Resonemangsfråga kring källkritik
Frågan lyder "Hur kan religiösa skrifter (som bibeln och koranen) användas som historisk källa? På vilket sätt är det en trovärdig källa och på vilket sätt är det en mindre trovärdig källa utifrån de källkritiska kriterierna? "
De källkritiska kriterierna är: äkthetskriteriet, närhetskriteriet, beroendekriteriet, tendenskriteriet och genrens betydelse. Jag vet inte hur jag ska resonera på denna fråga. Är religiösa skrifter kvarlevor eller berättande källor? Jag tror att de inte är beroende av andra sekundära källor. Hur ska man resonera på denna fråga?
Religiösa texter är berättande texter (om vi anvönder dem för att undersöka dess innehåll och vad de kan säga om händelserna som de beskriver).
De religiösa texterna är olika så det beror lite på vilken av de vi undersöker.
Viktigt att veta är att Bibeln och koranen inte ät en bok som någon skrivit från början till slut utan det är en samling av olika texter från olika håll som samlats ihop till en skrift.
På äkthetskriteriet kan man nog utgå från att texterna är äkta. Inte därmed sagt att det som står är sant men att texterna är från den tiden som de uppges vara och inte är förfalskade medvetet.
Närhetskriteriet kan det ligga till olika med. Vissa texter ur bibeln bygger på personer som berättar om en tid eller händelse som skedde långt tidigare som de berättar om. Är det en fördel eller nackdel?
Beroendekriteriet: En del händelser i skrifterna ät beskrivet av personer som varit ögonvittnen till det som skett men det finns även texter som bygger på andrahandsuppigfter eller saker som förts vidare i flera led.
Tendenskriteriet: De flesta texter i Bibeln och koranen är ju skriver av anhängare till dessa religioner exempelvis Jesu lärjungar. Hur skulle det kunna påverka texten utifrån tendenskriteriet?
Vad har genrens (vilken typ av källa det är) betydelse för påverkan på trovärdigheten? Är det typ att det är mindre trovärdigt då den genren inte är en vetenskaplig text?
Jag tycker inte det beror på texttypen. En vetenskaplig artikel behöver inte alls vara trovärdig, om den inte lever upp till kraven på källkritik gällande tendens, beroende, äkthet och närhet medan en religiös text skulle kunna göra det. Så jag tycker nog personligen inte att vilken texttyp det är, har en automatisk bäring för trovärdigeheten.
Jaha, det tänkte jag inte ens på. Det fanns en föregående fråga och på den svarade jag såhär:
"Hur påverkar genre en källas trovärdighet?"
Genren har en stor betydelse för hur informationen och fakta i en källa presenteras. Beroende på genre (dvs, olika typer av sätt att skildra / skriva om något, t.ex i form av brev, krönika och folkvisa) kan fakta från samma källa presenteras på olika sätt. Tolkningen av genren påverkar vilken bild man får av det som skrivs. Alltså om vi missförstår vad som var viktigt för genren riskerar vi att få en förvriden bild av händelseförloppet → källan blir mindre pålitlig. Och dessutom så är olika typer av genrer mer trovärdiga än andra, beroende på vad syftet är med olika typer av genrer. Tillexempel så är en underhållande källa mindre tillförlitlig än en vetenskaplig källa.
Är det svaret fel då?
Jag skulle inte säga att det finns något rätt och fel svar. Det handlar om hur man resonerar och motiverar sin ståndpunkt. Man kan absolut resonera om att man tycker att genren påverkar källans trovärdighet också, om man upplever att det är så.
Samhällsorienterade ämnen är oftast av den typen att man kan se saker på olika sätt och hur bra svaret är beror på hur man förklarar, resonerar och motiverar sina svar.
