Redoxreaktion

Det ena ämnet måste ge ifrån sig lika många elektroner som det andra ämnet tar upp.

Smaragdalena skrev:

Det ena ämnet måste ge ifrån sig lika många elektroner som det andra ämnet tar upp.

Va? Men det är ju en sammansättning av oxidation och reduktion? Har periodiska systemet och antal valenselektroner med saken att göra?

I det här fallet är det enkelt - du behöver bara lägga ihop de båda reaktionerna, men om du t ex låter metalliskt koppar reagera med silverjoner så blir det aningen krångligare, och då måste du låta två silverjoner reagera med en kopparatom för att antalet elektroner skall vara lika.

Själv föredrar jag att räkna med oxidationstal i stället för elektoner, men det är en smaksak (och beror förmodligen på vilket man ha rlärt sig först).

Smaragdalena skrev:

I det här fallet är det enkelt - du behöver bara lägga ihop de båda reaktionerna, men om du t ex låter metalliskt koppar reagera med silverjoner så blir det aningen krångligare, och då måste du låta två silverjoner reagera med en kopparatom för att antalet elektroner skall vara lika.

Själv föredrar jag att räkna med oxidationstal i stället för elektoner, men det är en smaksak (och beror förmodligen på vilket man ha rlärt sig först).

Hur uppstår oxidationstal och främst redoxreaktion i detta fall? Hur kommer formeln se ut och varför ser den ut som den gör?

Redigerade ditt inlägg så att din egen text hamnade utanför citatet, det blir så rörigt annars. /moderator

Läs om oxidationstal i din lärobok eller här.

Smaragdalena skrev:

Redigerade ditt inlägg så att din egen text hamnade utanför citatet, det blir så rörigt annars. /moderator

Läs om oxidationstal i din lärobok eller här.

Trodde man fick svar på sina frågor här och undrar hur redoxreaktion uppstår men får inget svar eller hint. Du sa att jag ska lägga ihop både reaktanterna. Cu(s) + H2 (g). Är detta en redoxreaktion 

Fysikguden1234 skrev:

Smaragdalena skrev:

Redigerade ditt inlägg så att din egen text hamnade utanför citatet, det blir så rörigt annars. /moderator

Läs om oxidationstal i din lärobok eller här.

Trodde man fick svar på sina frågor här och undrar hur redoxreaktion uppstår men får inget svar eller hint. Du sa att jag ska lägga ihop både reaktanterna. Cu(s) + H2 (g). Är detta en redoxreaktion 

Och varför ser en redoxreaktion ut som den gör i detta fall.

Nja, eftersom koppar är en ädel metall så sker inte denna reaktion spontant.

Smaragdalena skrev:

Nja, eftersom koppar är en ädel metall så sker inte denna reaktion spontant.

min lärare sa att det sker en redoxreaktion?

Om din lärare påstår att det bildas vätgas och att lösningen blir blå (eller grön, om det är gott om kloridjoner) när man stoppar ner en bit koppar i en sur lösning, så har din lärare fel. Läs exempelvis här.

Smaragdalena skrev:

Om din lärare påstår att det bildas vätgas och att lösningen blir blå (eller grön, om det är gott om kloridjoner) när man stoppar ner en bit koppar i en sur lösning, så har din lärare fel. Läs exempelvis här.

Vart får du kloridjonerna ifrån?

När jag hade skrivit att lösningen blev blå kom jag att tänka på att en kopparkloridlösning är grön, och att salpetersyra och varm koncentrerad svavelsyra kan lösa upp koppar, fastän inte under bildning av vätgas. Så för att inteskriva någonting som inte var helt sant skrev jag kanske något som var förvirrande istället.

Smaragdalena skrev:

När jag hade skrivit att lösningen blev blå kom jag att tänka på att en kopparkloridlösning är grön, och att salpetersyra och varm koncentrerad svavelsyra kan lösa upp koppar, fastän inte under bildning av vätgas. Så för att inteskriva någonting som inte var helt sant skrev jag kanske något som var förvirrande istället.

I reaktionen användes bara fast koppar och svavelsyra och eventuellt koksalt.

Jag får oxidation och reduktionsformlerna till de jag hänvisat till ovan men detta är bara koppar och väte. Vad händer till exempel med svavel? Är det en åskådarjon 

Här har du reaktionsformeln för reaktionen mellan svavelsyra och koppar - den tredje reaktionsformeln uppifrån. Den är inte särskilt lätt att komma fram till själv, exempelvis står det fel i svenska Wikipedia (i tabellen med noralpotentialer).