör hålla på med.
Men jag förstår fortfarande frågan som att det är frågan om vad man får forska om, inte hur man forskar.
Rasbiologiska institutet är väl ett jättebra exempel även på vad man får och inte får forska om. Får man bedriva forskning för att ”kartlägga mänskliga raser”?
Får man forska om hur man avrättar eller plågar människor på värsta tänkbara sätt?
Det tycker vi är oetiskt idag, men så har det inte alltid varit.
Givet att man accepterar dödsstraff så är det väl en relevant fråga hur man ska genomföra det på bästa sätt, och att ta reda på det är forskning i någon mening. Nu tycker vi inte det i Sverige, men USA har dödsstraff i många stater, och de har en del underliga kriterier för hur det får utföras.
Med raser i den gamla bemärkelsen (vilket ingen genetiker tror på idag) är det väl så att det forskningsområdet har blivit ointressant. När det var intressant och folk trodde på det så var det relevant. Dock brydde man sig inte heller om det vi bryr oss om idag, att människorna som studeras ska ge sitt medgivande, att resultaten ska anonymiseras, etc.
Många frågeställningar är direkt kopplade till etiska ställningstagande. Där avvägningen mellan en tillåtande attityd och restriktiv/förbjudande skiljer sig baserat på kultur, livssituation, uppväxt etcetera. Alla dessa värderingar, personliga erfarenheter m.m. ger sammantaget det som individen subjektivt uppfattar som "etiskt rätt" respektive "etiskt oförsvarbart".
Ett införande av etiska riktlinjer för forskning syftar ju till att begränsa vilka frågeställningar som forskning får ske inom. Men är begränsningen alltid av godo? Även om vi i Sverige, EU eller för hela världen lyckas hitta en gemensam lista över "oetiska och därmed förbjudna frågor att forska om" - hur påverkar det oss idag och i framtiden? Det blir alltid en individs etiska värdering som vägs mot en annan, och i slutändan en grupps etiska värderingar som vägs mot en annan grupps.
För att problematisera och argumentera för en oreglerad forskning kan följande beaktas.
Kan det till och med vara bättre att inte alls reglera vilken forskning som får bedrivas? Varför skall vi begränsa vilken kunskap vi och kommande generationer skall kunna få del av? Vilken rätt har jag att förbjuda någon annan att forska om ett ämne, som hen värderar helt olika och troligtvis tycker är viktigare än min etiska kompass?
Vi har trots allt dragit lärdomar av många undersökningar som skett tidigare i historien. Även om konsensus idag är att upplägget i vissa av dessa undersökningar var oetiskt, så har vi idag mer kunskap som ett resultat av studierna. Och vi har idag bättre hälsa som en följd av viss "oetiskt inhämtad" kunskap. Om all forskning får bedrivas, varför inte utnyttja det och på snabbast möjliga vis lära oss så mycket som möjligt?
Man brukar ju säga att man "inte ska ställa frågor som man inte vill ha svar på", och det kan man nog argumentera borde gälla forskning också. Kanske även med tillägget att man inte heller ska ställa frågor som vi inte riktigt vet om vi vill ha svar på, för att vi inte riktigt har överblickat konsekvenserna och tänkt ut hur vi ska reglera användningen av forskningsresultaten juridiskt.
Det mest extrema exemplet på sådan här forskning är kanske massförstörelsevapen av olika slag. Vill vi ens att vi som art ska ha tillgång till kunskap som kan förinta hela mänskligheten? När det gäller kärnvapen så har ju tåget redan gått, men det finns ju forskning på tekniker som i en relativt snart framtid skulle kunna leda till biovapen av olika slag, t.ex. genmodifierade superversioner av olika virus. Hur smart är det?
Ytterligare exempel är genterapi och fosterdiagnostik som så vitt jag förstår snart kommer kunna användas i väldigt bred skala för att selektera bort alla möjliga former av 'icke-önskvärda' genetiska egenskaper (inte bara svåra sjukdomar, utan också sånt som vi i dag inte alls uppfattar som särskilt problematiskt som t.ex. synnedsättningar, homosexualitet, att vara kortare än genomsnittet, att ha vissa ansiktsdrag, eller en viss färg på huden, för att inte tala om olika personligheter, eller nivåer av intelligens) eller introducera helt nya egenskaper. Detta kan tänkas förändra vad det innebär att vara människa i grunden, och frågan är om vi kommer vara riktigt mogna som art för att besluta om detta innan tekniken redan finns på plats och gränserna för vad som känns okej redan har börjat förskjutas.
Men även om det finns forskningsområden som jag tycker känns väldig obehagliga, så är jag ändå inte säker på om det vore en bra idé att begränsa den sortens forskning alltför mycket, av i vart fall två skäl:
- Alla tre forskningsområdena jag nämnde ovan är intimt sammankopplade med forskning som har tjänat oss oerhört väl. Att genteknik har revolutionerat biologisk och medicinsk forskning och lett till väldigt mycket gott tror jag ingen betvivlar (CRISPR fick ju till exempel nobelpriset häromåret), så det hade vi helst inte velat vara utan, men det är samtidigt själva grunden för tveksam fosterdiagonstik, livsfarliga genmodifieringar av virus osv. Och utan forskning på kärnvapen är det inte säkert att vi hade haft kärnkraft (och då hade utsikterna att lösa klimatkrisen varit ännu lite mer dystra, även om man så klart kan ha åsikter om avfallsproblematiken, uranbrytning osv.).
- Har frågan väl ställts så är det svårt att hindra folk från att fundera på den. Även om vi stoppar forskningen från att ske vid transparenta och noggrant etiskt kontrollerade institutioner i vår demokratiska del av världen, så lär det ändå ske i det fördolda i någon mindre moraliskt nogräknad diktatur eller terrororganisation, så då är det kanske bättre att vi också håller på med det, så att vi förstår tekniken och kan hantera de illasinnade tillämpningar som ju tyvärr lär dyka upp förr eller senare.
