Rättegång

Det är en ganska stor fråga.

Jag tänker att du måste välja ut olika konkreta saker i det svenska rättegångsväsendet att ta upp.

Två exempel kan vara.

1. Sverige har som princip att för att döma någon till ett brott så ska det vara ställt utom allt rimligt tvivel att personen begått brottet.

Detta betyder alltså att domstolen måste utesluta alla andra rimliga möjligheter som det kan ha gått till på och beviskraven är alltså ganska så höga. Även i fall där man som åskådare kan känna att det är nog väldigt stor sannolikhet att personen är skyldig eller nästan uppenbart, så kan man ändå inte alltid döma, om det finns det minsta rimliga tvivlel.

På vilket sätt kan det vara bra att man har hårda beviskrav tror du och att det är svårt att bli dömd? (fördel)

På vilket sätt kan det vara dåligt att det är svårt att döma brottslingar även om de kanske egentligen är skyldiga? (nackdel)

2. I Sverige beslutar inte enbart domaren utan nämndemän har lika stor makt (i tingsrätt och hovrätt)

Sverige har ett system med nämndemän i domstolar som är vanliga medborgare som de politiska partierna har utsett. De förväntas inte vara utbildade i juridik eller ens ha några kunskaper om juridik. När man ska döma om någon är skyldig så har domaren och de tre nämndemännen varsin röst var, alltså kan dessa nämndemän alltså "köra över" domarens beslut.

På vilket sätt kan det vara bra att sådana som representerar "vanligt" folk såsom du och jag kan vara med och påverka i rätten? (fördel)

På vilket sätt kan det vara dåligt att personer som inte har någon utbildning i juridik kan gå emot den utbildade domarens beslut och bestämma hur domen ska bli? (nackdel)