Redovisning 2 - Upplupen ränta
Jag förstår verkligen inte denna uppgiften och får ärligt talat hjärnskav snart…
”c) Företaget betalar ränta på lånet den 1/9 varje år. Vid årets slut uppgår lånet till 90 000 kr och löper med 6 % ränta. Saldobalansen på kontot Upplupna räntor var vid årets början 2 000 kr.”
Jag får det till att den upplupna räntan ska bara 1800kr för sep, okt, nov, dec. Men tydligen ska det vara 200 enligt vissa som fått uppgiften rättad. Man skulle då enligt läraren ta 2000-1800kr. Men jag förstår inte alls hur.
Min lärare svarade mig när jag frågade hur man ska tolka uppgiften med: ”Den här frågan är lite svår men tänk att det finns upplupna ej betalda/bokförda räntor från år 1 på 2000 kr, sedan betalar du räntan den 1/9 och vid bokslutet år 2 uppstår då återigen obetald ränta för månad 9, 10, 11 och 12 = 1800.”
??? snälla kan nån förklara hur och varför det blir 200?
För jag tänker att ingående saldobalansen (ränteskulden) för år 1 är 2000kr som alltså är ränteskulden för sep, okt, nov, dec år 0. Dessa bokförs ju på räntekostnader vid betalningen den 1/9 under år 1 väl och kontot upplupna räntor nollställs? Och då blir den nya upplupna räntan för år 2 istället 1800kr… Jag hittade även en youtubevideo som jag följde (bruttometoden för upplupen räntekostnad) och fick då fram att konto upplupen ränta nollställs, eftersom räntan betalas 1/9 med 2000 (sep, okt, nov, dec år 0) + 3600 (90.000x0.06x8/12, jan, feb, mar, apr, maj, jun, jul, aug år 1), sedan räntan på 1800kr för sep, okt, nov, dec bokförs då kredit konto 2960 och blir ingående ränteskulden (dvs ingående saldobalans) år 2… resultatet för räntekostnader år 1 blir då 5400kr (3600+1800), eftersom de 2000 tillhör föregående års resultat. Men man betalade ju 5600kr. Det är väl just därför man gör dessa omföringar för att få fram just detta, eftersom betalningen på 5600kr inte är räntekostnaderna för räkenskapsåret pga förfallodagen är mitt i året?
I studieboken står det tex att omföringen är mellanskillnaden mellan saldobalansen innan bokslutet och utgående balans vid årets slut. Eftersom kontot nollställs så är ju saldobalansen för upplupna räntor 0, den utgående balansen från år 1 blir ju den nya upplupna räntan på 1800kr. Då är ju mellanskillnaden 1800kr…
Tänker jag helt fel eller vad är det frågan om… blir så förvirrad. En jag diskuterat med som fått sin uppgift rättad fick svaret att hen skulle tänkt 2000-1800 och lagt konteringen i debet på 2960 och kredit 8410… men hur kommer man fram till detta svaret då? För i min hjärna går det inte alls ihop…
Oj, det var mycket på en gång.
Men upplupen ränta var 2000 vid årets början och 1800 vid årets slut, precis som du säger.
För att det ska gå ihop måste vi göra en omföring, där första steget är att debitera kontot för upplupen ränta med 200 .
Nästa steg är att hitta ett lämpligt konto att kreditera med samma belopp.
Något förslag?
För att komma vidare behöver vi också veta mer om lånevillkoren.
Årsräntesatsen är 6%. Gäller det bara i år eller gällde det förra året också?
Den 1 sep varje år ska räntan betalas för de tolv senaste månaderna
Vad står det om amorteringar?
Vad står det om detta i uppgiftstexten?
Du ger bara texten för uppgift c)
Vad står det i uppgiftstexten före uppgift c)?
Arktos skrev:Oj, det var mycket på en gång.
Men upplupen ränta var 2000 vid årets början och 1800 vid årets slut, precis som du säger.
För att det ska gå ihop måste vi göra en omföring, där första steget är att debitera kontot för upplupen ränta med 200 .Nästa steg är att hitta ett lämpligt konto att kreditera med samma belopp.
Något förslag?För att komma vidare behöver vi också veta mer om lånevillkoren.
Årsräntesatsen är 6%. Gäller det bara i år eller gällde det förra året också?
Den 1 sep varje år ska räntan betalas för de tolv senaste månaderna
Vad står det om amorteringar?Vad står det om detta i uppgiftstexten?
Du ger bara texten för uppgift c)
Vad står det i uppgiftstexten före uppgift c)?
