Rätta text i mån av tid
Den som har möjlighet att snabbt skumläsa min text eller som är legitimerad svenskalärare, får jättegärna läsa denna text och ge en ungefärlig bedömning.
Det är en utredande text med syfte att undersöka hur den romska minoriteten presenteras i nyhetsrapporteringen samt vilka konsekvenser detta medför.
Mellan Framställning och Verklighet: Mediernas porträtt av romer
Hur romer porträtteras i nyhetsrapportering har en avgörande inverkan på den generella uppfattningen om hur deras minoritet ser ut. Många kritiserar den, oftast på grund av bristande grunder som bygger på stereotyper och fördomar, vilket har resulterat i negativa generaliseringar. Frågor som kopplas till den romska kulturen tas därför idag inte på allvar och istället lyfter Emilia Huczko i Sakine Madons artikel "Att synliggöra hederskultur är inte att svartmåla romer" (Uppsala Nya Tidning, 2023-05-28) sitt problem om tidig tvångsrelation. Madon poängterar även hur problem som leder till ökad stigmatisering tillåts växa och markerar att det är få människor som bryr sig om romers allmänna problem (Madon, 2023). I och med den hotande antiziganismen och stigmatiseringen har detta resulterat i att nyhetsrapporteringen har influerats negativt på olika håll, men hur påverkar detta deras kultur och tillvaro? Men framför allt, hur presenteras den romska minoriteten i nyhetsrapporteringen och vilka konsekvenser får detta?
Romer har under lång tid levt i en kämpig verklighet präglad av orättvisa och rasism. Den negativa bilden av romer i medier har lett till social uteslutning och stigmatisering, vilket har påverkat deras möjligheter att leva på naturliga villkor. Allt från jobb- och utbildningsmöjligheter har minskat i takt, och det har resulterat i en ond cirkel av tvång som romer dagligen tvingas leva i. Detta leder oss till källan från Ingmar Nevéus som i artikeln "Ukrainska romer är flyktingarnas bortglömda underklass" i Dagens Nyheter (2023-06-06) belyser rasismen för ukrainska romers flyktingsituation. Vidare, understryks negativiteten i hur romer mottas och behandlas samt att vissa människor inte accepterar dem som en del av samhället (Nevéus, 2023). I jämförelse med andra källor betonas istället att romer ofta utsätts för fördomar och att få människor reagerar på romska problem (Madon, 2023). Den negativa framställningen har lett till att romer länge har känt sig utpekade och marginaliserade. Det har resulterat i att deras möjligheter i att behålla sin tillhörighet försvagas samt att, som rom, skapas känslor av skam och förnekelse av sin egen kultur. Att de inte vågar stå för sin identitet och sitt riktiga jag, bidrar istället till svårigheter i att vidhålla den kulturella kontinuiteten när romer inte längre tar sin minoritet på allvar. När vissa källor enbart belyser ett perspektiv får romer inte en chans att reflektera om ämnet, vilket underlättar för media att snedvrida informationen. Det skapar i sin tur ett form av hinder för människor att förstå minoritetens positiva drag och förklarar varför rasismen ser ut som den gör.
Mediernas framställning har inte enbart ställt till det för romer. Istället finns det exempel på hur romer kämpar för att göra sina röster hörda. Ett sådant exempel är Barbi som i Viktor Runstens artikel "Tv-kocken Barbi sprider romsk kultur från köket" (Mitt i Stockholm, 2022-04-27) synliggör gemenskapen av den romska kulturen. Dessutom hävdar hon att alla är välkomna i hemmet och understryker hur starkt det romska bandet är i flera led. Runsten ger också insikt i hur romer gemensamt stöttar varandra och visar hur gemenskapen kan vara hjälpsam. När man också synliggör ett romskt perspektiv, skapar Runsten en mer balanserad bild av hur minoriteten ser ut i medier istället för att enbart peka ut det som är negativt. Detta visar på att romer inte enbart är människor som är i behov av stöd som flyktingar, utan också aktivt folk som stödjer sin gemenskap. Vidare inkluderar Runsten ett foto på Barbi och hennes dotter där båda skrattar och njuter av tillvaron. Fotot som visas i artikeln hjälper oss att skapa positiva associationer till artikeln då den visar på den mer rofyllda sidan av minoriteten, något som ofta suddas ut i medias kritiska framställningar.
