SI-Systemet
Hej!
Jag behöver hjälp med SI-systemet. Jag vet att SI-systemet har sju grundenheter, på min förra tråd så förstod jag inte vad storhet, mätetal och enhet innebar men sen trodde jag att jag förstod, vilket inte stämde alls eftersom nu när jag läser vidare i boken ''fysik 1'' av Jan Pålsgård, Göran Kvist och Klas Nilson, så här jag inte riktigt förstått det så bra ännu.
Jag sökte upp det i nätet och det kom fram den här formeln:
STORHET = MÄTETAL ⋅ ENHET
Är det kopplat till själva ämnet?
Kan något snälla förklara för mig vad SI-systemet innebär och hur man använder det eftersom jag har fastnat på just den här området nu i 2 dagar.
Tack på förhand!
Välkommen till pluggakuten.
SIsystemet är en samling enheter som man har kommit överens om att använda i hela världen för smidighetens skull.
Systemet som används i USA kallas "brittiska måttenheter" (vilket är helt efterblivet. Att de inte bytt än, fastän hela världen kör på SI)
Jag tycker "formeln" som du hittade på nätet, blir missvisande när du tar den ur sitt sammanhang. Du hittade den här va? https://www.youtube.com/watch?v=u4JlmWXpbZI. Videon säger betydligt mer.
Jag ser ett antal fördelar med att använda SI-enheter, de största fördelarna:
- De är systematiskt definierade, alla över hela värden lär sig samma (utom amerikanarna...), svårare att missförstå varandra och det är enkelt att lägga till prefix om man får ohanterligt stora eller små tal att skriva. Dvs istället för 0.0000000000010meter, kan man skriva 1.0pm. Etc
- Sådana universella fysikaliska konstanter som man hittar i diverse fysikaliska formler, tex gravitationskonstanten 6,67 × 10-11 m3⋅kg-1⋅s-2) anges i SI-enheter, och för att använda dessa formler så MÅSTE man använda SI-enheter.
En storhet är något man kan mäta, t ex längd, hastighet, temperatur. När man mäter en storhet måste man ange dels ett mätetal, d v s en siffra, dels en enhet. Om man mäter längd spelar det roll om det är 1 mm, 1 mot eller 1 km. Om man mäter hastighet är det olika snabbt om det är 1 km/h eller 1 m/s. Om man mäter temperatur är det olika varmt om det är 1oC eller 1 K.
JohanF skrev:Jag tycker "formeln" som du hittade på nätet, blir missvisande när du tar den ur sitt sammanhang. Du hittade den här va? https://www.youtube.com/watch?v=u4JlmWXpbZI. Videon säger betydligt mer.
Jag ser ett antal fördelar med att använda SI-enheter, de största fördelarna:
- De är systematiskt definierade, alla över hela värden lär sig samma (utom amerikanarna...), svårare att missförstå varandra och det är enkelt att lägga till prefix om man får ohanterligt stora eller små tal att skriva. Dvs istället för 0.0000000000010meter, kan man skriva 1.0pm. Etc
- Sådana universella fysikaliska konstanter som man hittar i diverse fysikaliska formler, tex gravitationskonstanten 6,67 × 10-11 m3⋅kg-1⋅s-2) anges i SI-enheter, och för att använda dessa formler så MÅSTE man använda SI-enheter.
Formlen hittade jag från en vetenskaplig artikel ''http://www3.kau.se/kurstorg/files/m/82F31D13187732AB9BTTj11139C2/Mata.pdf''
Kollade också snabbt på videon och det hjälpte enormt.
Tack så mycket, jag förstår nu mycket mer!!
Smaragdalena skrev:En storhet är något man kan mäta, t ex längd, hastighet, temperatur. När man mäter en storhet måste man ange dels ett mätetal, d v s en siffra, dels en enhet. Om man mäter längd spelar det roll om det är 1 mm, 1 mot eller 1 km. Om man mäter hastighet är det olika snabbt om det är 1 km/h eller 1 m/s. Om man mäter temperatur är det olika varmt om det är 1oC eller 1 K.
Tack ska du ha, din förklaring var till stor hjälp!
Qetsiyah skrev:Välkommen till pluggakuten.
SIsystemet är en samling enheter som man har kommit överens om att använda i hela världen för smidighetens skull.
Systemet som används i USA kallas "brittiska måttenheter" (vilket är helt efterblivet. Att de inte bytt än, fastän hela världen kör på SI)
Det visste jag inte om, tack så mycket nu förstår jag mycket mer!!
Jag läste en kurs en gång där professorn tyckte att det var viktigt att träna eleverna att använda brittiska måttenheter. Jag har aldrig uppskattat SI-enheter så mycket som jag gjorde efter det.
Ta bara det här som exempel:
I Sverige är det lätt att omvandla 1 kilometer till meter, det är 1 000 meter. Vi kan lätt göra om det till centimeter eftersom 1 meter är 100 cm. Då är 1 km lika med 100 000 cm.
I USA pratar man om engelsk mil (mile) istället för kilometer och yard istället för meter. 1 mile motsvarar 1 760 yard. Det blir ännu krångligare om man ska göra om det till deras motsvarighet till centimetern som kallas för tum (inch). Det går 36 tum på 1 yard, vilket innebär att det går 63 360 tum på en mile.
Inser du fördelen med att använda SI-systemet?
Mattekommentar som fluffy inte behöver läsa
Om alla enheter skulle vara potensvis och samma så skulle man kunna byta från bas 10 och få samma fördelar som SI systemet. Låter det omöjligt? Ja, det är omöjligt.
Jag jobbade några år i Canada, de kan inte riktigt bestämma sig om de ska använda europeiska SI-enheter eller amerikanska British Imperial System. Det blir lite huller om buller. Helt hopplöst. Tycker de också.
Det blir kortslutning i huvudet på dem när de ska använda tyngdaccelerationen g (9.8m/s^2) och man annars är van att mäta längd i feet, inches, yards och miles.
Vridmoment anges i enheten inchpounds istället för Newtonmeter, där pounds dessutom är ett viktmått, inte ett kraftmått...
