Redoxreaktion Ag +Cu
Jag förstår att inget händer i Bägare 1 pga ädelheter. Jag förstår även att det sker en reaktion i bägare 2 pga Ag mer ädelt än Cu, och det leder till att Ag reduceras.
I facit så är redoxreaktionen 2Ag+ + Cu —> 2Ag + Cu2+
Hur vet man att det ska vara 2st Ag-joner per Cu-atom?
Varför är inte ”Ag+ + Cu —> Ag + Cu+” rätt?
För att koppar bildar joner som har laddningen +2. Det finns även kopparjoner som har laddningen +1, men de är ganska ovanliga, speciellt i vattenlösning.
Är det för att Cu förekommer i par, och de avger var sin elektron för att uppnå ädelgasstruktur?
Så nyckeln är att veta om att Cu förekommer i par?
Nej, nyckeln är att lära sig att kopparjonen nästan alltid har laddningen +2. Kopparjoner förekommer inte i par. Det handlar alltså om Cu2+, inte Cu2.
Jag vet inte riktigt vad du menar med att kopparatomer förekommer i par?
Att förstå vilken laddning jonerna till övergångsmetallerna (grupp 3 till 12 i periodiska systemet) kommer att få är svårt, det lärs egentligen ut först på universitetet och även då finns det många undantag från det man förväntar sig. Den enklaste förklaringen är helt enkelt att man i experiment kan se att koppar bildar joner med laddningen +2, sedan försöker man förstå varför det är så. Det är betydligt enklare att förklara varför t.ex. alkalimetallerna i grupp 1 bildar joner med laddningen +1. De har en ensam valenselektron som de vill bli av med för att uppnå ädelgasstruktur. Den förklaringsmodellen håller dock inte för alla ämnen eftersom "ädelgasstruktur" är en förenkling av verkligheten.
Jag rekommenderar att du lär dig laddningen hos de vanligaste metalljonerna utantill, jag har listat dem här:
Teraeagle skrev:Jag vet inte riktigt vad du menar med att kopparatomer förekommer i par?
Att förstå vilken laddning jonerna till övergångsmetallerna (grupp 3 till 12 i periodiska systemet) kommer att få är svårt, det lärs egentligen ut först på universitetet och även då finns det många undantag från det man förväntar sig. Den enklaste förklaringen är helt enkelt att man i experiment kan se att koppar bildar joner med laddningen +2, sedan försöker man förstå varför det är så. Det är betydligt enklare att förklara varför t.ex. alkalimetallerna i grupp 1 bildar joner med laddningen +1. De har en ensam valenselektron som de vill bli av med för att uppnå ädelgasstruktur. Den förklaringsmodellen håller dock inte för alla ämnen eftersom "ädelgasstruktur" är en förenkling av verkligheten.
Jag rekommenderar att du lär dig laddningen hos de vanligaste metalljonerna utantill, jag har listat dem här:
Hm okej, det var ju en bra disclaimer som jag inte hört innan, att ”regeln” om ädelgasstruktur bara gäller ibland.
Det är alltså inte så enkelt att en kopparatom vill ge ifrån sig en elektron eftersom den har en ensam valenselektron?
Smaragdalena skrev:Nej, nyckeln är att lära sig att kopparjonen nästan alltid har laddningen +2. Kopparjoner förekommer inte i par. Det handlar alltså om Cu2+, inte Cu2.
I Kemi 1, kan man utgå från att alla metalljoner har de vanligaste laddningarna, som man ska kunna utantill, om inget annat sägs?
Lär dig det som står i Teraeagles länk. Om det är några andra laddningar så kommer det att stå i uppgiften (eller vara hyfsat enkelt att räkna ut).
Helgegustav skrev:Teraeagle skrev:Jag vet inte riktigt vad du menar med att kopparatomer förekommer i par?
Att förstå vilken laddning jonerna till övergångsmetallerna (grupp 3 till 12 i periodiska systemet) kommer att få är svårt, det lärs egentligen ut först på universitetet och även då finns det många undantag från det man förväntar sig. Den enklaste förklaringen är helt enkelt att man i experiment kan se att koppar bildar joner med laddningen +2, sedan försöker man förstå varför det är så. Det är betydligt enklare att förklara varför t.ex. alkalimetallerna i grupp 1 bildar joner med laddningen +1. De har en ensam valenselektron som de vill bli av med för att uppnå ädelgasstruktur. Den förklaringsmodellen håller dock inte för alla ämnen eftersom "ädelgasstruktur" är en förenkling av verkligheten.
Jag rekommenderar att du lär dig laddningen hos de vanligaste metalljonerna utantill, jag har listat dem här:
Hm okej, det var ju en bra disclaimer som jag inte hört innan, att ”regeln” om ädelgasstruktur bara gäller ibland.
Det är alltså inte så enkelt att en kopparatom vill ge ifrån sig en elektron eftersom den har en ensam valenselektron?
Nej, det är inte så enkelt. Alla ”lagar och regler” man lär sig inom naturvetenskap är påhittade, de finns inte på riktigt. Det finns ingen ädelgasstruktur, det finns faktiskt inte ens atomer eller elektroner. Det är förklaringsmodeller man använder för att förklara något man observerar i naturen. De är användbara för att förstå hur världen fungerar tills det kommer något exempel där de inte längre fungerar. Regeln med ädelgasstruktur fungerar tills man stöter på ämnen som koppar som fungerar på ett helt annat sätt. Då måste man byta till någon annan förklaringsmodell som är mer generell och kan förklara en större del av det man observerar. I detta fall får man ta hjälp av kvantmekaniken för att förstå varför koppar avger två elektroner, men det är universitetskemi på ganska hög nivå.
