Sekulära livsåskådningar
Går livsåskådningar sekulär humanism och buddismen att kombinera med varandra? Om ja, hur? Om nej, varför inte?
Det här är frågan som jag har svårt att komma på svaren, jag tycker att det kan vara både och att man kan eller inte kombinera dem med varandra. Det finns ju väl likheter och skillnader mellan sekulär humanister och buddister.
Sekularitet innebär ju icke-religiöst, att man inte har en tro eller tillhör en religion. Exempelvis är många i Sverige sekulära vilket innebär att man inte tror på Gud, Jesus eller den kristna läran. Däremot så döper man kanske sina barn i kyrkan, kanske gifter sig i kyrkan och lever i ett samhälle som är byggt på kristna värderingar, traditioner och ideal.
Någonstans är ju ändå tron på gudarna, tro på återfödelsen och religiösa ritualer en viktig del av buddismen som man inte kan komma ifrån. Det går inte att förena med en sekulär hållning.
Däremot finns inom buddhismen tankar om karma, dygder, frågor om hur man ska vara emot varandra, goda gärningar.
Det finns också aktiviteter såsom meditation eller dylikt. Detta är ju hållningar, frågor och aktiviteter som även sekulära kan syssla med och fundera kring.
Så skulle jag nog huvudsakligen argumentera för svaren Ja och nej. Sen i ditt svar så bör du kanske mer konkret gå in på vad i buddhismen som inte går ihop med ett sekulärt levnadssätt och vad som går att förena med ett sekulärt levnadsssätt.
Det tänkte jag också på att man kan argumentera för svaren både jag och nej, men problemet är liksom hur om ja, hur? Det behövs väl några exempel. Samma sak om man svarar nej, varför inte?
Vad och vilka grejer kan förena de, och vilka eller vad inte?
Jag tycker jag ger några exempel i mitt inlägg ovan om du läser det igen. Jag fetmarkerar det. Jag gissar att du har läst en del om Buddhismen ochg kan arbeta vidare på de spåren och sen fråga om det är något specifikt som du behöver hjälp med.
Det blir bra tack!