Det är all information man får, tyvärr. Resten av uppgiften avser andra omföringar som ska konteras i samband med ett bokslut:
Uppgiften i sin helhet:
Anteckna i bifogade konteringsrutor hur omföringarna i samband med bokslutet ska konteras
a) Vid bokslutet beräknas Hansson AB.s skattekostnad beräknas till 412 000 kr.
b) Företagets varulager har ökat med 25 800 kr.
c) Företaget betalar ränta på lånet den 1/9 varje år. Vid årets slut uppgår lånet till 90 000 kr och löper med 6 % ränta. Saldobalansen på kontot Upplupna räntor var vid årets början 2 000 kr.
d) En leverantörsskuld på 40 000 Euro är bokförd till 384 000 kr. Vid bokslutet är kursen för en Euro 9,80 kr.
e) I handelsbolaget Pettersson och Bendel uppgår vinsten till 670 000 kr. Vinstfördelning ska ske enligt lag. Pettersson har satsat 40 000 kr i bolaget och Bendel 150 000 kr. Referensräntan uppgår 3%. Bendel ska ha en ersättning på 30 000 för sitt arbete i företaget.
Men det är ju detta jag inte förstår alltså, varför ska man göra en omföring på 200kr för att det ska bli rätt? Vad är det som händer i bokföringen när man gör den omföringen? Syftet med omföringarna är ju att periodisera affärshändelserna till rätt period, dvs den ränteskulden på 2000kr ska inte redovisas som en kostnad det år den betalas utan föregående år. Då "återförs" de ju från konto 2960 (debet) till konto 8410 (kredit) i och med räntebetalningen den 1/9... därigenom "nollas" kontot upplupna räntor, och den nya ränteskulden som följer med till nästa räkenskapsår är ju den nya skulden på 1800kr...
I boken står att "mellanskillnaden mellan saldot före bokslut och utgående saldo skrivs in i omföringskolumnen" samt "för varje konto beräknar man saldot, dvs skillnaden mellan debetbeloppen och kreditbeloppen". Sedan är ju upplupen ränta den ränta sedan årets början, eller sedan räntan betalades senast (om saldo fanns på kontot föregående år). Det vill säga, det står inte att omföringen avser mellanskillnaden mellan ingående saldo vid årets början och utgående saldo, utan saldot innan bokslutet. I detta fallet sker ju en kredit på konto 2960 upplupen ränta vid senaste betalningen. Så alltså jag hittar inga 200kr som ska omföras från konto 2960 uppl. ränta till något annat konto, därför har jag inga förslag på konto heller.
Jag vet att rätt svar enligt flera på denna uppgift är:
2960: D 200
8410: K 200
Dvs omföringen på 200kr avser att den upl. räntan och räntekostnaderna minskar (!) med 200kr. Men den uppl. räntan är ju inte 200kr vid bokslutet, eftersom en räntebetalning gjordes 1/9. Så jag förstår inte alls hur det är tänkt eftersom det inte framkommer i uppgiften och min lärares svar antyder inte heller att uppl. räntan från året innan var fel/för hög samt eftersom ingen räntesats för det året eller amortering anges så det blir ju omöjligt att räkna ut.
Han skriver ju kort och gott att
1. Det finns upplupna ej betalda/bokförda räntor från år 1 på 2000kr.
2. Räntan betalas 1/9 (för månad 9-12 år 1 samt månad 1-8 år 2)
3. Vid bokslutet år 2, uppstår åter igen obetald ränta för månad 9, 10, 11, 12, som jag ska periodisera i en kontering. Denna periodisering "återförs" ju sedan till år 2 vid nästa räntebetalning, precis som de 2000kr återfördes till år 1.
Men uppenbarligen förstår jag ingenting haha... men förstår inte hur man annars ska tänka?
Då måste vi reda ut vad det är som händer.
Hur stort var lånet i början på året? Kan vi lista ut det?
Det är på det beloppet vi betalar 12 månaders ränta 1 sep i år, där
4 mån gäller den upplupna räntan (som är 2000) och resten jan-aug i år.
Årets räntebetalning måste därför ha varit varit ..... ?
Visa spoiler
3 * 2000 = 6000
Det beloppet står därför i debet på 8410 Räntekostnader i saldobalansen.
Hur stor var i så fall skulden i början på året,
om vi utgår från att årsräntesatsen även förra året var 6%?
[Tydligen amorterade man ett belopp 1 sep i år, eftersom skulden nu är nere på 90 000
Förmodligen betalar man både ränta och amortering 1 sep varje år. Det tycker jag borde ha stått i texten, liksom hur stor amorteringen är]
Kolla nu att årets räntekostnad blir vad den ska bli
om man krediterar 8410 Räntekostnader med 200.
[Allt blir tydligare om man ställer upp situationen i en bokslutstablå.
