reflexer
Hej,
Jag stötte på en fråga om inlärda och medfödda reflexer, som jag inte riktigt kan komma på ett rimligt svar på.
Det jag undrar är om själva responsen på smärta är en inlärd eller medfödd reflex. Vi tar som exempel om man råkar komma för nära ett levande ljus med handen. Innan vi ens hinner tänka att det bränner och är varmt så drar vi undan armen. Detta beror ju på att nervsignalerna bara behöver nå ryggmärgen innan signaler skickas tillbaka till i detta fall handen och armen som drar ihop musklerna vilkkt gör att vi drar undan armen. Men är detta verkligen en reflex som är medfödd. För jag tänker att man inte vet att man utsätts förs smärta av ett levande ljus förän man har utsatts för det, och att då hjärnan har "lagt det på minnet". Att det gör ont och att nästa gång man råkar upprepa samma sak som kanske är smärtsam, drar vi undan kroppsdelen innan vi inner känna av den faktiska smärtan, eftersom att det redan har lagrats i form av en reflex, att exempelvis dra undan handen såfort man känner att det hettar till.
Eller skulle man kunna säga att ens respons på smärta är en medfödd reflex men att hur man agerar efter att signalerna nått ryggmärgen är något som blir inlärt? Detta kanske låter lite dumt, och under tiden jag skriver detta börjar jag luta mer åt att det är en medfödd reflex, men vad tycker ni? Vad är egentligen rätt svar?
KlmJan skrev:Hej,
Jag stötte på en fråga om inlärda och medfödda reflexer, som jag inte riktigt kan komma på ett rimligt svar på.
Det jag undrar är om själva responsen på smärta är en inlärd eller medfödd reflex. Vi tar som exempel om man råkar komma för nära ett levande ljus med handen. Innan vi ens hinner tänka att det bränner och är varmt så drar vi undan armen. Detta beror ju på att nervsignalerna bara behöver nå ryggmärgen innan signaler skickas tillbaka till i detta fall handen och armen som drar ihop musklerna vilkkt gör att vi drar undan armen. Men är detta verkligen en reflex som är medfödd. För jag tänker att man inte vet att man utsätts förs smärta av ett levande ljus förän man har utsatts för det, och att då hjärnan har "lagt det på minnet". Att det gör ont och att nästa gång man råkar upprepa samma sak som kanske är smärtsam, drar vi undan kroppsdelen innan vi inner känna av den faktiska smärtan, eftersom att det redan har lagrats i form av en reflex, att exempelvis dra undan handen såfort man känner att det hettar till.
Eller skulle man kunna säga att ens respons på smärta är en medfödd reflex men att hur man agerar efter att signalerna nått ryggmärgen är något som blir inlärt? Detta kanske låter lite dumt, och under tiden jag skriver detta börjar jag luta mer åt att det är en medfödd reflex, men vad tycker ni? Vad är egentligen rätt svar?
Reflexer som att en hand/fot dras bort från stark hetta är en ryggmärgsreflex, och medfödd. Upplevelsen av hettan och smärtan når även hjärnan, som kommer att lära sig (associera) t.ex. en låga med värme/smärta. Den associationen kommer påverka hur vi sedan gör, t.ex. genom att undvika att på nytt ta på elden. Och underlätta för annan inlärning, t.ex. ugnen är 200 grader varm, och då kommer också det som är i ugnen vara varmt - alltså behöver jag ha en grytvante när jag tar ut plåten med pepparkakor på. Det är inte bara att en förälder sagt det som påverkar, utan även tidigare andra erfarenheter/associationer.
Inlärda reflexer är mer komplicerade, ofta rörelser. T.ex. att dra ihop benen när man tappar något som faller mot knät, bromsa cykeln när något plötsligt dyker upp framför. Sådana rörelser kan man göra utan att riktigt planera inför dem, de kan ske automatiskt som en reflex.
ok, tack så mycket för att du klargjorde saken!
För all del, kul att det hjälpte!