Sekvensering av det mänskliga genomet och dess nytta inom bioteknik
Hej allihopa!
Vad har sekvenseringen av det mänskliga genomet för nytta igenom bioteknik?
Jag håller på att skriva en uppgift om Craig Venter och hur han sekvenserade det mänskliga genomet och hur det kommer att påverka framtiden, forskning mm.
Jag googlade på engelska och det enda jag hittar är information om HUGO och hur HUGO och Venter sekvenserade det mänskliga genomet.
Det enda jag kunde komma på är att med hjälp av sekvenseringen kunde man identifiera vilka gener som ger upphov till olika ärftliga sjukdomar.
Vad har sekvenseringen av det mänskliga genomet för nytta igenom bioteknik?
Uppskattar verkligen er hjälp :)
En komplett förteckning av människans gener var och är, som du skrev, användbart för att identifiera samband mellan gener och sjukdomar. Denna forskning underlättades, dels då hela genomet kartlades så att "det fanns en förteckning av allt som kunde påverka", men det blev även en väldig metodutveckling inom sekvensering och behandling av analyserade sekvenser. Och en del av HUGO var etablerandet av öppna sökbara databaser, som vem som helst kan leta information i. DNA-sekvensdatabaserna med information om t.ex. en gen är även kopplade till andra databaser med mer data, t.ex.med information om vilket protein som bildas från genen, och i vilka av kroppens celler som detta protein finns.
Sekvenseringen och analysen av sekvenser underlättar forskning kring geners effekter på våra levande celler, samt hur olika gener samspelar.
Parallellt med utvecklingen av sekvensering skedde även en utveckling av syntetisering av DNA, rent biokemiskt, d.v.s. i en maskin i ett labb. Så numera kan man med enkelhet söka fram information om en gen, få genen syntetiserad och studera den i t.ex. cellkulturer. Och detta var betydligt svårare innan HUGO och utvecklingen av sekvensering/syntetisering.
Lite övergripande kanske, men det finns säkerligen beskrivande tidningsartiklar, med andra vinklar och exempel. Forskning och framsteg, Scientific American eller National Geographic har garanterat beskrivit detta. Genetiknämnden, och läkartidningen har även information kring detta,
https://www.genteknik.se/genetik-och-genteknik/genmodifierade-organismer-gmo/manniska-och-medicin/
mag1 skrev:En komplett förteckning av människans gener var och är, som du skrev, användbart för att identifiera samband mellan gener och sjukdomar. Denna forskning underlättades, dels då hela genomet kartlades så att "det fanns en förteckning av allt som kunde påverka", men det blev även en väldig metodutveckling inom sekvensering och behandling av analyserade sekvenser. Och en del av HUGO var etablerandet av öppna sökbara databaser, som vem som helst kan leta information i. DNA-sekvensdatabaserna med information om t.ex. en gen är även kopplade till andra databaser med mer data, t.ex.med information om vilket protein som bildas från genen, och i vilka av kroppens celler som detta protein finns.
Sekvenseringen och analysen av sekvenser underlättar forskning kring geners effekter på våra levande celler, samt hur olika gener samspelar.
Parallellt med utvecklingen av sekvensering skedde även en utveckling av syntetisering av DNA, rent biokemiskt, d.v.s. i en maskin i ett labb. Så numera kan man med enkelhet söka fram information om en gen, få genen syntetiserad och studera den i t.ex. cellkulturer. Och detta var betydligt svårare innan HUGO och utvecklingen av sekvensering/syntetisering.
Lite övergripande kanske, men det finns säkerligen beskrivande tidningsartiklar, med andra vinklar och exempel. Forskning och framsteg, Scientific American eller National Geographic har garanterat beskrivit detta. Genetiknämnden, och läkartidningen har även information kring detta,
https://www.genteknik.se/genetik-och-genteknik/genmodifierade-organismer-gmo/manniska-och-medicin/
Väldigt bra information, visste inte att det har kommit så långt. Tack för din hjälp by the way :)
