Riksbanken, inflation och styrränta

Riksbanken lånar ju ut pengar till enskilda banker som sedan hushållen lånar från, och bankerna måste förhålla sig till dagslägets styrränta för att få någon vinst. Det är då avgörande för hushållens privatekonomi när styrräntan förändras, därför att det är de som lånar från de enskilda bankerna som baserar sina räntor på styrräntan. När riksbanken anser att ekonomin är på väg upp mot en högkonjunktur så höjs styrräntan för att nå inflationsmålet på 2% per år. När styrräntan höjs tvingas bankerna höja sina räntor (dagslåneräntan), det gör att marknadsräntan höjs, vilket gör att det blir dyrare för hushållen att låna. Detta gör att hushållen minskar eller avstår från att låna och istället sparar. När det blir högt sparande minskar efterfrågan samt konsumtionen och investeringar. Allt detta gör att produktionskostnaderna för företagen ökar och de tvingas sparka folk, alltså kan det bli hög arbetslöshet. Så småningom blir det sänkta priser och den allmäna prisnivån minskar, vilket gör att penningvärdet minskar och det blir mindre pengar i omlopp. Till sist minskar då inflationen. 

Har du dock förstått hur inflation kan uppstå?

För betyget A behöver du även problematisera, kan du tänka dig några hinder för det här?  

Ja, inflationen kan uppstå på olika sätt. Det finns flera orsaker till hur inflation kan uppstå, däribland efterfrågeinflation, kostnadsinflation, förväntad inflation och importerad inflation. Efterfrågeinflation uppstår när efterfrågan är större än utbudet, vilket leder till höjda priser. Kostnadsinflation är en följd av att företagens produktionskostnader ökar, på grund av till exempel ökade energi- och råvarukostnader eller löneökningar. Förväntad inflation kan också påverka inflationen. Om exempelvis löntagare förväntar sig en högre inflation, kommer de att ställa krav på en högre löneutveckling för att inte se sin köpkraft minska. Inflation kan även importeras av andra länder. Om ett lands valuta blir svagare gentemot andra länders valutor blir det dyrare att importera från andra länder, vilket gör att priserna på de importerade varorna ökar.

Men vilka hinder finns det för jag kan inte komma på några just nu?

ja precis. 

tänk såhär när du problematiserar:  

hur kan företagen utnyttja situationen när styrräntan sänks? 

finns det några demokratiproblem med att riksbanken kan kontrollera räntan? 

det tar 12-24 månader för styrräntan att få full inverkan på ekonomin, kan det vara ett hinder? 

kan en ekonomisk kris som coronapandemin påverka styrräntan? 

säg till om det är oklart:) 

Riksbanken påverkar efterfrågan i ekonomin genom att göra pengar dyrare - kostar mer att låna. På så sätt sänks den ekonomiska aktiviteten i ekonomin och överhettningen minskar, allt annat lika.

Googla på IS/LM-modellen och därefter AS/AD om du vill läsa mer.

Är det ett hinder som du har nämnt ovan, vilka fler hinder finns eftersom jag inte kan komma på några?

Kan någon hjälpa mig att komma på några hinder för inflation och styrränta?

da005, vilka hinder finns det med det jag nämnt ovan?

Styrräntan baseras ju på framtida prognoser om den ekonomiska utvecklingen, men ekonomin är svårt att förutse och den kan alltid förekomma oväntade ekonomiska kriser som förhindrar styrräntan från att få sin effekt. Ett tydligt exempel på oväntade ekonomiska kriser är coronapandemin, världsekonomin drabbades av en efterfråge- och utbudschock. Krisen förhindrade både hushåll och företag att planera framåt, i och med att efterfrågan minskade pga statens restriktioner och minskad konsumtion minskade även produktionen och många företag valde att skjuta upp investeringar. Exempelvis om riksbanken hade förutsett en högkonjunktur i 2020 och höjt styrräntan så drabbas ju det starkt av pandemin som var en lågkonjunktur. Det tar även en lång tid för räntan att få sin effekt (12-24 månader för full inverkan) och det gör att många marknader hinner att gå i konkurs. Andra länders påverkan han förhindra styrräntan från att få sin effekt, deras ekonomi och investeringar kan importeras till Sverige och göra motsatt effekt. När styrräntan sänks är tanken att produktionskostnaderna och lånen ska bli billigare och leda till fler arbetstillfällen, men en del företagen utnyttjar det genom att ta lån och använda till investeringar och effektiviseringar inom verksamheter. Med effektiviseringar menas det ny teknik och ny teknik skapar inte fler arbetstillfällen. Riksbankens makt över styrräntan och ekonomin anses vara ett demokratiproblem i och med att riksbankens chef inte är en folkvald politiker, utan en anställd och neutral person, och då tycker man att det är ett hot mot demokratin.