röntgen
varför kan röntgen som har korta våglängder ta sig igenom mänskliga vävnader? hade det gått om våglängderna hade varit långa?
Det är svårt att förklara på grundskolenivå (eller gymnasienivå för den delen). Men det är en bra fråga, jag ska göra ett försök.
Mänskliga vävnader består mest av vatten, kolhydrater, proteiner, osv. Elektronernas orbitaler är typ en ångström stora (10-10 meter), röntgenvågor är kortare. Så om en del av vågens elektriska fält drar i elektronon åt ena hållet, drar en annan del åt andra hållet. Sannolikheten att det sker jonisering är därför mycket mindre stor än för lite längre våglängder (ultraviolet).
Sedan finns ben. Däri finns mycket kalcium som är ett tyngre grundämne. De inre elektronerna där har mindre radie, sannolikheten att de joniseras är större. Därför absorberas röntgenfotoner mer av grundämnen med större kärnladdning.
Jag har undvikit prata kvantmekanik. Och det skulle behövas för en bättre förklaring.
Det är också bra att komma ihåg att radiovågor, synligt ljus och röntgenvågor alla är vad man kallar elektromagnetisk strålning. Det är bara våglängden som är olika. Radiovågor från km - mm, synligt ljus från ca 0.4 - 0.8 um och Röntgenstrålning från ca 0.00001um och mindre.
https://sv.wikipedia.org/wiki/Ljus
Så synligt ljus som har våglängd som är flera tusen gånger längre än Röntgenstrålning går ju inte igenom mänskliga vävnader.
Sen är det som Pieter Kuiper säger svårt att förklara vad som sker, jag tror inte ens jag ska ge mig in på det.
