Relativ amplitud som funktion av frekvens
Någon som kan förklara det här diagrammet för mig? Hur tolkar man det?
Det är noten A3 eller lilla a, på 220 Hz.
https://en.wikipedia.org/wiki/A_(musical_note)
Biskriften förklarar.
Man kan experimentera själv, t ex med https://musiclab.chromeexperiments.com/Spectrogram/
Prova med olika vokaler.
Okej, hur kan vi tolka den relativa amplituden i procent på y-axeln? Är grundtonen 220 Hz och andra toner övertoner?
Partykoalan skrev:Okej, hur kan vi tolka den relativa amplituden i procent på y-axeln? Är grundtonen 220 Hz och andra toner övertoner?
Ja, grundtonen och multipler av 220 Hz för pianot.
Altens grundton ser ut att vara 110 Hz, fast 110 hertz skulle vara en mansröst.
Vertikala skalan är inte viktig, det är normerat på den starkaste tonen i båda spektrum.
Okej, och då kan vi se att exempelvis andra övertonen för sångaren är större än första övertonen för pianot. Vi kan också se att andra övertonen för sångaren är lika stor (kraftig) som pianots grundton. Har jag tolkat grafen rätt?
Om du har experimenterat lite med den länk som jag gav har du sett att ett "i" har ett annat spektrum än ett "o" fast de har samma tonhöjd.
Sedan låter ett "i" som ett "i" oberoende av volym eller avstånd.
Förmodligen står det mer om detta i din bok.
Jo, jag har försökt experimentera lite, men jag har inte riktigt kunnat begripa det. "I" och "O" har samma grundton, men olika styrka av övertoner? Det är det som grafen försöker förklara antar jag. Alltså att toner kan ha samma amplitud men ändå låta annorlunda på grund av olika sammansättning av övertoner. 440 Hz kan exempelvis vara grundton för en instrument men överton för en annan och därför låta annorlunda?
Du hör inte enskilda frekvenser. Du hör grundton och alla övertoner samtidigt, och får en uppfattning om hela spektra.