Det räcker med en rad för 2960 Upplupna räntor och en rad för 8410 Räntekostnader.
Har du gått i genom sådant? ]
Arktos skrev:Då måste vi reda ut vad det är som händer.
Hur stort var lånet i början på året? Kan vi lista ut det?
Det är på det beloppet vi betalar 12 månaders ränta 1 sep i år, där
4 mån gäller den upplupna räntan (som är 2000) och resten jan-aug i år.
Årets räntebetalning måste därför ha varit varit ..... ?Visa spoiler
3 * 2000 = 6000
Det beloppet står därför i debet på 8410 Räntekostnader i saldobalansen.
Hur stor var i så fall skulden i början på året,
om vi utgår från att årsräntesatsen även förra året var 6%?[Tydligen amorterade man ett belopp 1 sep i år, eftersom skulden nu är nere på 90 000
Förmodligen betalar man både ränta och amortering 1 sep varje år. Det tycker jag borde ha stått i texten, liksom hur stor amorteringen är]Kolla nu att årets räntekostnad blir vad den ska bli
om man krediterar 8410 Räntekostnader med 200.[Allt blir tydligare om man ställer upp situationen i en bokslutstablå.
Det räcker med en rad för 2960 Upplupna räntor och en rad för 8410 Räntekostnader.
Har du gått i genom sådant? ]
Okej, men om jag tänker att eftersom den uppl. råntan för 4 månader vid årets början var 2000 var lånebeloppet på 100.000kr, så då blir totala räntebeloppet man betalar 6000kr den 1/9. vid betalningen sker då en kontering som väl skulle sett ut såhär:
1930 K 6000
2960 D 2000
8410 D 4000
Då har man att aktuella årets räntekostnad blir 6000 + 1800 - 2000 = 5800.
Då blir ju bokslutstablån denna:
Konto Saldobalans Omföringar
2960 K 1800
8410 D 4000 D 1800
Balansrspport: 1800
Resultatrapport: 5800
Men… fortfarande inga 200kr…
Jag hittar heller inte ett enda exempel som ger en sådan periodisering som den man ska få fram i denna uppgiften. Det enda exemplet från boken är detta:
Du behöver inte bry dig om vad som hände den 1 sep.
Det finns redan med i saldobalansen.
Du får fylla i 1800 i balansrapporten (2960 Upplupna räntor)
dvs 0,06 * 90000 * 4/12
och kreditera 200 så att raden "stämmer"
Sedan kreditera 8410 Räntekostnader med 200 så att
värdet i resultatrapporten blir 5800 som det ska vara (samma rad)
Det är det hela.
Du skriver:
"Då har man att aktuella årets räntekostnad blir 6000 + 1800 - 2000 = 5800."
"Men… fortfarande inga 200kr…"
Jodå, 200 är förändringen av upplupen rta.
Dessa två konton "samarbetar" och kompletterar varann
2960 Upplupna räntor och 8410 Räntekostnader
På samma sätt som
1229 Ack avskr inventarier och 7830 Avskr inventarier
Arktos skrev:Du behöver inte bry dig om vad som hände den 1 sep.
Det finns redan med i saldobalansen.Du får fylla i 1800 i balansrapporten (2960 Upplupna räntor)
dvs 0,06 * 90000 * 4/12
och kreditera 200 så att raden "stämmer"Sedan kreditera 8410 Räntekostnader med 200 så att
värdet i resultatrapporten blir 5800 som det ska vara (samma rad)Det är det hela.
Du skriver:
"Då har man att aktuella årets räntekostnad blir 6000 + 1800 - 2000 = 5800."
"Men… fortfarande inga 200kr…"Jodå, 200 är förändringen av upplupen rta.
Dessa två konton "samarbetar" och kompletterar varann
2960 Upplupna räntor och 8410 RäntekostnaderPå samma sätt som
1229 Ack avskr inventarier och 7830 Avskr inventarier
Såhär?
Konto Saldobalans Omföringar
2960 K 2000 D 200
8410 D 6000 K 200
Balansrspport: 1800
Resultatrapport: 5800
Då är det anmärkningsvärt att detta inte nämns någonstans i studiematerialet. Hur och när man ska bokföra förändringen av upplupen ränta. För som jag skriver finns bara ett exempel ur boken på upplupen ränta. Men också varför de inte kan skriva det tydligare i uppgiften vad det är de vill att man ska få fram. Eftersom förändring av upplupen ränta inte tas upp i studiematerialet så utgår jag ju från att det är själva upplupna räntan som ska periodiseras enligt exemplet i studieboken …
Tack för hjälpen, nu förstår jag iaf hur jag får fram rätt summa till omföringen!
