Redoxtitrering med väteperoxid

Hur menar du, vadå bortse från svavelsyra? 

Svavelsyran är där för att se till att lösningen är sur. Det är bara om lösningen är sur som permanganatjonen kan reduceras ända till Mn²⁺. I basisk lösning blir det bara till gröna manganatjoner MnO₄^2-, och i neutral lösning bildas det brunsten MnO₂.

Om inte densiteten hade varit 1,00 g/cm³ skulle man behövt göra aningen krångligare beräkningar för att komma över från mol/dm³ till mass%.

Men initialt tänkte jag att jag skulle använda hur H2SO4 löser sig i en lösning för att få fram vätejonerna. Alltså använda volymen 10cm3 och koncentrationen 2 mol/dm3 för att få fram substansmängden vätejoner (då jag tänkte att alla vätejoner kom därifrån) och på så sätt använda syran i beräkningen. Fortsättningsvis förstår jag inte hur man tar hänsyn till densiteten i uppgiften? Om den inte hade varit 1,00 g/cm3 vilka ytterligare uträkningar hade det krävt?
Tack på förhand

man ser till att reaktionslösningen är så sur att det finns överskott av oxoniumjoner, så det behöver man inte bekymra sig om.

Om densiteten inte är 1,00 g/cm³ behöver man multiplicera med densiteten för att gå över från g/dm³ till g/kg på vägen mot mass-%.

Vet man att reaktionen är så sur då H2O2 är en stark syra. Men förstår dock fortfarande inte varför att syran är stark gör att man inte behöver ta hänsyn till den borde det inte snarare gör att den påverkar desto mer? Förstår fortfarande inte riktigt det där med densiteten, varför behöver man byta enhet om densiteten varit annorlunda (är inte det enbart värdet på densiteten som varit annorlunda och inte enheten)?

Tack på förhand

H₂O₂ är inte en syra alls, du tänker nog på H₂SO₄. Man ser till att det finns oxoniumjoner i överskott, då är man på den säkra sidan och behöver inte räkna på hur mycket syra som behövs (någon har räknat ut detta när hen skrev lab-beskrivningen).

Det är densiteten som är annorlunda, inte enheten för densiteten, det har jag aldrig påstått heller. 

Men jag menar H2SO4 påverkar väl fortfarande reaktionen även om det blir oxoniumjoner i överskott? Jag trodde nämligen att det var genom den syran vi skulle få fram substansmängden H+.. 

Men jag förstår inte riktigt vad du menar med "Om densiteten inte är 1,00 g/cm3 behöver man multiplicera med densiteten för att gå över från g/dm3 till g/kg på vägen mot mass-%." 

Tack på förhand

Varför skulle vi vilja veta substansmängden för oxoniumjoner? Det ä ringet man frågar efter i den här uppgiften.

Om lösningens densitet är 1,0 g/cm3 väger 100 ml av lösningen 100 g. Om lösningens densitet är 1,5 g/cm3 väger 100 ml av lösningen 150 g. 

Men väljer man i denna uppgift att använda MnO4- molen då det är de begränsande reaktanten? För vi kan ju även ta reda på att antalet mol vätejoner är 0,04 mol.  För jag får antalet mol H2O2 till 8,6*10^-4 då jag använder MnO4- förhållandet. Dock borde man inte multiplicera 0,000860 med 5 för att få det totala antalet mol i lösningen  och då får man 4,3*10^-3 vilket ger 0,1462 gram?

Tack på förhand

När man titrerar med kaliumpermanganat gör man det för att det är lätt att se var ekvivalenspunkten är, d v s när substansmängden av permanganatjoner motsvarar substansmänden väteperoxid (jag skriver itne att substansmängderna är lika, detta beror på förhållandet mellan reaktanterna som kan utläsas från reaktionsformeln). Det är alltså inte korrekt att säga att permanganatjonerna är begränsande reaktant.

Du ser i reaktonsformeln att 2 mol permanganatjoner motsvarar 5 mol väteperoxid. När man vet substansmängden permanganatjoner (som man får genom att multiplicera permanganatlösningens koncentration med volymen som man läser av på byretten) skall man alltså multiplicera denna med 2,5 för att få substansmängden väteperoxid.