Rättegång om psykiatrisk tvångsvård
Hej!
Jag har en fråga om rättegångar. Förutom då ett tydligt brottsfall begåtts finns det också rättegångar gällande t.ex. vårdnad av barn och psykiatrisk tvångsvård. Finns det rättegångar som är öppet för allmänheten då inte någon egentligen begått ett brott? T.ex. gällande psykiatrisk tvångsvård, finns det då fall där rättegångarna är öppna för allmänheten och konfidentiell information som annars skulle vara under tystnadsplikt blir tillgänglig för allmänheten? Och är rättegången öppen för allmänheten trots att personen ifråga bara mår psykiskt dåligt?
Brottmål hanteras vid allmän domstol (Tingsrätt, Hovrätt och Högsta Domstolen). Tvångsmål såsom vård av unga och psykiatrisk tvångsvård handläggs vid allmän förvaltningsdomstol (Förvaltningsrätt, Kammarrätt och Högsta förvaltningsdomstolen).
Istället för "rättegång" brukar man kalla tillfällena då parterna möts för "muntlig förhandling". Till skillnad mot mål vid allmän domstol är huvudregeln i allmän förvaltningsdomstol att processen är skriftlig, dvs. att man i regel inte behöver hålla muntlig förhandling utan kan utgå ifrån det skriftliga materialet.
I mål om psykiatrisk tvångsvård och vissa mål avseende vård av unga är dock muntlig förhandling huvudregeln, vilken framgår av särskilda regler i 36--37 §§ lagen (1991:1128) om psykiatrisk tvångsvård och 35 § lagen (1990:52) med särskilda bestämmelser om vård av unga.
Allmänna bestämmelser om muntlig förhandling finns i bl.a. 9, 14--16 §§ förvaltningsprocesslagen (1971:291). I fråga om offentlighet (dvs. allmänhetens möjlighet att vara åhörare) regleras detta främst i 16 § samma lag och i 5 kap. 1-5, 9-9 d och 12-15 §§ rättegångsbalken i tillämpliga delar.
Allmänheten är välkommen att närvara och gå in i förhandlingssalen när en muntlig förhandling inleds, men om det kan läggas fram uppgifter som omfattas av sekretess så kan domstolen komma att förordna om stängda dörrar. Det innebär i praktiken att det krävs särskild tillåtelse att närvara och att åhörare ombes lämna salen. Så sker bl.a. om det kommer läggas fram känsliga uppgifter om en persons psykiska hälsa, vilket innebär att det rutinmässigt förordnas om stängda dörrar i psykiatrimål.
Ur ett medmänskligt perspektiv kan det vara värt att beakta att personer som blivit omhändertagna befinner sig i en utsatt situation. De är inte där för att de har begått brott, utan för att de (eventuellt) är i behov av vårdande insatser och inte kan ta hand om sig själva. Allmänhetens insyn får därmed vägas mot den enskildes intresse att främlingar inte ska få höra och anteckna deras psykiatriska diagnoser eller hur deras föräldrar utsatt dem för våld. Även om alla inte får sitta med på den muntliga förhandlingen så blir dock domen som meddelas efter förhandlingen offentlig. Domstolen försöker dock i regel att undvika att inkludera alltför känsliga uppgifter i domtexten, då texten inte kan skyddas av sekretessregler.
Även om det i regel inte går att närvara vid just tvångsmålen så går det bra att gå till din lokala förvaltningsdomstol och gå in i förhandlingssalen när ett mål ropas på -- dvs. när parterna ombeds gå i salen. Det krävs ingen anmälan och man behöver inte uppge namn. Målen vid förvaltningsdomstol avser dock i huvudsak klagomål mot myndigheter, så det är mest mål om försörjningsstöd ("socialbistånd"), tillstånd av driva verksamheter, mål om indraget körkort och dylika saker.
Ur ett medmänskligt perspektiv kan det vara värt att beakta att personer som blivit omhändertagna befinner sig i en utsatt situation. De är inte där för att de har begått brott, utan för att de (eventuellt) är i behov av vårdande insatser och inte kan ta hand om sig själva
Just därför känns det också så fel att åhörare ska få lyssna på det.
