resistens sjukdom

Mutationer kan ge upphov till många olika problem vid replikation av DNA. Ditt exempel med läsramsförskjutning brukar resultera i att det DNA som finns nedströms om mutationen (som gav upphov tillläsramsförskjutningen) ger upphov till förkortade/avbrutna mRNA. Detta gör ofta att det protein som just den del av DNA kodar för inte kan bildas korrekt eller för lite av det. Detta ger en sämre eller helt saknad funktion, vilket gör cellen sämre på att överleva, och dessa typer av mutationer brukar inte leva vidare i efterföljande generationer som utsätts för det naturliga urvalet, då cellen blir sämre på att klara sig.

Antibiotika, mot t.ex. malaria, brukar påverka aktiviteten hos ett protein, som behövs för att malariaparasiten skall kunna fullfölja sin livscykel (påverkar t.ex. proteiner i näringsutnyttjande, celldelning). Om en punktmutation sker i DNA kan det ge upphov att en aminosyra byts mot en annan i det resulterande proteinet, vilket kan resultera i att antibiotikan inte längre kan påverka proteinets aktivitet och resistens har uppkommit. Detta kan fungera även om det muterade proteinet är lite sämre, antibiotikan dödar av alla andra celler utan denna mutation, så med det starka selektionstrycket (d.v.s. överlevnad) går det att betala priset av t.ex. lägre ämnesomsättning för att överleva.

Om en förvärvad egenskap (t.ex. en punktmutation som ger malariaparasiten resistens mot ett antibiotikum) ärvs eller inte beror på i vilken cell mutationen sker. Malariaparasiten har både en asexuell och en sexuell och en asexuell reproduktion, så i detta lite speciella fall behöver mutationen inte ske i könscellerna. För multicellulära organismer som förökar sig endast sexuellt behöver annars mutationen ske i könscellerna för att ärvas till nästa generation, och då få någon evolutionär effekt som t.ex. resistens.

Tack så jättemycket! nu hänger jag med :)