Mediernas framställning av brottslighet kopplat till minoriteten har sedan länge varit föremål för diskussion. I vissa källor är det tydligt hur brottsligheten förmedlas i samband med romer, men hur kommer det sig? I Alice Nordeviks och Andreas Sjölins artikel "Bilmordet: Inget med romsk kultur att göra" (Aftonbladet, 2023-03-02) finns diskussioner kring det omtalade bilmordet samt synen på de bakomliggande motiven. Artikeln ger insikt i hur den romska minoriteten kan kopplas till brottet och i fallet var en romsk kvinna utsatt för en brottslig handling. I emellertid sägs det brottet inte vara kopplat till romsk kultur, men att det ändå är tydligt att artikelns författare vill poängtera att det sker i samband med romer. I likhet med artikeln från TT "Protester efter polisskott mot romsk tonåring" (Aftonbladet, 2022-12-05) talar man om vilken frustration och sorg som utbröts efter att en romsk pojke skjutits ihjäl. Artikeln försöker även demonstrera hur polisvåld används på romer då övervåldet tros ha skett på mycket lösa grunder.
Avslutningsvis kan vi fatta beslutet att den romska minoritetens bild i media är dyster och det är tydligt att media spelar en central roll i att forma perceptionen. Anledningarna är många, men gemensamt kan vi konstatera att den mediebild som framträder oftast är nedlåtande på grund av tidigare historiska stereotyper och fördomar. Detta har bidragit till att romer inte upplever den trygghet de egentligen önskar och de har länge känt sig utpekade och marginaliserade. Trots detta kämpar romer för att bevara sin kultur och skapa positiva representationer. Artiklar försöker synliggöra deras framgångar för att vi ska förstå deras samverkan och förståelse, men det är få som engagerar sig. Gemensamt kan vi därmed fastställa att de negativa konsekvenserna överväger de positiva och att helhetssynen på romer och deras minoritet är hotande.
Madon, Sakine (2023-05-28) Att synliggöra hederskultur är inte att svartmåla romer
Uppsala Nya Tidning
Nevéus, Ingmar (2023-06-06) Ukrainska romer är flyktingarnas bortglömda underklass
Dagens Nyheter
Runsten, Viktor (2022-04-27) Tv-kocken Barbi sprider romsk kultur från köket
Mitt i Stockholm
Nordevik, Alice & Sjölin, Andreas (2023-03-02) Bilmordet: "Inget med romsk kultur att göra" Aftonbladet
TT (2022-12-05) Protester efter polisskott mot romsk tonåring
Aftonbladet
Jag har läst din text...
Jag går på gymnasiet åk 2 nu...
Fick B i Svenska 1 och B i Svenska 2....
Enligt mina erfarenheter så är din text välskriven dock ifall du kunde ha med källkritik inte bara källor för det ger extra betyg enligt min lärare... När du har med källor och källkritik ser din lärare att du som elev har fått i dig att man "måste" ha med vart ifrån du fick faktan ifrån och varför den är trovärdig...
Tack för din bedömning!
Jo, källkritik är givetvis ett plus i kanten. Däremot inte något som var nödvändigt för denna uppgift.
Om du fick tänka dig ett betyg på denna uppgift? Vad skulle det vara?
nuur06 skrev:Tack för din bedömning!
Jo, källkritik är givetvis ett plus i kanten. Däremot inte något som var nödvändigt för denna uppgift.Om du fick tänka dig ett betyg på denna uppgift? Vad skulle det vara?
Jag kolla igenom kunskapskraven för Svenska 1 om det är det du läser... så tycker jag det ligger mellan C-B Nivå...
Annars beror det också på vilken lärare det är och hur de bedömer...
När du får betyg skriv till mig privat vad du får för betyg...